Är jag normal eller vansinnigt omogen?
Jag är kär i en man som jag möter flera gånger i veckan när jag hämtar barn på fritids. Det värsta är att jag inte bara känner mig som en tonåring när jag träffar honom utan också beter mig som en. Jag försöker skärpa mig men jag kan inte styra det.
Han kan prata seriöst med mig och ställa frågor om vad jag är intresserad av, vad jag tycker om olika saker, visa bilder i sin mobil för mig med mera för att hålla igång samtal.
Tyvärr beter jag mig själv som en idiot. Jag är självsäker och normal i andra sammanhang men när jag träffar honom så börjar jag flamsa som en tonåring, fnissa, bete mig fruktansvärt barnsligt. Jag svettas också och får hjärtklappning bara jag får syn på honom. Pratar för högt och för fort, kan inte stå still (sist höll jag för mitt ansikte och vände mig bort för jag kände att jag blev som en tomat).
Jag vet inte men han är kanske lite road av det. Han fortsätter ju prata med mig. Men själv känner jag mig mest utskämd. Jag är seriöst intresserad men kan inte visa det.
Finns det flera vuxna människor som reagerar såhär? Är det normalt? Hur kan man jobba bort det? Borde jag tala om för honom att jag beter mig såhär för att jag känner på ett visst sätt/förklara mig?
Är det uppenbart att han förstår att jag är kär. Eller tror han att jag är så som person?
