Sövt snitt: Vilka komplikationer drabbades du av?

Själv fick jag snitt under bedövning och där var det inga som helst komplikationer.

Min kusins dotter fick sin son med ett urakut snitt där hon sövdes. Både hon och barnet höll på att stryka med. Hon drabbades av förlossningsdepression och hade svårt att knyta an till barnet. Hon kämpade med detta nästan hela första året.

Jag blev sövd vid ett omedelbart/urakut kejsarsnitt, barnet fastnade på väg ut och trots att dom försökte få ut honom med sugklocka så satt han som sten. Dom fick trycka upp honom igen och i väg for jag till operation. Jag fick inga komplikationer av själva snittet, både han och jag klarade oss som tur var. Däremot fick vi båda skador av sugklockan. Han fick en stor del av huden på huvudet avslitet när sugklockan lossnade och jag fick ett svullet urinrör som gjord att jag inte kunde kissa och fick ha kateter i 4 dygn. Men efter det gick det bra att kissa. Jag är nöjd med snittet, har ett tunnt och fint ärr på magen som minne. Nu väntar jag barn nr 3 och hoppas på att bli beviljat ett planerat snitt. Första barnet föddes vaginalt, dock med sugklocka och div komplikationer men han klarade sig också som tur var. Så inga fler vaginala förlossningar för mig, tack

Fick göra ett katastrofsnitt i somras eftersom livmodern brast. Magen ser helt överjävlig ut nu! Hade ett litet överhäng sen förra kejsarsnittet, men nu är det ett fruktansvärt överhäng över ärret! Dessutom en utbuktnad/knöl på höger sida och läkaren kunde inte alls svara på vad det var. Ingen känsel från naveln och ner till ärret. Öm över magen fortfarande, tål inget tryck på den alls. Kort sagt- jag kan inte acceptera hur jag ser ut och mår efter det snittet och jag vägrar ta på magen för jag äcklas så vansinnigt. Jag förtränger den delen av mig helt. Att frivilligt välja nåt sånt här övergår mitt förstånd!

Jag födde med urakut snitt. Varken jag eller barnet fick några komplikationer.
Bebisen mådde toppen omgående och själv var jag på benen så fort jag vaknat.

Snittet läkte jättefint och ärret syns knappt.

Hej! Vad är det för skillnad på akut och urakut?

Sövdes vid katastrofen, var ju en rätt lång bit in i förlossningen då det skedde så jag var rätt tagen efteråt . Dock inga men, men mycket jobbigt att inte fått vara med när hon föddes.

Två snitt efter det, vakna. Mådde mycket bättre de gångerna och återhämtade mig fortare!

Akut är sjukvårdsspråk för icke-planerat men inte akut i daglig mening, alltså att det är bråttom. Urakut är sjukvårdstermen för det vi vanliga kallar akut, alltså att det är väldigt bråttom.

Är inte alls säker på det faktiskt. Jag vet att mitt var urakut eftersom de sa det efteråt. Det tog typ 10 SEK efter de sa att nej detta går inte och sprang med mig i korridoren tills jag sov.
Jag TROR (men vet som sagt inte) att vid akut snitt är mamman vaken, urakut är allvarligare/mer brådskande och mamman sövs omgående.
Det enda riktigt jobbiga var att vakna ensam i ett kalt rum och inte veta vad som hade hänt, hade jag fått barn? Levde barnet? Var finns alla människor?
Kändes som en timme innan en sköterska skymtades så jag ropade på henne. Hon kom direkt och gratulerade till en jättefin och välskapt liten pojke. Sen kom pappan och la bebisen på mitt bröst och han började amma direkt. Ett riktigt A-barn direkt från start

Sövdes under ett urakut snitt. Sonen mådde mycket dåligt enbar pga narkosen enligt läkaren. Hade inga livstecken när dom plockade ut honom. Majen tyckte det var väldigt traumatiskt att se sonen så blå och orörlig så länge :( glad att jag sov och slapp se sonen lida så :( Idag mår han bra. Haft en del magproblem, sömnstörning osv.

Födde dotter vaginalt ett år senare och hon mådde toppen direkt vid födseln :) Hon är och har alltid varit superfrisk.

Själv mådde jag dåligt väldigt länge efter snittet. Hade oerhört ont i månader. Efter den vaginala förlossningen mådde jag prima och var mig själv dagen efter ( trots att jag sprack och fick sys)

Akuta kejsarsnitt är de snitt som inte är planerade

Det behöver inte vara akut som i fara för någons liv utan bara ett konstaterande att den här förlossningen går inte framåt, nu avslutar vi.

Så var min första förlossning. Jag öppnade mig för långsamt, sonen kom helt enkelt inte ut, trots massa timmar på förlossningen med värkstimulerande dropp i maxdos. Man tog beslut om snitt men allt gick lugnt till och jag tror det hann gå 1,5-2h till det var vår tur och han var född. Jag fick påfyllning av min epidural och var vaken. Alla mådde bra!

Urakut snitt (som även kan kallas omedelbart snitt eller larmsnitt) gör man när man riskerar att förlora mamman eller barnet.

Det var jag med om med mitt andra barn då livmodern brast pga det tidigare snittet. Det var en klart mer traumatisk upplevelse, fortfarande jättejobbig att tänka på. Det är precis så som man föreställer sig när de trycker på en knapp och det väller in folk. Sen sövdes jag och bara minuter senare föddes bebisen. Han mådde fint men jag tyckte det var väldigt tufft efteråt. Som tur var blev vi väl omhändertagna och vi stannade 5 dagar på BB. Men min hals ömmade efter tuben, jag var inte alls lika rörlig som efter mitt första snitt, jag kunde inte kissa utan hade katetern kvar ett par dagar och var sjukt öm i hela magen. Jag kände verkligen att de hade haft bråttom, att föra isär vävnader försiktigt var inte fokus utan det var kaos i hela mellangärdet.

Och sen det psykiska traumat på det. Vad kunde jag gjort, tänk om han dött, tänk om jag dött...

Idag har jag inga fysiska "men" dock utan läkningen efter själva operationen har väl gått som man kan vänta sig.