Särbo eller inte?

Jag är 60+ och särbo sedan 6 år tillbaka. Vi bor 15mil från varandra och det fungerade bra de första åren. Han har en vuxen dotter med man och två barn. Alla dessa år har vi haft hans dotter med familj hemma hos min särbo varje helg och alla högtidsdagar. Med andra ord, all ledig tid från arbetet. Det innebär att jag kände mig som "främmande" nar jag är där. Det är ju hennes barndomshem och hon tar över hemmet. Min särbo är nöjd han kan/vill inte säga nej. Vi får aldrig vara ifred utom när vi är hemma hos mig.

Nu har de flyttat hem till pappan och min särbo är jättenöjd. (Jag fick ta hem mina saker för de behövde plats) Nu har han familjen hos sig alltid.

Finns det andra här ute som har samma situation som mig? Hur gör ni andra för att få särboförhållande att fungera? Jag har försökt prata med min särbo om det här och han vill inte prata om det. Det är inget problem tycker han. Jag jobbar halvtid så jag kan inte åka dit hursomhelst. Och han kan inte komma till mig lika ofta eftersom han ska passa barnbarnen när det strular till det för dottern. De får inte vardagspusslet att fungera utan morfar.......