• Myhann­a
    Äldre 5 Nov 19:31
    2005 visningar
    14 svar
    14
    2005

    Barn som går i sömnen

    Hej.

    Är det någon som har barn som går i sömnen eller har gjort? När slutar det med det? Har en

    dotter som är 11 och varje natt går hon i sömnen, hon minns inte hur hon kommit till vår säng. Ibland går hon bara raka vägen från sin säng till vår men ofta ränner hon runt i huset och letar efter oss, springer in till sin lillasyster, härom naten hörde jag hur ytterdörren öppnades och då var hon på väg ut!!!!!!!

  • Svar på tråden Barn som går i sömnen
  • Anonym (Olika­)
    Äldre 5 Nov 19:41
    #1
    +1

    Det är säkert olika för olika barn. Min lillebror gick mycket i sömnen som liten. Han har fortsatt att gå i sömnen men nu när han är 36 händer det i alla fall inte lika ofta (men han har vaknat upp i trapphuset utanför sin lägenhet i bara kallingar ). För andra växer det bort helt.

    Prata med en läkare. Om barnet börjar göra farliga saker - som tex att gå ut mitt i natten - kanske det finns hjälp att få.

  • Anonym (hela livet)
    Äldre 5 Nov 19:53
    #2
    +1

    Jag började gå i sömnen när jag var 3 år, gick ut utomhus på natten så pappa fick låsa sovrumsdörren. Det händer fortfarande att jag går i sömnen numera som vuxen i 40-års åldern. Så gå i sömnen gör vissa hela livet.

  • Myhann­a
    Äldre 5 Nov 21:50
    #3
    Anonym (Olika) skrev 2018-11-05 19:41:36 följande:

    Det är säkert olika för olika barn. Min lillebror gick mycket i sömnen som liten. Han har fortsatt att gå i sömnen men nu när han är 36 händer det i alla fall inte lika ofta (men han har vaknat upp i trapphuset utanför sin lägenhet i bara kallingar ). För andra växer det bort helt.

    Prata med en läkare. Om barnet börjar göra farliga saker - som tex att gå ut mitt i natten - kanske det finns hjälp att få.


    Jo precis det är nog olika från barn till barn, tänker att det kanske lugnar ner sig när de närmar sig tonåren och blir tröttare/sover tyngre.

    Jag anar att dottern har det ifrån sin pappa som nu precis som din bror gör det väldigt sällan nu för tiden men är det tex riktigt mycket på jobbet och han är stressad och orolig kan det komma på natten i form av att han yrar och sätter sig upp och gör konstiga saker.

    Jag har funderat på att prata med någon om det för det stör oss alla liksom.
  • Myhann­a
    Äldre 5 Nov 22:00
    #4
    Anonym (hela livet) skrev 2018-11-05 19:53:19 följande:

    Jag började gå i sömnen när jag var 3 år, gick ut utomhus på natten så pappa fick låsa sovrumsdörren. Det händer fortfarande att jag går i sömnen numera som vuxen i 40-års åldern. Så gå i sömnen gör vissa hela livet.


    Dottern har alltid haft en orolig sömn, som barn vaknade hon så fort vi lade henne ifrån oss och kunde bara somna på oss/i famnen. Nattetid kunde hon vakna 5-6 ggr per natt, jag tog upp henne, vaggade henne i famnen och hon somnade men så fort jag lade ner henne vaknade hon. Dagtid kunde hon aldrig sova middag i sin säng utan jag fick vagna henne till sömns. Hon har haft svårt att somna när hon blev äldre med och har ropat och haft sig på kvällarna. Sedan hon kunde gå upp ur sängen och gå själv har hon kommit till oss på natten men hon verkar inte veta om det/vara medveten om det, hon vet inte hur hon hamnat i vår säng. Ibland kommer hon upp innan vi har lagt oss och då hästar hon sina kläder och ska ta på sig och tror att hon ska gå till skolan osv osv

    Det är väldigt jobbigt, jag har svårt att somna på kvällen för jag ligger på helspänn och lyssnar om hon vaknar, är rädd att hon ska gå upp och ut, gå in och väcka sin syster osv osv jag ligger beredd på att springa upp, hon och hennes syster kan aldrig sova borta inomhus med detta vilket innebär att vi aldrig har en barnfri tid och vi har också alltid barn i sängen. Önskar bara att det kunde sluta.
  • Anonym (Sömng­ångare­)
    Äldre 5 Nov 22:06
    #5
    +1

    Samtliga barn i min syskonskara, inklusive mig själv, har gått i sömnen. För mitt äldsta syskon slutade det innan tonåren någon gång. Minns inte, men det var en ganska kort period som hen gick i sömnen. Mina två yngre syskon både pratar och går i sömnen ännu, men det är oftast mer prat än sömngång. De är 25 och 28 nu. Deras mest intensiva period var dock från småbarnsåren fram till gymnasietiden, där det var prat eller gång VARJE natt. Därefter har det lugnat sig markant. Jag har i perioder också pratat och gått i sömnen. För min del började det i tonåren och jag kan fortfarande störa min man med sömnprat och sömngång. Är 29.

  • LFF
    Äldre 6 Nov 11:05
    #6
    +1

    Slutade gå i sömnen någon gång under tonåren. Pratar fortfarande i sömnen periodvis, speciellt om jag är stressad eller orolig.

    Om din dotter har problem med sömnen, se om ni kan få prova ett sånt där tyngdtäcke och se om det lugnar henne och gör så hon sover bättre.

  • LFF
    Äldre 6 Nov 11:10
    #7
    +1

    Något som jag också gör fortfarande när jag är orolig eller stressad är att jag börjar bädda om sängen i sömnen och tar av örngott från kuddar och påslakan från täcken

  • Teraby­te
    Äldre 27 Mar 22:51
    #8

    Du sprang väl efter henne fort

  • Teraby­te
    Äldre 27 Mar 22:52
    #9

    Du sprang väl efter henne fort*

  • Myhann­a
    Thu 11 Apr 2019 22:45
    #10
    Anonym (Sömngångare) skrev 2018-11-05 22:06:15 följande:

    Samtliga barn i min syskonskara, inklusive mig själv, har gått i sömnen. För mitt äldsta syskon slutade det innan tonåren någon gång. Minns inte, men det var en ganska kort period som hen gick i sömnen. Mina två yngre syskon både pratar och går i sömnen ännu, men det är oftast mer prat än sömngång. De är 25 och 28 nu. Deras mest intensiva period var dock från småbarnsåren fram till gymnasietiden, där det var prat eller gång VARJE natt. Därefter har det lugnat sig markant. Jag har i perioder också pratat och gått i sömnen. För min del började det i tonåren och jag kan fortfarande störa min man med sömnprat och sömngång. Är 29.


    Oj jösses vad länge det har hållit i sig
    Anonym (Sömngångare) skrev 2018-11-05 22:06:15 följande:

    Samtliga barn i min syskonskara, inklusive mig själv, har gått i sömnen. För mitt äldsta syskon slutade det innan tonåren någon gång. Minns inte, men det var en ganska kort period som hen gick i sömnen. Mina två yngre syskon både pratar och går i sömnen ännu, men det är oftast mer prat än sömngång. De är 25 och 28 nu. Deras mest intensiva period var dock från småbarnsåren fram till gymnasietiden, där det var prat eller gång VARJE natt. Därefter har det lugnat sig markant. Jag har i perioder också pratat och gått i sömnen. För min del började det i tonåren och jag kan fortfarande störa min man med sömnprat och sömngång. Är 29.


    Oj jösses alla syskon vad länge det har hållit i sig också
  • Myhann­a
    Thu 11 Apr 2019 22:47
    #11
    LFF skrev 2018-11-06 11:05:28 följande:

    Slutade gå i sömnen någon gång under tonåren. Pratar fortfarande i sömnen periodvis, speciellt om jag är stressad eller orolig.

    Om din dotter har problem med sömnen, se om ni kan få prova ett sånt där tyngdtäcke och se om det lugnar henne och gör så hon sover bättre.


    Okej så det slutade någon gång i tonåren. Ja jag har funderat på tyngdtäcke, men det känns som inget skulle hjälpa. Men det är ju helt klart värt arr testa
  • Myhann­a
    Thu 11 Apr 2019 22:48
    #12
    LFF skrev 2018-11-06 11:10:12 följande:

    Något som jag också gör fortfarande när jag är orolig eller stressad är att jag börjar bädda om sängen i sömnen och tar av örngott från kuddar och påslakan från täcken


    Jaha Hahaa
  • Myhann­a
    Thu 11 Apr 2019 22:50
    #13
    Terabyte skrev 2019-03-27 22:52:55 följande:

    Du sprang väl efter henne fort*


    Japp tur att jag oftast inte har kunnat somna eller sover väldigt ytligt och är lättväckt
  • Myhann­a
    Thu 11 Apr 2019 22:51
    #14

    När ska detta sluta herregud i tolv år har vi snart haft barn i sängen

Svar på tråden Barn som går i sömnen