• Anonym (Bliva­nde mamma)
    Äldre 7 Nov 18:54
    5349 visningar
    19 svar
    19
    5349

    Har du varit med om igångsättning av förlossningen?

    Jag kommer att få en igångsättning av min förlossning om ett par dagar eftersom jag har gått över tiden med två veckor. Jag har läst på inför detta på olika sajter och i några böcker men tycker inte att det står så mycket om det vilket gör det svårt för mig att förbereda mig mentalt. Därför vill jag gärna vilja höra om dina erfarenheter från dig som själv blivit igångsatt.

    Varför blev du igångsatt? Hur upplevde du hela processen? Vilken eller vilka metoder blev du igångsatt med? Hur lång tid tog det från inskrivningen till igångsättningen till värkarna och förlossningen? Har du några råd till andra som ska bli igångsatta?

    Tusen tusen tusen tack på förhand till er som vill dela med er!

  • Svar på tråden Har du varit med om igångsättning av förlossningen?
  • trash panda
    Äldre 7 Nov 19:04
    #1
    Anonym (Blivande mamma) skrev 2018-11-07 18:54:40 följande:

    Varför blev du igångsatt? Hur upplevde du hela processen? Vilken eller vilka metoder blev du igångsatt med? Hur lång tid tog det från inskrivningen till igångsättningen till värkarna och förlossningen? Har du några råd till andra som ska bli igångsatta?


    Jag blev igångsatt med första barnet pga överburenhet. Jag var helt omogen när jag kom in till förlossningen och fick därför Cytotec. Jag hann få två doser innan värkarna drog igång och sen gick det med en himla fart. Dottern föddes 6 timmar efter första Cytotecdosen. Hade gått ännu snabbare om hon inte fastnat med armen på vägen ut.

    Jag tyckte överlag att det var en helt okej förlossning. Mitt enda råd är att försöka vara öppen för alla utfall. Jag trodde att det skulle bli en lång och utdragen historia på flera dygn och var inte alls beredd på en snabb och intensiv förlossning. (Tror inte det var Cytotecens fel att det gick så snabbt, min andra kom ännu snabbare och den gången startade förlossningen spontant)
  • Anonym (Annik­a)
    Äldre 7 Nov 19:05
    #2
    Anonym (Blivande mamma) skrev 2018-11-07 18:54:40 följande:

    Jag kommer att få en igångsättning av min förlossning om ett par dagar eftersom jag har gått över tiden med två veckor. Jag har läst på inför detta på olika sajter och i några böcker men tycker inte att det står så mycket om det vilket gör det svårt för mig att förbereda mig mentalt. Därför vill jag gärna vilja höra om dina erfarenheter från dig som själv blivit igångsatt.

    Varför blev du igångsatt? Hur upplevde du hela processen? Vilken eller vilka metoder blev du igångsatt med? Hur lång tid tog det från inskrivningen till igångsättningen till värkarna och förlossningen? Har du några råd till andra som ska bli igångsatta?

    Tusen tusen tusen tack på förhand till er som vill dela med er!


    Blev igångsatt pga skyhögt blodtryck på bf+10.
    Kom in vid 18-tiden, sonen föddes kvart i två på natten.

    Först spräckte de hinnan men det hände ingenting, framemot 23 fick jag värkstimulerande och sen gick det i en jäkla fart!
    Det blev extremt intensivt men det var lika bra för då var det överstökat snabbt.

    Minns inga direkta detaljer, detta var några år sedan.
  • Anonym (Frukt­ansvär­t)
    Äldre 8 Nov 14:06
    #3

    Vill inte skrämma dig, men min igångsättning var hemsk och slutade med akutsnitt. Om man har börjat öppna sig lite och cervix inte är helt omogen så går det bra i de flesta fall. Men jag var helt stängd med en cervix på 4 cm... man borde insett redan där och då att det var lönlöst att försöka. De lät mig hålla på i 2 dygn utan att något hände innan de snittade.

    Så, min poäng är att utgångsläget kan vara avgörande för hur det går. All lycka till dig, hoppas du får en fantastisk förlossning.

  • Anonym (Frukt­ansvär­t)
    Äldre 8 Nov 14:08
    #4

    Såg att jag missat flera av dina frågor. Jag blev igångsatt med prostaglandingel. Det görs en bedömning av igångsättningsmetod när du kommer in.

  • Äldre 8 Nov 14:25
    #5

    Jag blev igångsatt för att vattnet gått men värkarna inte kom igång. 

    Började med tablett (minns inte vilken), sen ut och vandra av och an i korridorerna och sen mätte de kurvan. Inget hände. Fick en tablett till och ut och vandra igen, nu började det kännas en del, men inga kraftiga värkar. De tog hål på hinnorna och då direkt kom de hemska värkarna igång, fy fan alltså. Flera timmar med värkarbete till jag inte orkade längre o fick epidural. Då gick värkarna ner en del igen, så de satt värkstimulerande dropp. Värkarna ökade men öppnade mej inte. De höjde droppet och bebisens hjärtljud blev hemska, så de sänkte igen. Bebisens hjärtljud blev inte bättre så de tog bort droppet helt. Försökte ta blodprov på bebisen utan att lyckas, gav upp och de beslutade sej för att avbryta och göra snitt. Öppnade aldrig mej mer än 3 cm och fick hög feber pga det gått så länge sen vattnet gått. Beslutet om snitt var nog det bästa och vi båda mådde bra även om vi fick högt crp och en veckas antibiotikakur. 

  • Anonym (Bliva­nde mamma) Trådstartaren
    Äldre 8 Nov 17:44
    #6
    trash panda skrev 2018-11-07 19:04:57 följande:
    Jag blev igångsatt med första barnet pga överburenhet. Jag var helt omogen när jag kom in till förlossningen och fick därför Cytotec. Jag hann få två doser innan värkarna drog igång och sen gick det med en himla fart. Dottern föddes 6 timmar efter första Cytotecdosen. Hade gått ännu snabbare om hon inte fastnat med armen på vägen ut.

    Jag tyckte överlag att det var en helt okej förlossning. Mitt enda råd är att försöka vara öppen för alla utfall. Jag trodde att det skulle bli en lång och utdragen historia på flera dygn och var inte alls beredd på en snabb och intensiv förlossning. (Tror inte det var Cytotecens fel att det gick så snabbt, min andra kom ännu snabbare och den gången startade förlossningen spontant)
    Tack för att du berättar! Det känns skönt att veta att det hela ändå kan gå ganska fort trots att din kropp inte alls var mogen, även om jag också är inställd på en utdragen förlossning.

    Får jag fråga, att det gick snabbt, betydde det också att du fick allvarliga skador av sprickningar? Jag har hört att det kan vara bra att förlossningen tar lite längre tid om man vill minska risken för allvarliga sprickningar, men samtidigt verkar det också vara individuellt.
  • Anonym (Bliva­nde mamma) Trådstartaren
    Äldre 8 Nov 17:49
    #7
    Anonym (Annika) skrev 2018-11-07 19:05:55 följande:
    Blev igångsatt pga skyhögt blodtryck på bf+10.
    Kom in vid 18-tiden, sonen föddes kvart i två på natten.

    Först spräckte de hinnan men det hände ingenting, framemot 23 fick jag värkstimulerande och sen gick det i en jäkla fart!
    Det blev extremt intensivt men det var lika bra för då var det överstökat snabbt.

    Minns inga direkta detaljer, detta var några år sedan.
    Jag förstår att minnet bleknar med tiden. Tur är väl kanske det. :)

    Tack för att du delar med dig! Jag har hört att många reagerar på det värkstimulerande droppet på liknande sätt, dvs att allting sätter igång direkt och blir väldigt intensivt. Minns du hur du blev omhändertagen av vårdpersonalen? Får man droppet och lämnas sen ensam tills man ringer in dem eller övervakar de kroppens reaktioner? Och minns du om du fick några förlossningsskador? Jag har hört att när det går snabbt finns det en förhöjd risk att man spricker mer, särskilt om man föder en stor bebis som jag kommer göra.
  • Anonym (Bliva­nde mamma) Trådstartaren
    Äldre 8 Nov 17:56
    #8
    Anonym (Fruktansvärt) skrev 2018-11-08 14:06:38 följande:

    Vill inte skrämma dig, men min igångsättning var hemsk och slutade med akutsnitt. Om man har börjat öppna sig lite och cervix inte är helt omogen så går det bra i de flesta fall. Men jag var helt stängd med en cervix på 4 cm... man borde insett redan där och då att det var lönlöst att försöka. De lät mig hålla på i 2 dygn utan att något hände innan de snittade.

    Så, min poäng är att utgångsläget kan vara avgörande för hur det går. All lycka till dig, hoppas du får en fantastisk förlossning.


    Tack! Jag blir inte alls skrämd. Jag vill hellre veta för mycket än för lite så jag kan vara förberedd på både det bästa och värsta tänkbara scenariot. 

    Tråkigt att höra att igångsättningen var så hemsk. Tyvärr verkar det inte vara helt ovanligt. Hur gick det till när du till slut fick kejsarsnitt? Vad var det du tyckte var värst? Var det att ingenting hade effekt? Minns du om de testade alla metoder på dig? Jag har läst att när kroppen inte alls är förberedd så brukar man börja med tabletter eller gel och eventuellt en ballong, sen testar man att ta hål på fosterhinnorna och värkstimulerande dropp.
  • Anonym (Bliva­nde mamma) Trådstartaren
    Äldre 8 Nov 18:01
    #9
    Fia 28 skrev 2018-11-08 14:25:01 följande:

    Jag blev igångsatt för att vattnet gått men värkarna inte kom igång. 

    Började med tablett (minns inte vilken), sen ut och vandra av och an i korridorerna och sen mätte de kurvan. Inget hände. Fick en tablett till och ut och vandra igen, nu började det kännas en del, men inga kraftiga värkar. De tog hål på hinnorna och då direkt kom de hemska värkarna igång, fy fan alltså. Flera timmar med värkarbete till jag inte orkade längre o fick epidural. Då gick värkarna ner en del igen, så de satt värkstimulerande dropp. Värkarna ökade men öppnade mej inte. De höjde droppet och bebisens hjärtljud blev hemska, så de sänkte igen. Bebisens hjärtljud blev inte bättre så de tog bort droppet helt. Försökte ta blodprov på bebisen utan att lyckas, gav upp och de beslutade sej för att avbryta och göra snitt. Öppnade aldrig mej mer än 3 cm och fick hög feber pga det gått så länge sen vattnet gått. Beslutet om snitt var nog det bästa och vi båda mådde bra även om vi fick högt crp och en veckas antibiotikakur. 


    Tack så mycket för att du berättar! Det låter som att du hade en väldigt intensiv förlossning. Jag hade ingen aning om att man kunde få värkar utan att kroppen öppnar sig.

    Hur ser du tillbaka på din förlossning idag? Tyckte du att den var hemsk eller bra eller kanske både och? Minns du hur lång tid allting tog från det att du fick tabletten tills de snittade? Och det här kanske är en dum fråga, men varför ville de ta blodprov på bebisen under förlossningen?
  • Anonym (bm)
    Äldre 8 Nov 23:14
    #10
    Anonym (Blivande mamma) skrev 2018-11-08 17:44:33 följande:
    Tack för att du berättar! Det känns skönt att veta att det hela ändå kan gå ganska fort trots att din kropp inte alls var mogen, även om jag också är inställd på en utdragen förlossning.

    Får jag fråga, att det gick snabbt, betydde det också att du fick allvarliga skador av sprickningar? Jag har hört att det kan vara bra att förlossningen tar lite längre tid om man vill minska risken för allvarliga sprickningar, men samtidigt verkar det också vara individuellt.
    Du har nog missuppfattat detta med tiden och att få stora bristningar. När man pratar om bristningar, gäller det att själva framfödandet av barnet (när huvudet skymtar fram) ska få ta tid och töja. Alltså det sista på förlossningen.  Men förlossningens sammantagna längd ger inte mindre risk för bristning.
  • Anonym (bm)
    Äldre 8 Nov 23:16
    #11
    Anonym (Blivande mamma) skrev 2018-11-08 18:01:34 följande:
    Tack så mycket för att du berättar! Det låter som att du hade en väldigt intensiv förlossning. Jag hade ingen aning om att man kunde få värkar utan att kroppen öppnar sig.

    Hur ser du tillbaka på din förlossning idag? Tyckte du att den var hemsk eller bra eller kanske både och? Minns du hur lång tid allting tog från det att du fick tabletten tills de snittade? Och det här kanske är en dum fråga, men varför ville de ta blodprov på bebisen under förlossningen?
    Provet kallas laktat, mjölksyra. Det är ett mått på hur stressat (syrebrist)
    Anonym (Blivande mamma) skrev 2018-11-08 17:49:23 följande:
    Jag förstår att minnet bleknar med tiden. Tur är väl kanske det. :)

    Tack för att du delar med dig! Jag har hört att många reagerar på det värkstimulerande droppet på liknande sätt, dvs att allting sätter igång direkt och blir väldigt intensivt. Minns du hur du blev omhändertagen av vårdpersonalen? Får man droppet och lämnas sen ensam tills man ringer in dem eller övervakar de kroppens reaktioner? Och minns du om du fick några förlossningsskador? Jag har hört att när det går snabbt finns det en förhöjd risk att man spricker mer, särskilt om man föder en stor bebis som jag kommer göra.

    barnet är av förlossningen. Om provet är bra kan man fortsätta att värkstimulera. 

    Stöd får man av personalen om man vill - dropp eller ej. :)
  • Anonym (Bliva­nde mamma) Trådstartaren
    Äldre 9 Nov 00:02
    #12
    Anonym (bm) skrev 2018-11-08 23:14:02 följande:
    Du har nog missuppfattat detta med tiden och att få stora bristningar. När man pratar om bristningar, gäller det att själva framfödandet av barnet (när huvudet skymtar fram) ska få ta tid och töja. Alltså det sista på förlossningen.  Men förlossningens sammantagna längd ger inte mindre risk för bristning.
    Absolut, det har jag förstått. Förlåt om jag var otydlig. När trash panda skrev att "sen gick det med en himla fart" så antar jag att just det skedet gick fort, därav min fråga till henne. :)
  • Anonym (Bliva­nde mamma) Trådstartaren
    Äldre 9 Nov 00:06
    #13
    Anonym (bm) skrev 2018-11-08 23:16:55 följande:
    Provet kallas laktat, mjölksyra. Det är ett mått på hur stressat (syrebrist)
    Anonym (Blivande mamma) skrev 2018-11-08 17:49:23 följande:
    Jag förstår att minnet bleknar med tiden. Tur är väl kanske det. :)

    Tack för att du delar med dig! Jag har hört att många reagerar på det värkstimulerande droppet på liknande sätt, dvs att allting sätter igång direkt och blir väldigt intensivt. Minns du hur du blev omhändertagen av vårdpersonalen? Får man droppet och lämnas sen ensam tills man ringer in dem eller övervakar de kroppens reaktioner? Och minns du om du fick några förlossningsskador? Jag har hört att när det går snabbt finns det en förhöjd risk att man spricker mer, särskilt om man föder en stor bebis som jag kommer göra.

    barnet är av förlossningen. Om provet är bra kan man fortsätta att värkstimulera. 

    Stöd får man av personalen om man vill - dropp eller ej. :)
    Tack för förklaringen om provet!

    När det kommer till stöd så förstår jag att det såklart ingår i barnmorskornas roll att finnas där för patienterna. Men jag tror också att patienterna kan uppleva situationen på ett annat sätt än barnmorskorna. Det är därför jag är intresserad av att veta hur personer som har blivit igångsatta har upplevt just sina förlossningar och om de har några tips som de vill dela med sig av.
  • Anonym (bm)
    Äldre 9 Nov 06:31
    #14
    Anonym (Blivande mamma) skrev 2018-11-09 00:06:36 följande:
    Tack för förklaringen om provet!

    När det kommer till stöd så förstår jag att det såklart ingår i barnmorskornas roll att finnas där för patienterna. Men jag tror också att patienterna kan uppleva situationen på ett annat sätt än barnmorskorna. Det är därför jag är intresserad av att veta hur personer som har blivit igångsatta har upplevt just sina förlossningar och om de har några tips som de vill dela med sig av.
    Tänker du att det är någon skillnad vid igångsättning när det gäller stöd? När patienterna inte har ont behövs ju inget stöd, oftast. 
  • Äldre 9 Nov 08:03
    #15

    Varför blev du igångsatt?

    Gick två veckor över tiden.

    Hur upplevde du hela processen?

    Det var första förlossningen så jag har inget att jämföra med. Tyckte det var tryggt att vara på plats och inte behöva fundera på om värkarna kommit igång eller inte. När värkarna satte igång fick jag de smärtstillande som behövdes.

    Vilken eller vilka metoder blev du igångsatt med?

    Ballong för att öppna (kände knappt av den) sedan togs hinnorna och då sattes värkarna igång.

    Hur lång tid tog det från inskrivningen till igångsättningen till värkarna och förlossningen?

    Var på plats kl 9. Runt kl 10 satte de ballong, runt 17 trillade ballongen ut. Han är född 3.45 (och jag upplevde hela förloppet som snabbt).

    Har du några råd till andra som ska bli igångsatta?

    Dessvärre inte. Verkar vara väldigt olika med hur man reagerar på igångsättningen, jag är inte orolig för det och är mer eller mindre inställd på att det blir så denna gången med.

  • Äldre 9 Nov 09:55
    #16
    Anonym (Blivande mamma) skrev 2018-11-08 18:01:34 följande:
    Tack så mycket för att du berättar! Det låter som att du hade en väldigt intensiv förlossning. Jag hade ingen aning om att man kunde få värkar utan att kroppen öppnar sig.

    Hur ser du tillbaka på din förlossning idag? Tyckte du att den var hemsk eller bra eller kanske både och? Minns du hur lång tid allting tog från det att du fick tabletten tills de snittade? Och det här kanske är en dum fråga, men varför ville de ta blodprov på bebisen under förlossningen?
    Jag tyckte den var hemsk. Värkarna var så olidliga så jag kunde inte ens kommunicera eller svara ja när de frågade om jag ville ha epidural. Jag var kolugn under snittet och väljer gärna det igen om jag får.

    Vi åkte in vid lunch och fick väl första tabletten ganska snabbt. Snittades kl 06 på natten, så typ 18h senare. Hade då ett crp på 240 och hög feber.

    Om jag inte minns helt fel ville de kolla bebisens blodsocker för att se om den mådde bra trots den höga pulsen. När det inte lyckadest så valde de snitt. 
  • LFF
    Äldre 9 Nov 10:09
    #17
    Varför blev du igångsatt?

    Blev igångsatt på BF då jag bar på tvillingar (fick inte gå över tiden alltså).

    Hur upplevde du hela processen?

    Lång och svinjobbig.

    Vilken eller vilka metoder blev du igångsatt med?

    Flera doser cytotek under en lång tid (6 timmar typ) för att få igång kroppen, det gick väldigt långsamt, kroppen var inte redo för förlossning. Fick höga doser värkstimulerande men barnen samarbetade inte alls med min kropp. De ville inte ut.

    Hur lång tid tog det från inskrivningen till igångsättningen till värkarna och förlossningen?

    Inskrivning kl 17 den 5 november, start på igångsättningen kl 18 samma dag. Förlossning med kejsarsnitt där pojkarna var ute kl 11.00 den 7 november. Att det blev snitt var för att min kropp inte klarade av mer. Pojkarna var helt opåverkade av hela historien. Jag hamnade däremot i chocktillstånd när de sa att jag var ihopsydd och klar och det slutade med att jag låg på IVA i 24 timmar (sov så gott som hela tiden med korta perioder av vakenhet) medan sambon satt på BB-avdelningen utan att veta hur det var med mig i flera timmar. 

  • Äldre 9 Nov 22:44
    #18

    Varför blev du igångsatt?

    På grund av svår foglossning

    Hur upplevde du hela processen?

    Smidig. Det gick väldigt snabbt, precis som mina förlossningar utan igångsättning.

    Vilken eller vilka metoder blev du igångsatt med?

    Jag var redan öppen 4 cm så de tog hål på fosterhinnorna så vattnet gick, mer behövdes inte.

    Hur lång tid tog det från inskrivningen till igångsättningen till värkarna och förlossningen?

    Jag blev inskriven vid 15:15, vattnet togs 15:50, värkarna kom ganska snart efter det och 18:43 föddes vår son. Förlossningen gick dock så fort att han mådde dåligt mot slutet så det blev väldigt bråttom de sista 10 minutrarna. En barnmorska hängde på magen och tryckte på medan jag krystade. Sonen var medtagen, men repade sig efter några minuter. Det var min fjärde förlossning.

  • Anonym (Annik­a)
    Äldre 10 Nov 08:24
    #19
    Anonym (Blivande mamma) skrev 2018-11-08 17:49:23 följande:
    Jag förstår att minnet bleknar med tiden. Tur är väl kanske det. :)

    Tack för att du delar med dig! Jag har hört att många reagerar på det värkstimulerande droppet på liknande sätt, dvs att allting sätter igång direkt och blir väldigt intensivt. Minns du hur du blev omhändertagen av vårdpersonalen? Får man droppet och lämnas sen ensam tills man ringer in dem eller övervakar de kroppens reaktioner? Och minns du om du fick några förlossningsskador? Jag har hört att när det går snabbt finns det en förhöjd risk att man spricker mer, särskilt om man föder en stor bebis som jag kommer göra.
    Sent svar.

    Vårdpersonalen kom och gick, kollade värden och kände efter hur öppen jag var. När det var som intensivast fick jag heta riskuddar att lägga på magen. De var så varma att de fick bolla med dem, sa att det nog skulle brännas. Och det gjorde det men det dämpade ändå den andra smärtan.
    Sedan fick jag (motvilligt) prova på lustgasen.

    Att jag inte ville ha lustgas var för att vid första förlossningen mer eller mindre tvingade de på mig masken med lustgas.
    Men denna gång hjälpte det ändå lite.

    Jag minns att jag tänkte att "överlever jag så överlever jag" när det var som värst. Men som sagt så gick det snabbt, mindre än tre timmar från att värkarna satte igång tills han var född. 
    Jag sprack ingenting, har dock en mindre skada sedan innan. Ett stygn som släppt, så lite mer plats fanns ju.

    Jag har lite svårt att jämföra mina båda förlossningar då det är många år mellan barnen. Det stora positiva sista gången var att man fick göra lite mer som man själv ville. Det var det inte tal om med min äldsta.
Svar på tråden Har du varit med om igångsättning av förlossningen?