Forum Övrigt - Pappagrupp
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • jag och mamman två olika nivåer

    Lör 10 nov 22:03 Läst 1264 gånger Totalt 25 svar
    Lör 10 nov 22:03

    Hej.

    jag vet inte vad jag ska göra. jag orkar inte med och känner mig som jävulen i våran familj som bara skriker åt barnen.

    jag och mamman har aldrig varit på samma nivo när det gäller att säga åt barnen när dom vrålar och gör fel. nu mer känns det som att jag blir galen! ungarna lyssnar inte, mamman säger inget, ungarna slår och sparkar på varandra. hon sitter med telefonen och verkar inte bry sig. jag blir less och höjer rösten och skriker allt som oftast.

    jag orkar inte! jag älskar mina barn över allt men jag orkar inte skrika mig hest jämt. det är fan inget kul men hon gör som aldrig något. hon kan tjata på ungarna i timmar och säga "fy på dig".

    senast idag blev jag arg och skrek och tog ena i armen (inte hårt och brutalt) för att få barnet att stanna till och lyssna. jag blir oftast så ledsen sen och gråter själv.

    jag säger åt mamman att jag inte orkar och att vårat hem är ett dårhus där det bara bråka och skriks jämt. nä hon frågar vad man ska göra. inte vet jag söger jag då, jag ör bara så less stt jämt mpste bli arg. det har gått för långt, hon har varit för passiv och mer mutat barnen med saker och jag mer bestämd och sagt åt dom. jag älskar mina barn men jag är rädd att dom ska börja hata mig alt vara rädd för mig och det vill jag inte.

    vad ska jag göra? jag vill inte bråka och skriks åt barnen varje dag. mamman verkar inte bry sig och låta barnen härja tills det går för långt och det blir bråk och skrik. jag försöker lugna dom ganska snart men eftersom mamman aldrig hjälper mig så slutar det med bråk och skrik.

    jag orkar inte vara jävulen i familjen!!!

  • Lör 10 nov 22:09 #1 -1

    Så du tycker det är jobbigt när barnen skriker..... så du löser det med att skrika?

  • Lör 10 nov 22:29 #2

    Det finns oftast väldigt bra föräldrastöd hos kommunen. Jag rekommenderar dig att söka en sådan ?utbildning?. Det brukar vara ett antal kvällar man träffat andra föräldrar och samtalen vägleds av kommunens personal som är duktiga på barn, utmaningarna olika åldrar osv. Man diskuterar också samspel i familjen. Fråga BVC om du inte hittar rätt. Brukar faktiskt vara jättebra. Då kan du hitta andra sätt till kommunikation med barnen och säkert även din partner.

  • Lör 10 nov 22:34 #3

    Varifrån tror du barnen har lärt sig att man uttrycker sig genom skrik och att bli fysiska i uppspelta situationer? Backa ett par steg och fundera över hur du influerar din familj. Såklart säger jag inte att din fru gör rätt, det är svårt att bedöma. Men barn gör inte som man säger, de gör som man gör.


    Vid god typografi ska horungar inte förekomma.
  • Lör 10 nov 22:39 #4
    riboflavin skrev 2018-11-10 22:34:17 följande:

    Varifrån tror du barnen har lärt sig att man uttrycker sig genom skrik och att bli fysiska i uppspelta situationer? Backa ett par steg och fundera över hur du influerar din familj. Såklart säger jag inte att din fru gör rätt, det är svårt att bedöma. Men barn gör inte som man säger, de gör som man gör.


    Bull. Har man fler än ett barn, bråkar de med varann och skriker, oavsett vad föräldrarna gör. Aven i familjer ingen skriker. Du tror barnen t ex viskar om föräldrarna viskar? ha.

    TS, lås in frugan och ungarna i sovrummet, tills hon kan bestämma sig att ni måste båda delta i uppfostran av dem, inte bara du.
  • Lör 10 nov 22:46 #5
    Tow2Mater skrev 2018-11-10 22:39:52 följande:

    Bull. Har man fler än ett barn, bråkar de med varann och skriker, oavsett vad föräldrarna gör. Aven i familjer ingen skriker. Du tror barnen t ex viskar om föräldrarna viskar? ha.

    TS, lås in frugan och ungarna i sovrummet, tills hon kan bestämma sig att ni måste båda delta i uppfostran av dem, inte bara du.


    Såklart barn bråkar, men en sån situation som TS beskriver där det bråkas och vrålas så till den milda grad att TS blir arg och aggressiv mot barnen, samt i efterhand blir ledsen och gråter, tror du på riktig att barnen inte formats av det?

    Det TS ägnar sig åt är ju inte uppfostran, det är ju enbart reaktion i affekt. Såklart tror jag inte TS alltid agerar på det viset men utgår från det han skrivit.
    Vid god typografi ska horungar inte förekomma.
  • Lör 10 nov 22:58 #6
    riboflavin skrev 2018-11-10 22:46:53 följande:
    Såklart barn bråkar, men en sån situation som TS beskriver där det bråkas och vrålas så till den milda grad att TS blir arg och aggressiv mot barnen, samt i efterhand blir ledsen och gråter, tror du på riktig att barnen inte formats av det?

    Det TS ägnar sig åt är ju inte uppfostran, det är ju enbart reaktion i affekt. Såklart tror jag inte TS alltid agerar på det viset men utgår från det han skrivit.
    Att man som vuxen man blir ledsen och gråter (??) for att man tog ett barn i armen (varken hårt eller brutalt) för att få barnet att stanna till och lyssna, är ju inte alls stabilt nånstans. Så de behover nog båda hjälp.

  • Lör 10 nov 23:05 #7
    Tomelilla15 skrev 2018-11-10 22:29:47 följande:

    Man diskuterar också samspel i familjen.


    det är just det som jag tycker är problemet att mamman inte förstår att hjälpa till när man säger åt barnen. jag känner att jag inte får hjälp av henne och tillslut går blir jag frustrerad. jag vet inte hur jag ska få mamman att förstå att båda måste ju hjälpa varandra när ena föräldern hamnar i konflikt med barnen.
  • Lör 10 nov 23:06 #8
    Tow2Mater skrev 2018-11-10 22:58:29 följande:

    Att man som vuxen man blir ledsen och gråter (??) for att man tog ett barn i armen (varken hårt eller brutalt) för att få barnet att stanna till och lyssna, är ju inte alls stabilt nånstans. Så de behover nog båda hjälp.


    Absolut,på vilket sätt skulle att låsa in frugan och ungarna hjälpa till att åstadkomma det? Jag tycker Tomellillas tips är bra, och anser att det vore bäst att prata genom det hela och få ta del av varandras bild av situationen i lugn och ro, tillsammans.
    Vid god typografi ska horungar inte förekomma.
  • Lör 10 nov 23:10 #9
    riboflavin skrev 2018-11-10 23:06:47 följande:
    Absolut,på vilket sätt skulle att låsa in frugan och ungarna hjälpa till att åstadkomma det?
    Att mamman tar sitt förnuft till fånga, och pappan inte behöver bli irriterad på barnen.
  • Lör 10 nov 23:32 #10

    Att du börjar skrika och går upp i varv gör inte saken bättre. Naturligtvis ska du prata med din fru, men risken är att hon inte lyssnar, om hon inte tycker barnen gör fel. Men om du är tydlig kommer barnen se det och lyssna till dig.

    Några råd:

    - håll dig lugn och tydlig (inte lätt, men det är målet)

    - ge en tydlig konsekvens (tex "om du inte lägger ifrån dig den där pennan så går vi ut ur affären och handlar ingenting"

    - ge bara konsekvenser du tänker fullfölja om barnen inte gjort som du sagt(barnen märker att om pappa säger att han ska gå ut ur affären, så gör han det, och tvärtom märker de om du bara fortsätter tjata men inget sker.) Vet du med dig att du har en del saker du måste handla, säg inte att du ska gå ut ur affären. Tänk alltså noga igenom vilket val du ger barnen.

    -ibland måste man handgripligen dra/bära ut barnen ur affären eftersom de vägrar gå själv. Det tycker inte jag är fel. Men att ta tag i barn hårt bara för att straffa tycker jag inte man ska göra.

    - se till att konsekvensen ligger nära i tid om barnen är hyfsat små. "Släpper du inte pennan går vi ut ur affären" där sker det direkt. Men hotar du med straff som "annars får du inget godis nästa vecka" är så långt bort att barnet inte riktigt kan se det framför sig och struntar i det.

    - välj dina strider

SE VÅRA MEST POPULÄRA KLIPP JUST NU

Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll