44 och vill plugga till SSK - Galen?

Vet inte så mycket om yrket i sig.. men tänker att du har ju kanske minst 20 yrkesverksamma år framför dig! Så inte är det försent!

Pluggar till ssk nu (T1). Är 30 år och är absolut inte äldst. Skulle tro att det är ett 10-tal som är i 40-årsåldern. Jag har dessutom kompisar som är i 40-45 årsåldern som nu går första eller andra terminen på sina utbildningar, bl a socionom.

Jag har en ettåring och treåring hemma och pendlar nästan 2 h när jag ska till uni. så om jag får ihop det med studier och familjeliv så får du det också det är bara att köra om det är nåt du vill göra. För min del är det bästa jag gjort iaf

Jag säger också att det absolut inte är försent. Jag är DSK och har kollegor som fortfarande jobbar fast de är 70 år (på timme då alltså men ändå). Så du har många år du hinner jobba. Jag trivs jättebra med mitt yrkesval på alla sätt. Vad det gäller arbetstider så är det ju sån brist på ssk i dagsläget att det finns massor av jobb att söka och även jobb som är måndag-fredag är relativt lätt att få (t.ex. på vårdcentral eller mottagningar). Jag jobbar i kommunen och vi har bara var 6:e helg och enstaka kvällar, resten dagtid. Det är nog mest upp till en själv vad man är intresserad av att göra som styr inriktning. Många tycker ju det är jobbigt och stressigt i slutenvården (på sjukhus) samt dåliga löner där. Jag har inte erfarenhet av det själv. Vi har bra löner inom kommunen åtminstone. Sen är det ju kanske inte lika "spännande" så att säga om det är akutsjukvård man vill hålla på med, men jag tycker alla andra fördelar överväger med att jobba i kommunen vs slutenvården.

Absolut inga problem! När jag läste ssk så var det några i klassen som var över 40 och har dessutom en gammal granne som läste ssk när hon var ca 41 och till specialist vid ca 47. Så det går absolut. Du har många år kvar i arbetslivet även om man börjar studera när man är över 40.

Och nej, man måste absolut inte jobba treskift. Finns dagtid jobb i kommunen som ssk. Jag jobbar dagtid (avdelingsledare på sykhjem i Norge) och jobbar likt Fru Ve enbart var 6 helg och någon kväll per månad.

Tack för fina och ärliga svar! Jag är nog mest rädd för hur det kommer påverka mig ekonomiskt. MEn som en vän sa - Du investerar i dig för att kunna tjäna miljoner på något du gillar. 

Miljoner vet jag inte...men summerar man sin årslön x 20 så blir det faktiskt miljoner! :D 

Tar gärna emot mer input! <3 

Min fru var 46 när hon pluggade till ssk. Gick hur bra som helst och hon ångrar sig inte det minsta.

Min mamma är 50+ och har just avslutat sin USK utbildning :) Så gällande ålder tror jag du inte kommer ha några problem med! :)

Var inte orolig pga studielånen! Det är de minsta problemet. Du investerar i dig själv. Sedan är räntorna stabila, du betalar av i proportion till vad du tjänar och blir du sjuk så att du aldrig mer kan arbeta, skrivs de av! Samma sak om du avlider. Go for it!!

Precis som någon nämnde tidigare i tråden så är det flera över 70 som fortfarande jobbar

Läser till ssk själv just nu (t5) och har flera runt 40 i klassen. Skulle vilja påstå att de flesta är äldre än att direkt ha gått ut gymnasiet.

Lycka till!

Jag ska precis sätta mig i skolbänken igen. Är 44 år med två barn. Har en treårig universitetsutbildning sedan tidigare men tänker utbilda mig inom något helt annat. Som andra skriver, det är 20 år kvar minst att arbeta sen så det är inte sent om man tänker i yrkesår. Lycka till!

Hittade denna gamla tråd - vill bara tala om att jag nu har gjort mitt första år på högskolan. 2 år kvar och jag älskar det!! Puss å tack!!

Hittade denna gamla tråd - vill bara tala om att jag nu har gjort mitt första år på högskolan. 2 år kvar och jag älskar det!! Puss å tack!!

Hittade denna gamla tråd - vill bara tala om att jag nu har gjort mitt första år på högskolan. 2 år kvar och jag älskar det!! Puss å tack!!

Åååh vad kul!

Får man fullt studiestöd efter 45?

Wow vad häftigt att du valde söka, kom in och trivs så bra. Vilken skola läser du vid?

Här är en till som vill skola om sig senare i livet. Är 37, har i måååånga år velat bli ssk men aldrig känt att det varit möjligt att följa drömmen då jag har en magister i ekonomi och därmed läst 4 år på universitetet (varken tyckt det varit roligt eller intressant utan läste bara för att det var en bra och bred utbildning). Sen kom 3 barn, sambon jobbar skift så tänkte väl att jag får stå mitt kast och bara inse att jag gjorde fel val... Sen i april bestämde jag mig för att jag måste följa drömmen, det är alldeles för många år i arbetslivet kvar för att inte trivas med det man gör. Så jag sökte in till ssk-utbildningen. Historiskt sätt har mitt betyg räckt till men inte i år då det varit sjukt höga intagningspoäng och rekordmånga som sökt =( så när jag väl vågade ta steget så står jag bara som reserv. Har reservnr 24 på Sophiahemmet, 4 på Ki och sen 46 på ki distans.. Men dem har gjort överintag så har fått inse att chanserna inte är så stora.. Får kanske ställa in mig på att skriva hp så jag även kan söka i den kvoten och söka igen i vår. Men känns som en evighet att vänta ett halvår till...

eftersom vi nuförtiden skall jobba fram tills vi är 68-70 år så är det ju inte försent.