• norda7­2
    Äldre 17 Nov 23:18
    3195 visningar
    198 svar
    198
    3195

    Män kring 50, vad gillar ni?

    Jag är född 1972. Det känns som om det här är över för mig nu utan att det ens har börjat. Jag är för gammal för förhållanden. De under 30 ratar mig och de i min egen ålder har redan barn, snart barnbarn och jag har ingenting. Det är tragiskt, detta. Man blir nästan deprimerad. Och att försöka hitta någon kring 30 är nästan ett brott i dag i #metoo:s spår. 

  • norda7­2
    Sat 15 Jun 2019 07:58

    Jag blir så deprimerad när jag tänker på att jag relativt snart är 50 (fyllde 47 i februari i år) och har fortfarande inte haft sex. Man känner sig så misslyckad, så oerhört udda. De i min egen ålder blir snart mor- och farföräldrar, jag har inte ens haft ett ??strul?? än. 

    Om jag ska säga vad jag gillar så är det ingen min egen ålder. Jag vill träffa någon relativt ung och fräsch, inte någon med rynkor, övervikt och som snart är i klimakteriet. Problemet är bara att intresset från tjejer/kvinnor i låt oss säga 25-35-årsåldern är oerhört svalt, för att inte säga iskallt. Och jag förstår dem. Överviktig är jag också, relativt stor mage och man-boobs, allt mer grått hår, som jag färgar bort så fort jag få tillfälle. Välutrustad? Nej inte det heller. Nej det här går inte. Jag kan inte inleda ett förhållande nu. Gubben får låta bli. Får fortsätta att titta på vissa sidor på nätet...

    Mina föräldrar uppmuntrade mig aldrig att inleda ett förhållande, de hade inte ens ett blommor- och bin-samtal med mig. De sa ingenting. De var båda födda på 1920-talet. Det var väldigt hysch-hysch kring det här området. Jag visste inte vad de tyckte. De verkade knappt gilla varandra. Vet inte om det var ett tvångsäktenskap. Har aldrig hört nån av mina föräldrar säga ??jag älskar dig?? vare sig till varandra eller till mig. Det var inget man bara sa.
    Jaa, jag vet inte om det här blev bra eller inte. Udda verkar det vara. Båda mina föräldrar är borta nu.

  • norda7­2
    Wed 19 Jun 2019 00:54
    Flaffy skrev 2019-06-18 07:50:42 följande:
    Ja du! I vilken sits du befinner dig i.

    Fast man vet ju inte om man ska skratta eller gråta när du säger inga rynkor, övervikt eller närma sig klimakteriet. Du är ju precis så själv! Det är väl ändå helheten och personligheten som är viktig? Varför kan du inte inleda ett förhållande nu? Vad gjorde att du inte ens kom till skott ens i yngre dagar? Anar jag en liten finstickad offerkofta?
    I tonåren var jag skygg som en hind, mer eller mindre. Fanns inte på kartan med något förhållande. I 20-årsåldern ungefär lika osäker, blev väldigt stressad i kvinnors sällskap eller i alla människors egentligen. Var helnykterist då och är fortfarande och det var ju inte så populärt kanske. I dag är jag förtidspensionär och arbetar på en skyddad arbetsplats. Äntligen fungerar det jobbmässigt även om lönen är i minsta laget. Jag tog studenten 1991. 1998 fick jag mitt första arbete, en lönebidragsanställning som upphörde två år senare. Jag kanske inte är förhållandetypen egentligen. Det verkar stentufft när man tänker efter. 25 år har försvunnit i psykisk ohälsa kan man väl säga. Tänker på åldern varje dag, vad jag skulle ha gjort tidigare, vad som är normalt och inte. Min livskris går nog aldrig över.
Svar på tråden Män kring 50, vad gillar ni?