• Anonym (Dina)

    Hans barn försöker grina sig till att få följa med på vår romantiska weekend.

    Lever med min sambo och vårt gemensamma barn på heltid. Han har en tonårsdotter och jag har en tonårsson sedan tidigare som bor hos oss varannan vecka.

    Sambons dotter är 16 år men ibland så skulle jag vilja säga att hon ibland kan ses som betydligt mycket yngre. De veckor alla barnen är här så kräver hon full uppmärksamhet av sin pappa, visst accepterar och respekterar jag det även fast jag personligen kan tycka att en så stor tjej hellre borde vilja vara med vänner än att hela tiden hänga med sin pappa eller mamma men det är inte det jag vill diskutera.

    Igår så märker jag att min man skruvar lite på sig när han ska berätta en sak för mig. Denna jul så är min son och hans dotter hos mitt ex och hos hans ex. Därför har jag och sambon passat på att boka en tvådagars tripp på annandagen bara för att rå om varandra, vi har fixat så att mina föräldrar tar den minsta. Det här är första gången som vi gör nåt själva och det tycker jag att vi är så värda, vi har haft det kämpigt och nu behöver vi få vårda relation.

    Nu kröp det fram att min mesiga karl (är skit förbannad på honom) hade mottagit ett argt samtal från sitt ex som säger att deras dotter är helt knäckt över att vi ska åka på en weekend utan henne. Dottern kräver att hon ska följa med och hans ex är på honom om att hon borde få det. Min sambo som är en mes hade inte sagt ifrån utan sagt att han ska prata med mig om det och återkomma.

    Jag vägrar! Jag står hela tiden tillbaks och likaså gör vår gemensamma det som inte får mycket tid med sin pappa (han jobbar konstant men när dottern är här så ger han henne all tid). Jag tycker inte att hans dotter ska följa med, vi ska dessutom bo på ett romantiskt spa-hotell.

    Nu vill jag ha tips om bra argument på vad jag ska säga till min sambo. Igår tjafsade vi bara om det och jag känner att jag kokar över. Ge mig konkreta råd till varför han med gott samvete kan säga nej till att dottern följer med?

    Sedan om folk vill ha åsikter om varför hans dotter minsann bör få följa med får givetvis också tycka det. Däremot kommer jag inte lyssna på det örat.

    Tack på förhand/

    Den förbannade!

  • Svar på tråden Hans barn försöker grina sig till att få följa med på vår romantiska weekend.
  • Anonym (Dina)
    ollie98 skrev 2018-11-30 00:37:07 följande:

    Köp sexiga underkläder. Visa upp dem för karln. Fråga om han vill att du ska ha dem eller ge dem till dottern i julklapp.

    Sedan förklarar du att du tänkt använda dem under julen och han får som vuxen man förklara för sin lilla gnällspik varför hon inte får åka med.


    I tankens värld hade det funkat och skulle man vart riktigt förbannad så skulle man nog väst ur sig nåt sånt. :)

    Klart jag kan formulera det där i tankens värld men i handling får jag passa mig lite. Det måste nog vara höjden av det värsta som man kan få kritik för som förälder. Skulle själv dö ifall min son hade varit en needy liten mini make till mig.
  • Anonym (Dina)
    ollie98 skrev 2018-11-30 00:57:56 följande:

    Familjeterapi... Dotten verkar ju ha svårt med gränser och din karl är en mes.


    Det där har jag sagt men min man har bara gått med på att han och jag går och pratar. Att han är en mes var en underdrift men han är snäll och hygglig iallafall.

    Det blir väldigt knepigt att kritisera varandras barn när man lever som vi gör med barn sen tidigare. Dottern är gränslös kan jag tycka men om jag håller på och lyfter på det locket alldeles för mycket så är jag rädd för att min sambo skulle dra in min son på nåt vänster. Såna diskussioner kan lätt eskalera ifall det blir för känsligt så även fast jag blir irriterad på henne så får jag rikta irritationen mot min sambo.

    Hade jag inte haft ett eget barn sen tidigare plus ett gemensamt så hade jag sagt ifrån direkt och lämnat relationen ifall det blev för mycket.
  • Anonym (eee)
    Anonym (Dina) skrev 2018-11-30 01:10:22 följande:
    Det där har jag sagt men min man har bara gått med på att han och jag går och pratar. Att han är en mes var en underdrift men han är snäll och hygglig iallafall.

    Det blir väldigt knepigt att kritisera varandras barn när man lever som vi gör med barn sen tidigare. Dottern är gränslös kan jag tycka men om jag håller på och lyfter på det locket alldeles för mycket så är jag rädd för att min sambo skulle dra in min son på nåt vänster. Såna diskussioner kan lätt eskalera ifall det blir för känsligt så även fast jag blir irriterad på henne så får jag rikta irritationen mot min sambo.

    Hade jag inte haft ett eget barn sen tidigare plus ett gemensamt så hade jag sagt ifrån direkt och lämnat relationen ifall det blev för mycket.
    Fast ni måste ju ändå ta i detta, om ni ska kunna leva tillsammans i längden? Men det är väl bra att ni börjar med terapi ni två, så kan du ta upp de här sakerna när ni sitter där eftersom detta är en väldigt stor del av era problem. Då får du väl se hur terapeuten hanterar det. Det blir nog jobbigt för din man oavsett, men du ska givetvis inte avstå från chansen att lösa alla era problem bara för att du är rädd att han ska säga nåt om din son. 
  • Anonym (Dina)
    Anonym (eee) skrev 2018-11-30 07:38:05 följande:

    Fast ni måste ju ändå ta i detta, om ni ska kunna leva tillsammans i längden? Men det är väl bra att ni börjar med terapi ni två, så kan du ta upp de här sakerna när ni sitter där eftersom detta är en väldigt stor del av era problem. Då får du väl se hur terapeuten hanterar det. Det blir nog jobbigt för din man oavsett, men du ska givetvis inte avstå från chansen att lösa alla era problem bara för att du är rädd att han ska säga nåt om din son. 


    Vi har aldrig gått på om den andras barn men min sambo blir väldigt defensiv när nåt litet negativt om hans dotter kommer på tal o istället för att ta åt sig av konstruktiv kritik så offerstämplar han sitt barn. Tack gode gud att hon inte är en mobbare för då hade min sambo vart den där föräldern som sagt att det skulle aldrig hans dotter göra.

    Jag är inte rädd för att han ska säga nåt om min son men min sambo pekar gärna åt andra håll istället för att gå till sig själv. Sen finns det i o för sig inget att ta på och det är inte för att min son är perfekt och aldrig hittar på dumheter utan det är för att jag och hans pappa tar itu och fullföljer de problem som dyker upp med honom.

    Så familjeterapi vore väldigt bra för oss och kanske främst för att lära oss att samarbeta och hålla en enad linje när det kommer till att uppfostra vårt gemensamma barn i framtiden. Jag har själv gått i terapi och funnit det värdefullt men gäller att få med honom på tåget också.
  • Anonym (Whaaat)
    Anonym (Dina) skrev 2018-11-29 18:28:44 följande:
    Jag kanske inte borde lämnat ut det här men jag blev frustrerad. Karljävel och kärring kan vi säga till varann som internsnack när ingen annan hör. Det var inte menat som ett skällsord, det är sällan jag svär. Fast jag vet inte varför jag ber om ursäkt för, var riktigt förbannad när jag skrev tråden.
    ok...
  • Anonym (Åh)

    Min man har också barn men jag skulle inte heller vilja att dom följer med oss på en weekendresa. Dela kostar de alldeles för mycket och sen vill jag inte. Ska dom åka nånstans kan dom betala själv, bägge barnen är ?vuxna?, alltså den ena 16 och den andra 19. Däremot brukar vi få sura sms från hans ex som är avundsjuk när vi är borta och då skriver hon elaka saker om pengar.. Men stå på dig! Ungarna kan gott va hemma!!

  • Anonym (Whaaat)

    Ne... Jag förstår din frustration. Tog mig tid att läsa från början och kom till 3:de sidan, så fick jag också nog. 
    Ne han får visa vart skåpet ska stå. Hon börjar behandlas som prinsessa(förstå mig rätt) men det blir inte bra i framtiden. En typ brist av uppfostring som inte kommer leda till bra resultat heller i framtiden. 
    Man måste som förälder förklara för sitt barn vad som gäller och hålla sig till det. Vilket han förstörde genom att bli ex:ets och barnets bollspel.

    Jag tycker du kan förklara för flickan också visserligen att ni bokade denna resa för att ni behöver lite egentid. Alla vuxna måste ha det. Just denna resan är viktig. 
    Om hon eller någon annan spinner vidare på ordet viktig..."är (tjejen) inte viktig" - så säg att jo det är hon, men nu är denna resan bara ämnad för mig och pappa/sambons namn.

    Tråkig situation. Inte lätt när ex/barn inte förstår gränserna.

    Hoppas bara resan inte blir förstörd av all cirkus bara... DU vet när man tänker tillbaka.

  • Anonym (Ex)

    Ex-frun/dotterns mamma har nog också en del av ansvaret för detsom uppstått. Antingen är hon svartsjuk eller gillar hon att jävlas. Hade mitt och mitt ex tonåring börjat gapa om att följa med mitt ex och hans nya på en kärleksweekend hade jag direkt gjort klart för hen att det inte kommer på fråga och absolut inte accepterat att barnet gick banarnas över det.

  • Ess
    Anonym (Dina) skrev 2018-11-30 00:52:52 följande:

    Utan att veta vad en miniwife är så kan jag räkna ut att sambons dotter är hans lilla fruga. :)

    Jag får lägga in ett eget veto när hon försöker att bestämma farsans outfit eller när hon vill att pappa och hon ska sitta själva i soffan o ge varann fotmassage.

    Det där är inte så lätt att hantera som kvinna till en man som har ett barn som kör på partner mekanismer och är knepigt att få bukt på utan att trampa på tår.

    Va gör man? Säger åt dottern att sluta behandla pappan som sin älskare? Säger man åt pappan att sluta behandla dottern som sin nya böna? Vad gör man i såna lägen egentligen?


    Man säger till pappan, för det är helt hans ansvar att dra tydliga gränser.

    Ang resan så hade jag gett honom två val. Antingen åker vi som bestämt och han säger nej till dotterns krav. Annars så åker han och dottern ensamma och jag stannar hemma och börjar kolla efter ny bostad och förbereda en separation.
  • Anonym (Dina)
    Anonym (Åh) skrev 2018-11-30 09:03:48 följande:

    Min man har också barn men jag skulle inte heller vilja att dom följer med oss på en weekendresa. Dela kostar de alldeles för mycket och sen vill jag inte. Ska dom åka nånstans kan dom betala själv, bägge barnen är ?vuxna?, alltså den ena 16 och den andra 19. Däremot brukar vi få sura sms från hans ex som är avundsjuk när vi är borta och då skriver hon elaka saker om pengar.. Men stå på dig! Ungarna kan gott va hemma!!


    Finns inte på världskartan att nåt av barnen följer med. Hans dotter är inte självgående heller utan ska alltid va med så inte en chans att hon skulle med på det här.
Svar på tråden Hans barn försöker grina sig till att få följa med på vår romantiska weekend.