Hans barn försöker grina sig till att få följa med på vår romantiska weekend.

Det mesta är väl sagt. Tycker som övriga att du har ju alla argument klara.

Inga barn ska med, vare sig bonusdotter, bonussonen, det gemensamma barnet. Enbart de två vuxna, så enkelt är det. 

"Banka in" det argumentet till såväl din sambo och det är han som ska tydligt förklara det för sin dotter och även för sitt ex. För det är i sakens mening inte din fajt att behöva ta.

Bonusdottern verkar både bortskämd, needy och lite av en "översittare". Visst, det kan bottna i en osäkerhet, en ouppklarad separation. Men det ursäktar i sig inte att man låter ett beteende fortgå. Återigen, främst din sambo som bör reda ut allt detta, om inte för stunden, så för framtiden.

Som sagt, jag tycker att du skall stå på dig! Är det dotterns mammas vecka/dagar så är det bara att åka. Hon är 16bast och det går över, låt henne grina och tjura ihop en stund. Barn, tonåringar kan behöva lära sig att de inte bestämmer allt, alltid, och att livet är inte "rättvist" alla gånger.

Sen, en not, nu lever ni i en bonusrelation. Detta hade likväl kunnat handla om enbart gemensamma barn. Jag och hustrun åkte på en vuxen-week-end för en tid sedan. No kids allowed. Tonårsflickan knorrade lite men men. Även vuxna behöver komma bort ibland och ladda batterierna. Och gentemot tonårsbarn så är det enbart tough love som fungerar, annars så fostrar man tillslut monster...

Och åker ni dessutom på rena familjesemestrar. Hallå! Case closed.

Stäng ner den här diskussionen, gör det bums, och tydligt. Det finns inget att snacka om helt enkelt. Ni åker, barnen är hemma. Ses om ett par da'r.

Om han fortsätter kommer hon få en jäkligt skev bild av kärleksrelationer. Vill han ha det på sitt samvete?

Herregud så less man blir! Självklart ska inte 16-åringen med. Låter ju bara absurt att dra med henne på er romantiska weekend. Din sambo måste lära sig att säga ifrån till sitt ex och dotter. Inget barn ska med så det blir inte orättvist, och det kommer fler resor.

Jag kan hålla med om det mesta som redan skrivits men jag skulle vilja tillägga detta:

Jag skulle avboka resan faktiskt. Du säger ni skulle åka på resa som en del i att reda ut allt men eftersom pappan tydligen inte fattat vad syftet med resan är utan kan tänka sig ha med dottern (favorisera henne igen före de andra barnen!) så skulle jag nog säga att den här resan kommer inte hjälpa då han inte ens fattar den grejen. Gå i terapin som är planerad, så kan ni senare göra en romantisk resa när ni faktiskt känner för lite romantik på riktigt. 

Sen skulle dottern nog behöva hänga med på terapin ibland, eller kanske pappan och hon gå, för att få syn på hur deras relation faktiskt är, dvs inte helt sund. 

Tycker också synd om de andra barnen som säkert ofta känner just hur denna dotter går före. 

Har du försökt prata ensam med dottern någon gång? Som en vuxen till en annan vuxen? 

Avboka resan, låt maken vara hemma och gulla med dottern. Ta med er lilla och åk och hitta på nåt kul bara ni två!

Att du skaffade barn med den där...

För mig hade det redan varit över. Jag hade åkt ensam, eller med en kompis.

Synd att han skiter i sitt lilla barn. Kanske ska ni separera och han har lilla barnet de veckorna dottern inte är hos honom?