• Anonym (känsl­an av...)
    Äldre 1 Dec 01:01
    2789 visningar
    17 svar
    17
    2789

    När det tar slut - känslan när han/hon träffar någon annan...

    Jag vill diskutera kring detta med förhållanden eller äktenskap som tar slut och känslan när ens ex träffar någon annan och i synnerhet då när man vet eller anar att han/hon haft sex med någon annan innan man själv hunnit träffa någon.

    Berätta om dina erfarenheter.

    Vem gjorde slut/lämnade vem?

    Vad vet du om vad som hände sedan i hans/hennes liv?

    Vad hände sedan i ditt liv under den närmsta tiden efter (1-24 månader efter splitt)?

    Vad kände du som blev lämnad, när du fick vetskap om att han/hon träffat någon eller träffar andra, kanske även legat med?

    Hur känner du som separerat med någon där det fanns brister i sexlivet som främst hängde på din partner och så får han/hon snabbt en ny och ett bättre sexliv eller i alla fall ett sexliv ni knappt hade?

    Bitterhet?

    Avundsjuka?

    Missunnsamhet?

    Andra känslor och tankar?

    Jag har nyligen lämnat ett samboförhållande, men det var hon som gjorde slut, efter fyra år tillsammans och drygt ett år som sambos.

    Det tog slut för ca 5 månader sedan, men jag flyttade för mindre än en månad sedan. Jag vet att hon haft kontakt med killar, både på Facebook och på telefon efter vi gjorde slut och innan jag flyttade. Jag är helt säker på att hon har dejtat någon ganska direkt efter jag flyttade och säkert även legat.

    Det som stör mig med den tanken är att hon med mig inte hade ork till sex mer än en gång i månaden under vårt sista halvår som par och hon tog nästan aldrig några initiativ till sex eller annan intimitet, fast hon uppskattade att ha det med mig.

    Det känns som ett svek och känslan av bitterhet är svår att undvika, fast jag normalt sett inte har haft särskilt svårt att separera och har aldrig missunnat mina ex ett lyckligt liv med ny partner efter mig. Jag är heller inte en särskilt svartsjuk person.

    Det känns så orättvist att hon som tjej har killar stående i kö för att träffa henne när hon blivit singel, medan jag som kille kanske inte träffar någon på många månader eller t.o.m. år och detta enbart p.g.a. vilket kön man är.

    Ytterligare en tanke jag har är att hon knappt låter min halva av dubbelsängen svalna innan hon låter en ny kille ligga där och jag tror det i så fall hänger mycket på att hon har sådan brist på ork att hantera vardagens bestyr i hem och hushåll. Även ekonomin påverkar nog. Hon får det annars rätt tufft att själv stå för boendet i det hus vi hyrde, med den lön hon har.

    Själv så arbetstränade jag p.g.a. en tidigare arbetsolycka, så jag bidrog inte så mycket med inkomst. Men jag försökte göra så mycket som jag kunde i hemmet, vilket hon mycket sällan visade någon uppskattning för, utan bara klagade på vad jag inte gjorde, eftersom det var svårt p.g.a. skadan.

    Jag tycker att det är jag som förtjänar att först träffa någon, samtidigt som jag inte vill vara desperat på något sätt.

    Jag tycker också att hon borde få vara själv ett tag och få lite perspektiv på tillvaron, att ta hand om det själv som jag förut hjälpte till med och på så vis lära sig att uppskatta sådan hjälp mer i framtiden, än vad hon gjorde med mig.
    I detta känns det som att hon kan ligga sig till en räkmacka, som hon inte förtjänat ännu genom att visa att hon klarar sig själv, som hon så sturskt hävdade när det tog slut och även innan det, när vi diskuterade arbetsfördelning i hemmet.
    Hon kom ju direkt från ett 16 år långt samboförhållande och hann inte bo själv mer än ett par år (och då i lägenhet), innan vi flyttade ihop (hon var inneboende ett år också under tiden mellan).

    Jag hoppas och tror detta är känslor som snart går över, men det skulle underlätta att fokusera på annat, om man åtminstone träffade en trevlig tjej att bara umgås med...och kanske ligga med...

  • Svar på tråden När det tar slut - känslan när han/hon träffar någon annan...
  • Anonym (mmm)
    Äldre 1 Dec 07:40
    #1

    Enda sättet för dig att gå vidare är att trösta dig med tanken att ni inte var helt rätt för varandra. Att hon nu hittat någon annan och har sex, tja, that's life. Det kunde lika gärna ha varit du som hann möta någon först, men nu var det hon. Eftersom det var du som blev lämnad och hon som lämnade, så har ni förstås olika lägen just nu. 

    Om nu just sexet var dåligt mellan er, så försök i stället tänka att det var då för väl att ni delade på er, så kan både du och hon få chansen att uppleva ett bättre sexliv med någon där det klicka bättre. 

    Du kan inte tänka så "jag förtjänar" - alla förtjänar väl att vara lyckliga och må bra, även hon? Du svärter ner henne genom att klaga på vardagsgrejer. Jag förstår att du gör så för att du inte är nöjd med situationen, men du mår bara sämre själv genom att älta detta. Du försöker analysera henne, går igenom hennes gamla förhållanden, inneboende osv. Du skriver om att hon kan ligga sig till en räkmacka - du har inte värst höga tankar om henne du - varför valde hon dig kan man då undra- du har ju knappast gett henne ett liv på en räkmacka? 
    Utan att veta mer än vad du skriver (och det är ju din vinkling) så kan man också tänka att hon söker den rätte, den sanna kärleken, den hon ska vara med resten av livet. Det kanske är vad du också vill ha? Nå, då är det väl bra att ni nu inte längre är tillsammans. 

    Bry dig nu inte mer om hur/vad hon gör. Ver sig det handlar om att hon inte tycker om att vara ensam, söker ett "räkmackeliv", vill ha sex eller den sanna kärleken så har du inget med det att göra längre. 
    Det är slut, hon får göra som hon vill och du som du vill. 

  • Anonym (Inse)
    Äldre 1 Dec 08:24
    #2
    Anonym (känslan av...) skrev 2018-12-01 01:01:41 följande:

    Jag vill diskutera kring detta med förhållanden eller äktenskap som tar slut och känslan när ens ex träffar någon annan och i synnerhet då när man vet eller anar att han/hon haft sex med någon annan innan man själv hunnit träffa någon.

    Berätta om dina erfarenheter.

    Vem gjorde slut/lämnade vem?

    Vad vet du om vad som hände sedan i hans/hennes liv?

    Vad hände sedan i ditt liv under den närmsta tiden efter (1-24 månader efter splitt)?

    Vad kände du som blev lämnad, när du fick vetskap om att han/hon träffat någon eller träffar andra, kanske även legat med?

    Hur känner du som separerat med någon där det fanns brister i sexlivet som främst hängde på din partner och så får han/hon snabbt en ny och ett bättre sexliv eller i alla fall ett sexliv ni knappt hade?

    Bitterhet?

    Avundsjuka?

    Missunnsamhet?

    Andra känslor och tankar?

    Jag har nyligen lämnat ett samboförhållande, men det var hon som gjorde slut, efter fyra år tillsammans och drygt ett år som sambos.

    Det tog slut för ca 5 månader sedan, men jag flyttade för mindre än en månad sedan. Jag vet att hon haft kontakt med killar, både på Facebook och på telefon efter vi gjorde slut och innan jag flyttade. Jag är helt säker på att hon har dejtat någon ganska direkt efter jag flyttade och säkert även legat.

    Det som stör mig med den tanken är att hon med mig inte hade ork till sex mer än en gång i månaden under vårt sista halvår som par och hon tog nästan aldrig några initiativ till sex eller annan intimitet, fast hon uppskattade att ha det med mig.

    Det känns som ett svek och känslan av bitterhet är svår att undvika, fast jag normalt sett inte har haft särskilt svårt att separera och har aldrig missunnat mina ex ett lyckligt liv med ny partner efter mig. Jag är heller inte en särskilt svartsjuk person.

    Det känns så orättvist att hon som tjej har killar stående i kö för att träffa henne när hon blivit singel, medan jag som kille kanske inte träffar någon på många månader eller t.o.m. år och detta enbart p.g.a. vilket kön man är.

    Ytterligare en tanke jag har är att hon knappt låter min halva av dubbelsängen svalna innan hon låter en ny kille ligga där och jag tror det i så fall hänger mycket på att hon har sådan brist på ork att hantera vardagens bestyr i hem och hushåll. Även ekonomin påverkar nog. Hon får det annars rätt tufft att själv stå för boendet i det hus vi hyrde, med den lön hon har.

    Själv så arbetstränade jag p.g.a. en tidigare arbetsolycka, så jag bidrog inte så mycket med inkomst. Men jag försökte göra så mycket som jag kunde i hemmet, vilket hon mycket sällan visade någon uppskattning för, utan bara klagade på vad jag inte gjorde, eftersom det var svårt p.g.a. skadan.

    Jag tycker att det är jag som förtjänar att först träffa någon, samtidigt som jag inte vill vara desperat på något sätt.

    Jag tycker också att hon borde få vara själv ett tag och få lite perspektiv på tillvaron, att ta hand om det själv som jag förut hjälpte till med och på så vis lära sig att uppskatta sådan hjälp mer i framtiden, än vad hon gjorde med mig.

    I detta känns det som att hon kan ligga sig till en räkmacka, som hon inte förtjänat ännu genom att visa att hon klarar sig själv, som hon så sturskt hävdade när det tog slut och även innan det, när vi diskuterade arbetsfördelning i hemmet.

    Hon kom ju direkt från ett 16 år långt samboförhållande och hann inte bo själv mer än ett par år (och då i lägenhet), innan vi flyttade ihop (hon var inneboende ett år också under tiden mellan).

    Jag hoppas och tror detta är känslor som snart går över, men det skulle underlätta att fokusera på annat, om man åtminstone träffade en trevlig tjej att bara umgås med...och kanske ligga med...


    Yes det är tungt. Dock behöver du bara acceptera ett par saker.

    1 många kvinnors attraktion fungerar som din förra sambos. De behöver känna nykärheten för att bli kåta. Du kunde inte gjort något annorlunda.

    Trösten för dig är att nästa stackars snubbe kommer uppleva samma sak efter max 2 år.

    2 att killar står på rad och inte tjejer stämmer inte. Det krävs nämligen en kille och en tjej för sex.

    Lösning. Ryck upp dig själv och gör dig mer attraktiv. Självsäkerhet är nyckeln till framgång för killar
  • Äldre 1 Dec 08:46
    #3

    Den känslan är tung. Otroligt tung. Vem är hon, vad har hon som inte jag har, hur ser han deras framtidsutsikter jämfört med vad vi hade planerat, kommer de få barn, hur doftar det i lägenhetens nu, kommer hon att kallas mamma av vårt barn.

    Många saker som var helt irrelevanta men jag blev besatt av detaljer.

    Nu ångrade min man sig och vi lyckades laga det som brast och fortsatte tillsammans. Nu ca 10 år senare kan jag ärligt säga att jag sällan tänker på den här tiden. Den är förbi. Många viktiga lärdomar drog vi av det som hände , båda två. Men man måste kunna lämna saker bakom sig och förlåta annars tror jag det blir svårt (omöjligt?) att gå vidare.

  • Anonym (känsl­an av...) Trådstartaren
    Äldre 7 Dec 02:48
    #4
    Anonym (mmm) skrev 2018-12-01 07:40:29 följande:

    Om nu just sexet var dåligt mellan er, så försök i stället tänka att det var då för väl att ni delade på er, så kan både du och hon få chansen att uppleva ett bättre sexliv med någon där det klicka bättre. 


    Sexet var aldrig dåligt, bara för sällan. Hon uttryckte själv att hon tyckte det blev för sällan och viss sorg över att hon själv var dålig på att ta initiativ. Lusten, när vi väl hade sex, var inget som krävde någon ansträngning att frammana i alla fall.
  • Anonym (känsl­an av...) Trådstartaren
    Äldre 7 Dec 02:54
    #5
    Anonym (Inse) skrev 2018-12-01 08:24:42 följande:
    Yes det är tungt. Dock behöver du bara acceptera ett par saker.

    1 många kvinnors attraktion fungerar som din förra sambos. De behöver känna nykärheten för att bli kåta. Du kunde inte gjort något annorlunda.

    Trösten för dig är att nästa stackars snubbe kommer uppleva samma sak efter max 2 år.

    2 att killar står på rad och inte tjejer stämmer inte. Det krävs nämligen en kille och en tjej för sex.

    Lösning. Ryck upp dig själv och gör dig mer attraktiv. Självsäkerhet är nyckeln till framgång för killar
    Gå in på valfri kontaktsajt och fråga killar respektive tjejer, hur många intresseanmälningar de får...

    Även på forum som Familjeliv, Facebook m.fl. lär du också få bekräftat att tjejer i regel får fler intresseanmälningar och har fler potentiella sexpartners bland sina kontakter.

    Jag har inga större problem med självsäkerhet och även om jag hade det så är det inget som syns på ett sätt som förklara beskrivet fenomen.
  • Anonym (känsl­an av...) Trådstartaren
    Äldre 7 Dec 02:57
    #6
    Anotherone skrev 2018-12-01 08:46:33 följande:

    Den känslan är tung. Otroligt tung. Vem är hon, vad har hon som inte jag har, hur ser han deras framtidsutsikter jämfört med vad vi hade planerat, kommer de få barn, hur doftar det i lägenhetens nu, kommer hon att kallas mamma av vårt barn.

    Många saker som var helt irrelevanta men jag blev besatt av detaljer.

    Nu ångrade min man sig och vi lyckades laga det som brast och fortsatte tillsammans. Nu ca 10 år senare kan jag ärligt säga att jag sällan tänker på den här tiden. Den är förbi. Många viktiga lärdomar drog vi av det som hände , båda två. Men man måste kunna lämna saker bakom sig och förlåta annars tror jag det blir svårt (omöjligt?) att gå vidare.


    Jo, jag vet. Det är inte ett logiskt och sunt tankesätt man har i det läget och det går över, men just nu går de inte att undvika.
  • Äldre 7 Dec 03:46
    #7
    Anonym (känslan av...) skrev 2018-12-01 01:01:41 följande:

    Jag vill diskutera kring detta med förhållanden eller äktenskap som tar slut och känslan när ens ex träffar någon annan och i synnerhet då när man vet eller anar att han/hon haft sex med någon annan innan man själv hunnit träffa någon.

    Berätta om dina erfarenheter.

    Vem gjorde slut/lämnade vem?

    Vad vet du om vad som hände sedan i hans/hennes liv?

    Vad hände sedan i ditt liv under den närmsta tiden efter (1-24 månader efter splitt)?

    Vad kände du som blev lämnad, när du fick vetskap om att han/hon träffat någon eller träffar andra, kanske även legat med?

    Hur känner du som separerat med någon där det fanns brister i sexlivet som främst hängde på din partner och så får han/hon snabbt en ny och ett bättre sexliv eller i alla fall ett sexliv ni knappt hade?

    Bitterhet?

    Avundsjuka?

    Missunnsamhet?

    Andra känslor och tankar?

    Jag har nyligen lämnat ett samboförhållande, men det var hon som gjorde slut, efter fyra år tillsammans och drygt ett år som sambos.

    Det tog slut för ca 5 månader sedan, men jag flyttade för mindre än en månad sedan. Jag vet att hon haft kontakt med killar, både på Facebook och på telefon efter vi gjorde slut och innan jag flyttade. Jag är helt säker på att hon har dejtat någon ganska direkt efter jag flyttade och säkert även legat.

    Det som stör mig med den tanken är att hon med mig inte hade ork till sex mer än en gång i månaden under vårt sista halvår som par och hon tog nästan aldrig några initiativ till sex eller annan intimitet, fast hon uppskattade att ha det med mig.

    Det känns som ett svek och känslan av bitterhet är svår att undvika, fast jag normalt sett inte har haft särskilt svårt att separera och har aldrig missunnat mina ex ett lyckligt liv med ny partner efter mig. Jag är heller inte en särskilt svartsjuk person.

    Det känns så orättvist att hon som tjej har killar stående i kö för att träffa henne när hon blivit singel, medan jag som kille kanske inte träffar någon på många månader eller t.o.m. år och detta enbart p.g.a. vilket kön man är.

    Ytterligare en tanke jag har är att hon knappt låter min halva av dubbelsängen svalna innan hon låter en ny kille ligga där och jag tror det i så fall hänger mycket på att hon har sådan brist på ork att hantera vardagens bestyr i hem och hushåll. Även ekonomin påverkar nog. Hon får det annars rätt tufft att själv stå för boendet i det hus vi hyrde, med den lön hon har.

    Själv så arbetstränade jag p.g.a. en tidigare arbetsolycka, så jag bidrog inte så mycket med inkomst. Men jag försökte göra så mycket som jag kunde i hemmet, vilket hon mycket sällan visade någon uppskattning för, utan bara klagade på vad jag inte gjorde, eftersom det var svårt p.g.a. skadan.

    Jag tycker att det är jag som förtjänar att först träffa någon, samtidigt som jag inte vill vara desperat på något sätt.

    Jag tycker också att hon borde få vara själv ett tag och få lite perspektiv på tillvaron, att ta hand om det själv som jag förut hjälpte till med och på så vis lära sig att uppskatta sådan hjälp mer i framtiden, än vad hon gjorde med mig.

    I detta känns det som att hon kan ligga sig till en räkmacka, som hon inte förtjänat ännu genom att visa att hon klarar sig själv, som hon så sturskt hävdade när det tog slut och även innan det, när vi diskuterade arbetsfördelning i hemmet.

    Hon kom ju direkt från ett 16 år långt samboförhållande och hann inte bo själv mer än ett par år (och då i lägenhet), innan vi flyttade ihop (hon var inneboende ett år också under tiden mellan).

    Jag hoppas och tror detta är känslor som snart går över, men det skulle underlätta att fokusera på annat, om man åtminstone träffade en trevlig tjej att bara umgås med...och kanske ligga med...


    Förmodligen var hon en mkt knasig brud som fick dina känslor och ditt självförtroende gå till spillror. Nu är det dags för dig att rea upp, skaka av och gå vidare.

    Skit i att älta eller undra hur andra hade det. Det spelar ingen roll. Människor är olika.

    RADERA HENNE. Delats! Ägna din tid åt ngt annat. Tvinga dig att INTE tänka på henne - dvs så fort du börjar tänka på henne- sysselsätt dig med något annat. Vad som helst - gör 10 armhävningar, lyssna på musik, ljudböcker, gå ut, ring till en kompis, hälsa på din gamla faster, hjälp att vara barnvakt för någon, gå på nio, teater, hitta en kurs, känn dig behövd... skaffa en hund/katt etc.

    Häng på Tinder, gör en äventyrsresa, sätt upp mål och delmål.

    Sluta grubbla- gör något! Skit i henne- hon är inte värd att tänka på. Gå vidare, lev livet!
  • Anonym (Hm)
    Äldre 7 Dec 14:01
    #8
    Fru Nyckelpiga skrev 2018-12-07 03:46:26 följande:
    Förmodligen var hon en mkt knasig brud som fick dina känslor och ditt självförtroende gå till spillror. Nu är det dags för dig att rea upp, skaka av och gå vidare.
    Skit i att älta eller undra hur andra hade det. Det spelar ingen roll. Människor är olika.

    RADERA HENNE. Delats! Ägna din tid åt ngt annat. Tvinga dig att INTE tänka på henne - dvs så fort du börjar tänka på henne- sysselsätt dig med något annat. Vad som helst - gör 10 armhävningar, lyssna på musik, ljudböcker, gå ut, ring till en kompis, hälsa på din gamla faster, hjälp att vara barnvakt för någon, gå på nio, teater, hitta en kurs, känn dig behövd... skaffa en hund/katt etc.
    Häng på Tinder, gör en äventyrsresa, sätt upp mål och delmål.
    Sluta grubbla- gör något! Skit i henne- hon är inte värd att tänka på. Gå vidare, lev livet!
    Håller med
  • Anonym (känsl­an av...) Trådstartaren
    Äldre 7 Dec 16:34
    #9
    Fru Nyckelpiga skrev 2018-12-07 03:46:26 följande:
    Förmodligen var hon en mkt knasig brud som fick dina känslor och ditt självförtroende gå till spillror. Nu är det dags för dig att rea upp, skaka av och gå vidare.

    Skit i att älta eller undra hur andra hade det. Det spelar ingen roll. Människor är olika.

    RADERA HENNE. Delats! Ägna din tid åt ngt annat. Tvinga dig att INTE tänka på henne - dvs så fort du börjar tänka på henne- sysselsätt dig med något annat. Vad som helst - gör 10 armhävningar, lyssna på musik, ljudböcker, gå ut, ring till en kompis, hälsa på din gamla faster, hjälp att vara barnvakt för någon, gå på nio, teater, hitta en kurs, känn dig behövd... skaffa en hund/katt etc.

    Häng på Tinder, gör en äventyrsresa, sätt upp mål och delmål.

    Sluta grubbla- gör något! Skit i henne- hon är inte värd att tänka på. Gå vidare, lev livet!
    Jag håller med i allt, utom möjligen att jag inte dömer henne som "knasig" eller något annat negativt, utan mest bara konstaterar att vi inte passar ihop.
    Jag kan visserligen tycka att hon ibland inte behandlade mig särskilt väl, men jag kan inte objektivt bedöma hurvida jag förtjänat det eller om det på annat sätt kan försvars i hennes läge.

    Jag vill göra allt det där, men har i nuläget inte förutsättningarna, utan sitter här inlåst (inte bokstavligen) med mina tankar och grubblerier som enda sällskap...
    Jag vill verkligen slita mig loss från den bitterhet jag känner nu och leva.
  • Anonym (känsl­an av...) Trådstartaren
    Äldre 7 Dec 17:41
    #10
    Anonym (mmm) skrev 2018-12-01 07:40:29 följande:

    Du kan inte tänka så "jag förtjänar" - alla förtjänar väl att vara lyckliga och må bra, även hon? Du svärter ner henne genom att klaga på vardagsgrejer. Jag förstår att du gör så för att du inte är nöjd med situationen, men du mår bara sämre själv genom att älta detta. Du försöker analysera henne, går igenom hennes gamla förhållanden, inneboende osv. Du skriver om att hon kan ligga sig till en räkmacka - du har inte värst höga tankar om henne du - varför valde hon dig kan man då undra- du har ju knappast gett henne ett liv på en räkmacka? 
    Utan att veta mer än vad du skriver (och det är ju din vinkling) så kan man också tänka att hon söker den rätte, den sanna kärleken, den hon ska vara med resten av livet. Det kanske är vad du också vill ha? Nå, då är det väl bra att ni nu inte längre är tillsammans.


    Jag missunnar henne inte lycka i livet, med någon annan, på längre sikt.

    Men jag tycker hon borde få leva själv ett tag. Att sakna och lära sig att uppskatta vad jag gav henne. Att göra själv vad jag gjorde i hemmet e.t.c.

    Jag vill också att hon ska komma till insikt att hon inte kan nå framgång i nya förhållanden som kräver vad hon inte ville eller orkade ge i vårt förhållande. Hon måste antingen prioritera annorlunda eller hitta någon med lägre behov.

    Jag kommer att passa mig från att göra mig beroende av en del av det hon trots allt gav mig och som jag inte vill ska vara ett beroende för mig till den jag har kär, ekonomi bl.a.

    Jag tycker att jag efter detta förtjänar att få träffa någon som ger vad hon inte gav och uppskattar vad jag ger, som hon inte gjorde.

    Därför tycker jag att jag borde få träffa någon före att hon gör det...men jag vet att livet inte är rättvist...

  • Anonym (mmm)
    Äldre 8 Dec 12:14
    #11
    Anonym (känslan av...) skrev 2018-12-07 02:48:04 följande:
    Sexet var aldrig dåligt, bara för sällan. Hon uttryckte själv att hon tyckte det blev för sällan och viss sorg över att hon själv var dålig på att ta initiativ. Lusten, när vi väl hade sex, var inget som krävde någon ansträngning att frammana i alla fall.
    Av hela mitt långa inlägg så är den pyttebiten om sexet det enda du väljer att ta till dig och kommentera? 
  • Anonym (mmm)
    Äldre 8 Dec 12:15
    #12
    Anonym (mmm) skrev 2018-12-08 12:14:20 följande:
    Av hela mitt långa inlägg så är den pyttebiten om sexet det enda du väljer att ta till dig och kommentera? 
    ok, jag tar tillbaka - såg nu att du hade kommenterat en bit till i ett senare inlägg Glad. Då känns det bra, att du reflekterat över fler saker. 
  • Anonym (mmm)
    Äldre 8 Dec 12:16
    #13
    Anonym (känslan av...) skrev 2018-12-07 17:41:52 följande:

    Jag missunnar henne inte lycka i livet, med någon annan, på längre sikt.

    Men jag tycker hon borde få leva själv ett tag. Att sakna och lära sig att uppskatta vad jag gav henne. Att göra själv vad jag gjorde i hemmet e.t.c.

    Jag vill också att hon ska komma till insikt att hon inte kan nå framgång i nya förhållanden som kräver vad hon inte ville eller orkade ge i vårt förhållande. Hon måste antingen prioritera annorlunda eller hitta någon med lägre behov.

    Jag kommer att passa mig från att göra mig beroende av en del av det hon trots allt gav mig och som jag inte vill ska vara ett beroende för mig till den jag har kär, ekonomi bl.a.

    Jag tycker att jag efter detta förtjänar att få träffa någon som ger vad hon inte gav och uppskattar vad jag ger, som hon inte gjorde.

    Därför tycker jag att jag borde få träffa någon före att hon gör det...men jag vet att livet inte är rättvist...


    Jag förstår hur du tänker men jag hävdar ändå att du själv INTE ska tänka så för det gör att du inte mår bra. Var lite ego nu istället, alltså på ett bra sätt. Bygg upp dig själv. Det gör man inte genom att tänka på de här sakerna. Hon måste på egen hand komma underfund med det du skriver här. 
  • Anonym (mmm)
    Äldre 8 Dec 12:17
    #14
    Fru Nyckelpiga skrev 2018-12-07 03:46:26 följande:
    Förmodligen var hon en mkt knasig brud som fick dina känslor och ditt självförtroende gå till spillror. Nu är det dags för dig att rea upp, skaka av och gå vidare.

    Skit i att älta eller undra hur andra hade det. Det spelar ingen roll. Människor är olika.

    RADERA HENNE. Delats! Ägna din tid åt ngt annat. Tvinga dig att INTE tänka på henne - dvs så fort du börjar tänka på henne- sysselsätt dig med något annat. Vad som helst - gör 10 armhävningar, lyssna på musik, ljudböcker, gå ut, ring till en kompis, hälsa på din gamla faster, hjälp att vara barnvakt för någon, gå på nio, teater, hitta en kurs, känn dig behövd... skaffa en hund/katt etc.

    Häng på Tinder, gör en äventyrsresa, sätt upp mål och delmål.

    Sluta grubbla- gör något! Skit i henne- hon är inte värd att tänka på. Gå vidare, lev livet!
    Eh, så bara för att någon vill göra slut så är man en "knasig brud"? 
  • Anonym (känsl­an av...) Trådstartaren
    Äldre 8 Dec 17:54
    #15
    Anonym (mmm) skrev 2018-12-08 12:16:24 följande:
    Jag förstår hur du tänker men jag hävdar ändå att du själv INTE ska tänka så för det gör att du inte mår bra. Var lite ego nu istället, alltså på ett bra sätt. Bygg upp dig själv. Det gör man inte genom att tänka på de här sakerna. Hon måste på egen hand komma underfund med det du skriver här. 
    Det är ännu lite för färskt och jag har ännu inte hunnit landa och komma igång med mitt eget liv, för att kunna slå undan dessa tankar, fast jag vet att jag inte borde tänka dem.
  • Äldre 8 Dec 18:09
    #16
    Anonym (känslan av...) skrev 2018-12-07 17:41:52 följande:

    Jag missunnar henne inte lycka i livet, med någon annan, på längre sikt.

    Men jag tycker hon borde få leva själv ett tag. Att sakna och lära sig att uppskatta vad jag gav henne. Att göra själv vad jag gjorde i hemmet e.t.c.

    Jag vill också att hon ska komma till insikt att hon inte kan nå framgång i nya förhållanden som kräver vad hon inte ville eller orkade ge i vårt förhållande. Hon måste antingen prioritera annorlunda eller hitta någon med lägre behov.

    Jag kommer att passa mig från att göra mig beroende av en del av det hon trots allt gav mig och som jag inte vill ska vara ett beroende för mig till den jag har kär, ekonomi bl.a.

    Jag tycker att jag efter detta förtjänar att få träffa någon som ger vad hon inte gav och uppskattar vad jag ger, som hon inte gjorde.

    Därför tycker jag att jag borde få träffa någon före att hon gör det...men jag vet att livet inte är rättvist...


    Vad gjorde du i hemmet..?

    Låter ju bra att du planerar att klara dig själv ekonomiskt nästa gång, om det blir någon. 
  • Anonym (känsl­an av...) Trådstartaren
    Äldre 8 Dec 23:23
    #17
    Pope Joan II skrev 2018-12-08 18:09:16 följande:
    Vad gjorde du i hemmet..?
    Det mesta av dammsugning och tvätt, rengöring i kök (spis, bänk e.t.c.), rengöring i dusch, handfat och toalett, matlagning, fylla, köra och tömma diskmaskin.

    Hon skulle ta hand om kattlådorna och golvet runtomkring (kattsand), skura golv och ta hand om ren, torr tvätt.
    Tvätten kunde bli liggande i kassar i veckor eller t.o.m. månader.
    Det enda golv som skurades någon gång under det dryga år jag bodde där var badrumsgolvet.
Svar på tråden När det tar slut - känslan när han/hon träffar någon annan...