Säker på att jag har livmoderhalscancer!!

Hej! Jag är en 33-årig tvåbarnsmamma som under de senaste ca 4-5 månaderna upplevt obehagskänsla och molande smärta (ej mensvärk) i samband med att jag använt tampong. Har även haft viss svårighet att föra in tampongen då det känts som att det tar stopp. Detta har jag aldrig upplevt tidigare och har använt tampong i många år.

Jag känner vad jag antar är min livmodertapp tydligt när jag känt efter inuti slidan vilket jag aldrig kunnat göra förut. Givetvis blir man lite rädd och börjar googla när något känns fel men vad jag då kunde läsa mig till var att kontaktblödning är det vanligaste symptomet på cervixcancer. Jag lugnade således ner mig och tänkte att det väl bara är min livmodertapp som flyttat sig neråt och är känslig när tampongen kommer åt. Jag slutade med hormonella preventivmedel för ca 3 år sedan och tänkte att det kanske kunde ha med saken att göra och att kroppen ändrar sig med åldern och så vidare.

Dock har jag nu börjat blöda efter samlag! Inte mycket men en tydlig klarröd blödning dagen efter att vi legat. Kontaktade lätt panikslagen vården när det hänt 3 gånger i följd på olika tid i min menstruationscykel och fick till svar att skicka in en egenremiss till gyn men att det i värsta fall kan ta 7 månader innan man blir kallad. Ringde även till barnmorskemottagningen och ska få komma dit på torsdag för en enklare gynundersökning samt testa mig för könssjukdomar (vilket jag är helt säker på att jag inte har då jag har en stabil och pålitlig partner sedan flera år samt att vi båda testade oss i början av vår relation). Är nu helt livrädd och tvärsäker på att jag har en cervixcancer! Gjorde en konisering 2008 på grund av svåra cellförändringar och gick efter det på täta kontroller vilka glesats ut. Gjorde mitt senaste cellprov i januari 2017 men vet ju att det inte är 100%-igt utan långt ifrån. Känner bara att det kommer att bli en olidlig jul då jag tänker på detta konstant nu. Vet inte riktigt vad jag vill med det här inlägget men kanske någon som har liknande erfarenheter kan dela med sig, hur lång tid tog det innan ni fick hjälp? Hur gick det sen? Kan det bero på något annat? Ska jag vända mig till en privat gynklinik, kan det gå fortare? Känns som att man inte blir tagen på allvar av vården men jag KÄNNER att något är fel!!