• Anonym (winki­e)
    Äldre 17 Dec 16:17
    16316 visningar
    177 svar
    177
    16316

    Är jag i gränslandet- flirtar kanske för mkt med kollega...

    Jag har lärt känna en av mina kollegor mer och mer sista tiden. Han är singel och lite yngre än mig, och är jätteflirtig. Jag vet inte om jag är särskilt utvald eftersom han är väldigt trevlig och glad mot alla, och sprider glädje med sina skämt och så.

    Men det känns som att han drar sig mer och mer till mig. Han sätter sig bredvid mig på möten, slår sig ner vid fikabordet om jag sitter där men inte annars...Vi hade en aw och pratade väldigt mycket häromveckan t.ex. Så mycket att jag kände att det kanske såg illa ut utifrån eftersom jag är gift och har barn. Han följde med till baren, satte sig med mig igen, kom och anslöt till mitt nya samtalsgäng när jag manövrerat bort mig själv från "oss".

    När vi sedan gick vidare satte han sig med mig igen och vi fortsatte vårt snack om allt och inget. Då kändes det mer ok eftersom det bara var han och jag och en annan kollega och hans kompisar med. Han är liksom inte obehagligt efterhängsen på något sätt utan verkar bara uppskatta mitt sällskap. Jag gillar ju honom oxå, men tänker att man måste liksom sköta det med lite stil.

    Så idag så har det fortsatt. Jag har läst på lite om flirtsignaler och han gör verkligen allt: Ler stort, skämtar, har ett öppet kroppsspråk, ser en noga i ögonen när vi pratar, lyssnar på vad man säger, är hjälpsam osv osv. Jag är såklart glad och skojar tillbaka och jag gillar uppmärksamheten. Samtidigt undrar jag lite om det kan ses som opassande av andra, t.ex min andra kollega som ser oss interagera ganska mycket. Det måste ju vara helt uppenbart att vi flirtar med varandra för honom.

    Jag vill liksom visa att jag uppskattar min flirtande kollega och ge honom självförtroende i att han är attraktiv och verkar vara en jättehärlig person. Men jag vill ju samtidigt inte att han ska tro att jag är intresserad eller få känslor för mig. Han vet ju att jag är gift.

    Vad tycker ni om situationen? Kan jag fortsätta flirta för att det är kul eller kan det ses som taskigt eller opassande?

  • Svar på tråden Är jag i gränslandet- flirtar kanske för mkt med kollega...
  • Anonym (Sanna­)
    Äldre 4 Jan 10:23

    TS, hur går tankarna nu efter jul och nyår?

    Lite ledighet tillsammans med maken kanske? Distans från kollegan? Kombinerat med nya infallsvinklar från den här tråden, hur går tankegångarna nu?

  • Anonym (A)
    Äldre 4 Jan 13:14
    Anonym (PRATA!) skrev 2018-12-21 16:33:31 följande:
    Fundera lite på vad du föll för hos honom från början... Finns något av det kvar?
    Om ni ska komma framåt med er relation måste ni engagera er i gemensamma projekt och ha gemensamma mål. Och BÅDA TVÅ måste kämpa för att nå dem.
    Öppenhet, ärlighet och vilja måste finnas från båda håll.
    Du måste våga tala om hur du känner och vad du vill och han likaså. Börja se varandra igen och lära känna varandra på nytt, på djupet.
    Ibland måste man våga riva ner något för att bygga upp något nytt som är bättre och mer hållbart.
    Håller med
  • Äldre 5 Jan 10:19

    Jag har genom åren sett detta i flera vänskapsrelationer, inte alls ovanligt att man träffar en kollega som man fattar tycke för. Känns snarare som mer regel än undantag att träffa någon på sitt arbete i vuxen ålder.

    Ofta avslutas även relationen pga av denna, för vissa är det en språngbräda och för andra växer en kärlek fram.

    Hur det ser ut i din situation vet såklart bara du, vill du inget mer med kollegan så rekommenderar jag ändå att avsluta, detsamma gäller givetvis din kollega om denne inte vill ha något mer än en flirt. Kan vara bra att avsluta itid, innan känslorna övergår i något djupare, om nu inte det är vad ni båda vill.

  • Anonym (winki­e) Trådstartaren
    Äldre 10 Jan 15:19
    Anonym (Sanna) skrev 2019-01-04 10:23:18 följande:

    TS, hur går tankarna nu efter jul och nyår?

    Lite ledighet tillsammans med maken kanske? Distans från kollegan? Kombinerat med nya infallsvinklar från den här tråden, hur går tankegångarna nu?


    Hej igen. Vi hade en ganska lång ledighet tillsammans hela familjen som i halvtid urartade i att jag i princip rapade ur mig allt om alla mina tankar.

    Att separation är nära
    Att jag vill gå i parterapi
    Att situationen och livet vi lever tillsammans inte kan fortsätta som det ser ut nu
    Att min kollega ger mig energi och uppmärksamhet
    Att min man dränerar min livsgnista och kreativitet

    osv.

    Hans respons var till att börja med defensiv när vi diskuterade situationerna som gjort mig irriterad från början. När jag sedan relaterade dem till det stora hela av hur jag upplever vår relation förstod han mig.

    Samtidigt så säger han att han inte har funderat alls i samma banor som jag. Han går i en värld av happyclappytimes, medan jag är i skärselden typ. Vilket känns oroväckande, minst sagt.

    Han var iaf öppen för parterapi och har skärpt till sig på de områden jag tagit upp. Han pratar om att boka resa, tog med barnen på museum, tar intitiativ mycket mer. Men jag har ju sett detta tidigare, det blir en förbättring som sedan gradvis avtar för att återgå till hur det var innan.

    Så vi får se hur det går.

    Min kollega håller jag kort, inga längre samtal om något alls utan bara hej vid kaffemaskinen ungefär.
  • Äldre 10 Jan 15:56
    Anonym (winkie) skrev 2019-01-10 15:19:12 följande:
    Hej igen. Vi hade en ganska lång ledighet tillsammans hela familjen som i halvtid urartade i att jag i princip rapade ur mig allt om alla mina tankar.

    Att separation är nära
    Att jag vill gå i parterapi
    Att situationen och livet vi lever tillsammans inte kan fortsätta som det ser ut nu
    Att min kollega ger mig energi och uppmärksamhet
    Att min man dränerar min livsgnista och kreativitet

    osv.

    Hans respons var till att börja med defensiv när vi diskuterade situationerna som gjort mig irriterad från början. När jag sedan relaterade dem till det stora hela av hur jag upplever vår relation förstod han mig.

    Samtidigt så säger han att han inte har funderat alls i samma banor som jag. Han går i en värld av happyclappytimes, medan jag är i skärselden typ. Vilket känns oroväckande, minst sagt.

    Han var iaf öppen för parterapi och har skärpt till sig på de områden jag tagit upp. Han pratar om att boka resa, tog med barnen på museum, tar intitiativ mycket mer. Men jag har ju sett detta tidigare, det blir en förbättring som sedan gradvis avtar för att återgå till hur det var innan.

    Så vi får se hur det går.

    Min kollega håller jag kort, inga längre samtal om något alls utan bara hej vid kaffemaskinen ungefär.
    Det är inte helt ovanligt det där med att mannen i förhållandet tycker att kvinnans prat om separation kommer som en blixt från klar himmel. Många kvinnor tycker att de har försökt tala om problemen länge medan mannen bara sett det som ett allmänt klagande och tjatande och inte tagit det på allvar. När sen kvinnan vill skiljas så upplever mannen det som ett plötsligt beslut och förstår ingenting.
    Bra att ni tar tag i det hela men jag förstår också att det finns en rädsla att det hela återgår till samma sak igen. Ge honom en verklig chans dock och var inte inställd på att det ändå inte kommer att fungera, för då finns det verkligen ingen chans att förhållandet håller.

    Min erfarenhet är den att män är män...och med det menar jag att jag aldrig har träffat en man som tänker som en kvinna, och de flesta män tycker inte att samma saker är viktiga som kvinnor och talar inte samma språk. Man måste vara tydlig, konkret och säga åt mannen vad man vill att han ska göra. Det finns dock män som har större förmåga att ta initiativ än andra, men många är likadana som din man. Därför är jag inte säker på att om du bryter upp så hittar du en man som fungerar bättre på det sättet du vill. Just saying...
  • Anonym (PRATA­!)
    Äldre 10 Jan 16:56
    Anonym (winkie) skrev 2019-01-10 15:19:12 följande:

    Hej igen. Vi hade en ganska lång ledighet tillsammans hela familjen som i halvtid urartade i att jag i princip rapade ur mig allt om alla mina tankar.

    Att separation är nära

    Att jag vill gå i parterapi

    Att situationen och livet vi lever tillsammans inte kan fortsätta som det ser ut nu

    Att min kollega ger mig energi och uppmärksamhet

    Att min man dränerar min livsgnista och kreativitet

    osv.

    Hans respons var till att börja med defensiv när vi diskuterade situationerna som gjort mig irriterad från början. När jag sedan relaterade dem till det stora hela av hur jag upplever vår relation förstod han mig.

    Samtidigt så säger han att han inte har funderat alls i samma banor som jag. Han går i en värld av happyclappytimes, medan jag är i skärselden typ. Vilket känns oroväckande, minst sagt.

    Han var iaf öppen för parterapi och har skärpt till sig på de områden jag tagit upp. Han pratar om att boka resa, tog med barnen på museum, tar intitiativ mycket mer. Men jag har ju sett detta tidigare, det blir en förbättring som sedan gradvis avtar för att återgå till hur det var innan.

    Så vi får se hur det går.

    Min kollega håller jag kort, inga längre samtal om något alls utan bara hej vid kaffemaskinen ungefär.


    Härligt att se en människa som faktiskt snackar med sin partner som första steg...

    Hoppas att han inser allvaret i situationen och gör allt HAN kan för att få ert förhållande på fötter igen.

    Män kan som någon skrev ha lite svårt att förstå kvinnors diskreta hintar så ett tips är att fortsätta berätta mer eller mindre i klartext hur du känner och vad du förväntar dig av honom för att det ska fungera och att även han öppnar upp för djupare samtal med dig...

    Att du är avståndstagande mot kollegan är nog bra, åtminstone tills du vet hur det känns med din man framöver.

    Starkt jobbat och lycka till nu!
  • Anonym (winki­e) Trådstartaren
    Äldre 10 Jan 19:44
    Anonym (PRATA!) skrev 2019-01-10 16:56:16 följande:

    Härligt att se en människa som faktiskt snackar med sin partner som första steg...

    Hoppas att han inser allvaret i situationen och gör allt HAN kan för att få ert förhållande på fötter igen.

    Män kan som någon skrev ha lite svårt att förstå kvinnors diskreta hintar så ett tips är att fortsätta berätta mer eller mindre i klartext hur du känner och vad du förväntar dig av honom för att det ska fungera och att även han öppnar upp för djupare samtal med dig...

    Att du är avståndstagande mot kollegan är nog bra, åtminstone tills du vet hur det känns med din man framöver.

    Starkt jobbat och lycka till nu!


    Tack! Jag blir typ gråtfärdig av stödet. Det var väldigt jobbigt att ta steget och berätta precis hur jag känner...
  • Anonym (winki­e) Trådstartaren
    Äldre 10 Jan 19:44
    Anonym (PRATA!) skrev 2019-01-10 16:56:16 följande:

    Härligt att se en människa som faktiskt snackar med sin partner som första steg...

    Hoppas att han inser allvaret i situationen och gör allt HAN kan för att få ert förhållande på fötter igen.

    Män kan som någon skrev ha lite svårt att förstå kvinnors diskreta hintar så ett tips är att fortsätta berätta mer eller mindre i klartext hur du känner och vad du förväntar dig av honom för att det ska fungera och att även han öppnar upp för djupare samtal med dig...

    Att du är avståndstagande mot kollegan är nog bra, åtminstone tills du vet hur det känns med din man framöver.

    Starkt jobbat och lycka till nu!


    Tack! Jag blir typ gråtfärdig av stödet. Det var väldigt jobbigt att ta steget och berätta precis hur jag känner...
  • Anonym (man)
    Äldre 11 Jan 14:19
    Anonym (PRATA!) skrev 2019-01-10 16:56:16 följande:
    Härligt att se en människa som faktiskt snackar med sin partner som första steg...

    Hoppas att han inser allvaret i situationen och gör allt HAN kan för att få ert förhållande på fötter igen.

    Män kan som någon skrev ha lite svårt att förstå kvinnors diskreta hintar så ett tips är att fortsätta berätta mer eller mindre i klartext hur du känner och vad du förväntar dig av honom för att det ska fungera och att även han öppnar upp för djupare samtal med dig...

    Att du är avståndstagande mot kollegan är nog bra, åtminstone tills du vet hur det känns med din man framöver.

    Starkt jobbat och lycka till nu!
    Jag tror att både kvinnor och män har svårt att förstå att deras partner springer iväg till någon annan när man får det tufft hemma, man förväntar sig nog att man ska försöka lösa det med sin partner i första hand.

    Håller med om att det är bra att TS tagit det med sin man och fått igång en dialog, men jag tycker det är jävligt fel att lägga hela skulden på mannen som du gör. Att börja flirta med andra när man har problem hemma är INTE en bra lösning på problem utan bäddar snarare för betydligt värre problem och det hade TS man ingen som helst skuld i utan det ansvaret ligger helt och hållet på TS och man får hoppas att hon har lärt sig något av det så hon kan hantera det bättre nästa gång det blir jobbigt i relationen.
  • Anonym (PRATA­!)
    Äldre 11 Jan 19:50
    Anonym (man) skrev 2019-01-11 14:19:46 följande:

    Jag tror att både kvinnor och män har svårt att förstå att deras partner springer iväg till någon annan när man får det tufft hemma, man förväntar sig nog att man ska försöka lösa det med sin partner i första hand.

    Håller med om att det är bra att TS tagit det med sin man och fått igång en dialog, men jag tycker det är jävligt fel att lägga hela skulden på mannen som du gör. Att börja flirta med andra när man har problem hemma är INTE en bra lösning på problem utan bäddar snarare för betydligt värre problem och det hade TS man ingen som helst skuld i utan det ansvaret ligger helt och hållet på TS och man får hoppas att hon har lärt sig något av det så hon kan hantera det bättre nästa gång det blir jobbigt i relationen.


    Det jag mest ville belysa med mina inlägg i tråden är hur ENORMT viktigt det är med kommunikation i ett förhållande.

    Människor och känslor mellan dem förändras. Att ta tag i problem som dyker upp i en relation är a och o.

    Män och kvinnor kan ha väldigt svårt att förstå varandra och det blir inte lättare om man som i TS fall är helt olika personligheter. Då krävs det att båda öppnar sig för varandra och talar om i klartext hur man känner och vad man vill.

    Jag tycker det är bra att TS rapade ur sig sanningen för sin partner så att de har en chans att komma närmare varandra och lösa sina problem.
  • Anonym (man)
    Äldre 12 Jan 16:54
    Anonym (PRATA!) skrev 2019-01-11 19:50:47 följande:
    Det jag mest ville belysa med mina inlägg i tråden är hur ENORMT viktigt det är med kommunikation i ett förhållande.

    Människor och känslor mellan dem förändras. Att ta tag i problem som dyker upp i en relation är a och o.

    Män och kvinnor kan ha väldigt svårt att förstå varandra och det blir inte lättare om man som i TS fall är helt olika personligheter. Då krävs det att båda öppnar sig för varandra och talar om i klartext hur man känner och vad man vill.

    Jag tycker det är bra att TS rapade ur sig sanningen för sin partner så att de har en chans att komma närmare varandra och lösa sina problem.
    Ja kommunikation är viktig, men enbart om den är ärlig. Att kommunicera "bara för att det är något man bör göra" ger ingenting. Det är inte helt ovanligt att man till exempel kläcker ur sig väl valda delar men utelämnar de känsligaste delarna. Sån kommunikation leder inte till något.

    Ja, ta tag i problemen bör man göra så snart som möjlig innan de växer sig stora. Men det kräver som sagt ärlighet och transperans. Och framför allt bör man ta det MED sin partner inte med någon annan för det är inte att ta tag i problemen utan att fly.

    Jag tycker också att är bra att TS rapade ur sig sanningen, och jag hoppas att hon har lärt sig något för framtiden. Att ta problemen med sin partner inte försöka lösa dem med någon annan.
  • Anonym (winki­e) Trådstartaren
    Äldre 14 Jan 15:00
    Anonym (man) skrev 2019-01-12 16:54:40 följande:
    Ja kommunikation är viktig, men enbart om den är ärlig. Att kommunicera "bara för att det är något man bör göra" ger ingenting. Det är inte helt ovanligt att man till exempel kläcker ur sig väl valda delar men utelämnar de känsligaste delarna. Sån kommunikation leder inte till något.

    Ja, ta tag i problemen bör man göra så snart som möjlig innan de växer sig stora. Men det kräver som sagt ärlighet och transperans. Och framför allt bör man ta det MED sin partner inte med någon annan för det är inte att ta tag i problemen utan att fly.

    Jag tycker också att är bra att TS rapade ur sig sanningen, och jag hoppas att hon har lärt sig något för framtiden. Att ta problemen med sin partner inte försöka lösa dem med någon annan.
    Fast jag har inte försökt lösa mina problem med någon annan. Du läser in väldigt mycket mer i min TS än vad som är fallet.

    Jag har uppskattat uppmärksamheten en annan man gett mig (under väldigt kort tid. Det är viss skillnad.

    Mina problem med min man har jag försökt lösa MED honom under flera år av ärlig kommunikation, utan resultat hittills. Men hoppas det blir bättre den här gången. Än så länge funkar det ganska bra.
  • Anonym (man)
    Äldre 14 Jan 15:37
    Anonym (winkie) skrev 2019-01-14 15:00:48 följande:
    Fast jag har inte försökt lösa mina problem med någon annan. Du läser in väldigt mycket mer i min TS än vad som är fallet.

    Jag har uppskattat uppmärksamheten en annan man gett mig (under väldigt kort tid. Det är viss skillnad.

    Mina problem med min man har jag försökt lösa MED honom under flera år av ärlig kommunikation, utan resultat hittills. Men hoppas det blir bättre den här gången. Än så länge funkar det ganska bra.
    Enligt vad du själv skrivit så var det era problem i er relation som "fick" dig att få upp ögonen för din kollega och njuta av bekräftelsen. Och det är väl kanske inte helt ovanligt att om man saknar närhet och bekräftelse hemma så suger man åt sig det som en svamp när man får det av någon annan.

    Som du själv kanske lagt märke till nu så var det ju mycket bättre att diskutera problemen med din man i sin HELHET dvs även att du sökt bekräftelse av någon annan. Så möjligen kan det vara just det (att du fått känslor för någon annan) som fick honom att vakna till liv och inse att problemet var verkligt och något man inte bara kan ignorera.

    Det jag skrev handlade inte om just dig utan om att det för att det är väldigt vanligt att man tar upp problemen med sin partner men utelämnar de mest känsliga delarna (att man fått känslor för någon annan) och bara diskuterar förhållandet vilket ganska ofta inte resulterar i något annat än att man själv får bättre samvete för att man har ju faktiskt tagit upp saker med sin partner. Så lärdomen man kan dra av ditt exempel är att det oftast är bättre att diskutera problemen i sin helhet, inklusive sånt som man tycker är känsligt med sin partner och inte utelämna något.

    Detta är alltså ingen kritik, tvärtom tycker jag du ska ha en stor eloge för att du berättade allt för din man precis så som det är. Det är många som inte gör så och resultaten blir därefter och då tycker jag man inte kan lägga hela ansvaret på personens partner. Man är oftast två om eventuella problem i en relation, men hur man sen hanterar problemen har var och en sitt eget ansvar för, och det gjorde du ju till slut bra.
  • Anonym (PRATA­!)
    Mon 8 Apr 2019 11:52

    Hur har det gått för er TS?

    Funkar kommunikation mellan dig och din man?

  • Anonym (winki­e) Trådstartaren
    Mon 8 Apr 2019 13:42
    Anonym (PRATA!) skrev 2019-04-08 11:52:30 följande:

    Hur har det gått för er TS?

    Funkar kommunikation mellan dig och din man?


    Jodå, det funkar faktiskt mycket, mycket bättre mellan mig och min man. Vi har pratat mycket om våra olikheter och vad jag behöver för att känna mig sedd i ett förhållande (min man behöver inte så mycket mer än vänligt sällskap och sex ibland Drömmer)
    Han har lyssnat på det och man märker att han anstränger sig. Och han gör det för min skull, jag känner det, vilket blir som en bekräftelse på att han verkligen älskar mig och att vårt äktenskap betyder något.

    Så ja, en viss nytändning har det väl blivit, det känns otroligt bra just nu.

    Kollegan flirtar på och vill ha uppmärksamhet, men jag håller det på en kollegial kompisnivå och begränsar min kontakt med honom.
  • Anonym (PRATA­!)
    Mon 8 Apr 2019 14:10
    +1

    Härligt!

    Ibland kan det löna sig att rapa ur sig lite...haha..

  • Mon 8 Apr 2019 14:24

    Starkt gjort av dig TS att hålla den unga kollegan kort och verkligen pratat med din man. Kul att din man har tagit till sig av "kritiken" och att ni är på rätt väg. 


    Alltid roligt att höra att det kan ändras till det bättre när det varit på väg utför.


    Lycka till!

  • Anonym (winki­e) Trådstartaren
    Mon 8 Apr 2019 14:49
    Anonym (PRATA!) skrev 2019-04-08 14:10:03 följande:

    Härligt!

    Ibland kan det löna sig att rapa ur sig lite...haha..


    Särskilt tack till dig, och flera andra i tråden, som gav mig stöd och mod att PRATA på riktigt med med min man {#emotions_dlg.flower}

    Tack!
  • Anonym (PRATA­!)
    Mon 8 Apr 2019 16:39

    Tackar ödmjukast...

    Men det är inte så mycket jag eller någon annan i tråden som förtjänar cred för händelseförloppet.

    Det är DU och din MAN som jobbar på er relation och har vänt den till det positivare...

    Jag skulle kunna ha gett exakt samma råd till någon annan i din situation och den personen skulle ha struntat fullständigt i råden och använt kommunikationsbristen till sin partner som en anledning till att steppa upp flirten med kollegan istället...

    Så åter igen... STARKT JOBBAT... all cred till dig (och din man) för att ni löser relationsproblem i er relation och inte någon annanstans..

    Önskar er all lycka i framtiden...

Svar på tråden Är jag i gränslandet- flirtar kanske för mkt med kollega...