• Anonym (winki­e)
    Äldre 17 Dec 16:17
    16321 visningar
    177 svar
    177
    16321

    Är jag i gränslandet- flirtar kanske för mkt med kollega...

    Jag har lärt känna en av mina kollegor mer och mer sista tiden. Han är singel och lite yngre än mig, och är jätteflirtig. Jag vet inte om jag är särskilt utvald eftersom han är väldigt trevlig och glad mot alla, och sprider glädje med sina skämt och så.

    Men det känns som att han drar sig mer och mer till mig. Han sätter sig bredvid mig på möten, slår sig ner vid fikabordet om jag sitter där men inte annars...Vi hade en aw och pratade väldigt mycket häromveckan t.ex. Så mycket att jag kände att det kanske såg illa ut utifrån eftersom jag är gift och har barn. Han följde med till baren, satte sig med mig igen, kom och anslöt till mitt nya samtalsgäng när jag manövrerat bort mig själv från "oss".

    När vi sedan gick vidare satte han sig med mig igen och vi fortsatte vårt snack om allt och inget. Då kändes det mer ok eftersom det bara var han och jag och en annan kollega och hans kompisar med. Han är liksom inte obehagligt efterhängsen på något sätt utan verkar bara uppskatta mitt sällskap. Jag gillar ju honom oxå, men tänker att man måste liksom sköta det med lite stil.

    Så idag så har det fortsatt. Jag har läst på lite om flirtsignaler och han gör verkligen allt: Ler stort, skämtar, har ett öppet kroppsspråk, ser en noga i ögonen när vi pratar, lyssnar på vad man säger, är hjälpsam osv osv. Jag är såklart glad och skojar tillbaka och jag gillar uppmärksamheten. Samtidigt undrar jag lite om det kan ses som opassande av andra, t.ex min andra kollega som ser oss interagera ganska mycket. Det måste ju vara helt uppenbart att vi flirtar med varandra för honom.

    Jag vill liksom visa att jag uppskattar min flirtande kollega och ge honom självförtroende i att han är attraktiv och verkar vara en jättehärlig person. Men jag vill ju samtidigt inte att han ska tro att jag är intresserad eller få känslor för mig. Han vet ju att jag är gift.

    Vad tycker ni om situationen? Kan jag fortsätta flirta för att det är kul eller kan det ses som taskigt eller opassande?

  • Svar på tråden Är jag i gränslandet- flirtar kanske för mkt med kollega...
  • Anonym (Laws of Attrac­tion)
    Äldre 18 Dec 17:16
    #61
    Anonym (winkie) skrev 2018-12-18 16:59:49 följande:
    Men är det verkligen så att alla män som flirtar har slutmålet att få ligga trots att objektet är gift småbarnsmamma som man jobbar med?

    Är det verkligen helt totalt omöjligt att han flirtar med mig utan annan baktanke än att göra dagen lite roligare och boosta sitt och den andras ego?
    Flörtar man för att få någon i säng verkar man bara desperat och det blir inte särskilt bra. 
    Flörtar man däremot av den anledningen du beskriver - Wam Bam, Thank You Mam! 

    Du vet väldigt lite hur attraktion fungerar hör jag 

    Män som "har sitt på det torra" och kan kosta på sig att flörta utan att bry sig ett spår om utkomsten är oerhört mer attraktiva än män som flörtar för att få sex. 
    Så det kan verka lite paradoxalt, men just såna män är de farligaste för såna kvinnor som dig.

    Snart sitter du där, nyknullad, glad, men samtidigt lite ångerfull och urskuldar dig själv med att "det bara hände", "hade verkligen inte planerat något sånt", "kunde liksom inte stå emot" osv. 

    "Tricket" som man är att inte planera för en knullsitutation, utan att se till att det hela tiden finns en utväg, men att det bara "råkar hända".
    Tex på en firmafest, så "råkar" ni gå iväg för att hämta mer dricka eller vad vet jag, men poängen blir att plötsligt har ni sex, flera oskyldiga steg leder vidare och vidare, plötsligt händer det bara, och du behöver inte ha dåligt samvete för du hade ju inte planerat nåt... 

     
  • Anonym (Laws of Attrac­tion)
    Äldre 18 Dec 17:18
    #62
    Anonym (winkie) skrev 2018-12-18 17:13:28 följande:
    Jag kanske tycker det är på en "lagom" nivå och helt oskyldigt utifrån hur jag känner inför hela situationen.

    Men andra som ser det utifrån kanske kan tolka det fel eller tycka vårt sätt mot varandra kanske är opassande för att vara på en arbetsplats, vad vet jag?

    Poängen är att DET FINNS INGET att upptäcka, därför vill jag inte att vårt sätt skall missuppfattas.
    I det här fallet så har nog "andra som ser det utifrån" en betydligt nyktrare och mer nyanserad syn på vad som egentligen händer än vad du har, eftersom de inte är känslomässigt engagerade. 

    Du är beroende av dopaminkickarna du får av ert flörtande, det är inte de andra på kontoret. Du har därför ett behov av att bortförklara hur oskyldigt allt är, när det egentligen handlar om att ni flörtar. 

    Jag dömer egentligen inte, men om du nu ska flörta med en arbetskamrat så stå för det åtminstone. 
  • Anonym (winki­e) Trådstartaren
    Äldre 18 Dec 17:21
    #63
    Anonym (Laws of Attraction) skrev 2018-12-18 17:16:04 följande:
    Flörtar man för att få någon i säng verkar man bara desperat och det blir inte särskilt bra. 
    Flörtar man däremot av den anledningen du beskriver - Wam Bam, Thank You Mam! 

    Du vet väldigt lite hur attraktion fungerar hör jag 

    Män som "har sitt på det torra" och kan kosta på sig att flörta utan att bry sig ett spår om utkomsten är oerhört mer attraktiva än män som flörtar för att få sex. 
    Så det kan verka lite paradoxalt, men just såna män är de farligaste för såna kvinnor som dig.

    Snart sitter du där, nyknullad, glad, men samtidigt lite ångerfull och urskuldar dig själv med att "det bara hände", "hade verkligen inte planerat något sånt", "kunde liksom inte stå emot" osv. 

    "Tricket" som man är att inte planera för en knullsitutation, utan att se till att det hela tiden finns en utväg, men att det bara "råkar hända".
    Tex på en firmafest, så "råkar" ni gå iväg för att hämta mer dricka eller vad vet jag, men poängen blir att plötsligt har ni sex, flera oskyldiga steg leder vidare och vidare, plötsligt händer det bara, och du behöver inte ha dåligt samvete för du hade ju inte planerat nåt... 

     
    Jag tror helt ärligt att jag skulle vara alldeles för feg för att någonsin göra en sådan situation som du beskriver till verklighet.

    Och det är väl inte så konstigt att jag vet noll om attraktion, jag har inte varit singel på 12 år...
  • Anonym (Laws of Attrac­tion)
    Äldre 18 Dec 17:25
    #64
    Anonym (winkie) skrev 2018-12-18 17:21:31 följande:
    Jag tror helt ärligt att jag skulle vara alldeles för feg för att någonsin göra en sådan situation som du beskriver till verklighet.

    Och det är väl inte så konstigt att jag vet noll om attraktion, jag har inte varit singel på 12 år...
    Det tror de allra flesta innan. Har man väl börjat släppa lite på spärrarna går resten ganska lätt. 
    Men visst, hur pass bra självkontroll man har är naturligtvis väldigt individuellt. 
  • Anonym (Ka)
    Äldre 18 Dec 17:27
    #65
    Anonym (winkie) skrev 2018-12-18 17:21:31 följande:
    Jag tror helt ärligt att jag skulle vara alldeles för feg för att någonsin göra en sådan situation som du beskriver till verklighet.

    Och det är väl inte så konstigt att jag vet noll om attraktion, jag har inte varit singel på 12 år...
    Men herregud...Du känner väl till det sexuella spelet mellan könen??
  • Anonym (Laws of Attrac­tion)
    Äldre 18 Dec 17:29
    #66
    Anonym (Ka) skrev 2018-12-18 17:27:00 följande:
    Men herregud...Du känner väl till det sexuella spelet mellan könen??
    Hon måste, för sin egen skull, låtsas att hon inte gör det, annars skulle hon få dåligt samvete. 
    Men hon ljuger inte, utan tror antagligen själv på det hon säger. 
    Attraktion är inget val. 
  • Anonym (winki­e) Trådstartaren
    Äldre 18 Dec 17:48
    #67
    Anonym (Laws of Attraction) skrev 2018-12-18 17:29:17 följande:

    Hon måste, för sin egen skull, låtsas att hon inte gör det, annars skulle hon få dåligt samvete. 

    Men hon ljuger inte, utan tror antagligen själv på det hon säger. 

    Attraktion är inget val. 


    Hahaha, ja vi får väl se hur detta illavarslande slutar...

    men jag är faktiskt seriös när jag menar att jag inte har koll på huruvida andra attraheras av mig. Jag själv vet ju om jag går igång på nån naturligtvis.
  • Anonym (Såj-a­dumt)
    Äldre 18 Dec 18:15
    #68
    Anonym (winkie) skrev 2018-12-17 16:17:12 följande:

    Jag har lärt känna en av mina kollegor mer och mer sista tiden. Han är singel och lite yngre än mig, och är jätteflirtig. Jag vet inte om jag är särskilt utvald eftersom han är väldigt trevlig och glad mot alla, och sprider glädje med sina skämt och så.

    Men det känns som att han drar sig mer och mer till mig. Han sätter sig bredvid mig på möten, slår sig ner vid fikabordet om jag sitter där men inte annars...Vi hade en aw och pratade väldigt mycket häromveckan t.ex. Så mycket att jag kände att det kanske såg illa ut utifrån eftersom jag är gift och har barn. Han följde med till baren, satte sig med mig igen, kom och anslöt till mitt nya samtalsgäng när jag manövrerat bort mig själv från "oss".

    När vi sedan gick vidare satte han sig med mig igen och vi fortsatte vårt snack om allt och inget. Då kändes det mer ok eftersom det bara var han och jag och en annan kollega och hans kompisar med. Han är liksom inte obehagligt efterhängsen på något sätt utan verkar bara uppskatta mitt sällskap. Jag gillar ju honom oxå, men tänker att man måste liksom sköta det med lite stil.

    Så idag så har det fortsatt. Jag har läst på lite om flirtsignaler och han gör verkligen allt: Ler stort, skämtar, har ett öppet kroppsspråk, ser en noga i ögonen när vi pratar, lyssnar på vad man säger, är hjälpsam osv osv. Jag är såklart glad och skojar tillbaka och jag gillar uppmärksamheten. Samtidigt undrar jag lite om det kan ses som opassande av andra, t.ex min andra kollega som ser oss interagera ganska mycket. Det måste ju vara helt uppenbart att vi flirtar med varandra för honom.

    Jag vill liksom visa att jag uppskattar min flirtande kollega och ge honom självförtroende i att han är attraktiv och verkar vara en jättehärlig person. Men jag vill ju samtidigt inte att han ska tro att jag är intresserad eller få känslor för mig. Han vet ju att jag är gift.

    Vad tycker ni om situationen? Kan jag fortsätta flirta för att det är kul eller kan det ses som taskigt eller opassande?


    Det du borde bry dig om är vad din man tycker, någon som borde tycka det är opassande att du flirtar hej-vilt (för det är det du gör) men en kollega så är det han. Har du inget samvete? Eller är det så att du har du en skitdålig relation med din man? Var rädd om det du har.
  • Anonym (Fia)
    Äldre 18 Dec 19:11
    #69

    ]Anonym (Ka) skrev 2018-12-18 16:49:32 följande:[Alltså...Detta får du förklara bättre...Speciellt det där med att "hålla händerna lite överallt" när man dansar.

    Sen är väl "att gå över gränsen" ändå att gå över gränsen. Visst man kan inte styra sina tankar men ändå.

    Förtydligande krävs för att i.a.f. jag skall fatta..Mycket förvirrande.[/quote]

    Hålla händer överallt- man dansar tryckare, händer glider ner över svank och rumpa, man nosar på en hals eller i håret osv. Vet inte hur gammal du är men jag tyckte sånt var konstigt att gifta människor gjorde på jobbfester när jag var 25, för då tyckte jag det betydde att man ville ha sex eller rent av var kär och ville bli ihop. Nu vet jag att man kan vara trygg i sitt förhållande och ändå njuta av kroppskontakt och lite pirr med någon annan och att män inte alltid vill " jobba för att få en isäng" utan också bara vill ha det mysigt en stund till en bra låt eller bli bekräftade med en stunds flirt när man märker att man har samma humor och det stämmer med kemin.

    Det där med gå över gränsen missuppfattade du. Jag menar inte att man ska gå över gränsen, tvärtom, men det är inte vad som syns som är viktigt. Om man blir djupt förälskad i en annan, drömmer om denne dag och natt och pratar djupt och förtroligt med personen om sitt innersta så är det i mina ögon värre än om man dansar omslingrade och sen är det bra med det. Det gör i get att du är förvirrad, det är inte du som behöver ha koll på de gränser jag och min sambo har, alla par får ha sina egna och vi har faktiskt pratat och skämtat rätt mycket om just detaljerna- tex var någonstans händer är ok... Vi var helt överens. Andra får ha sina gränser. Jag tror inte ett dugg på att så fort man flirtar lite eller tittar uppskattande så oops så är det kört, raka vägen ner i sängen som viljelösa får. Man kan bromsa precis när man vill, bara man vill. Inget bara " händer " av sej själv som någon slags naturlag.

  • Anonym (Broms­a i tid)
    Äldre 18 Dec 21:50
    #70

    Jag har en annan åsikt än damen ovan. Sånt där måste bromsas i tid, innan fantasin skenar iväg följt av att det händer mer saker än flirtas. Ja man är alltid ansvarig för vad man själv gör, och saker händer inte bara...men det är bra mycket lättare att inte vänstra om man lär sig det där, att det börjar med flirt och byggs på. Lika bra att kväva sådant när det uppkommer och inte leka med elden.

Svar på tråden Är jag i gränslandet- flirtar kanske för mkt med kollega...