Vi som längtar efter en liten 2019 bebis

Vi har heller inte gått ut med det. Känns bäst att göra det utan allas ögon på sig liksom! Ett par kompisar vet, men annars ingen. Tror du att folk misstänker ändå då? Därför är det så skönt att kunna prata av sig här :).

Jag kör också på att skrika i fosterställning med petflaska på magen, fy alltså! Okej. Har du fått information av din läkare angående pronaxen och graviditet? Pronaxen är ju ett NSAID-preparat, vilket innebär att det för det första inte ska tas när du väl är gravid, och för det andra kan det vara lite hämmande för fertiliteten. Min läkare rekommenderade ju att jag inte ska ta NSAID alls, inte ens under mensen. Nu är det säkert inte det som har störst betydelse för resultatet men det kan ju vara bra att känna till ändå.

Ja men det har absolut varit olika när jag tänker tillbaka (på före p-pillerna som jag ätit i typ ett år). Allt från "SÖV MIG NU" till att jag faktiskt ändå kunnat göra saker med lite medicin i blodet. Brukade ändå ha väldigt lika ÄL-perioder varje cykel, fast det säger väl egentligen inte så mycket. Och det är ju bara min erfarenhet.

Fy vilka vidriga mens smärtor ni verkar ha, lider verkligen med er. Jag hade ofta ont innan jag började med p-piller men av någon mirakulös anledning är det bättre nu efter.

Jag har valt att berätta för några vänner att vi försöker, speciellt efter missfallet känns det så jäkla skönt att de vet för då kan vi prata om det! Efter det kände jag också att det blir sån press när man ska gå och hålla saker hemligt, att det är en magisk gräns vid 12 veckor som ökar skammen och okunskapen kring missfall och svårigheter med att bli gravid. Man ska tvingas stå ensam med sin partner i sorgen. För mig har det känts som en väldigt stor befrielse att flera av mina vänner vet :)

Hoppar på här! Har precis haft, vad jag antar, är mitt 8:e missfall dettta år. Går på hormoner och får hjälp men pyrena vill inte stanna av någon anledning.. blöder inte än men testerna är blanka igen så det är nog dött. Äl om ca 17 dagar och ska då ta min andra kur Letrozol och efter det är det vaginalkräm crinone. Jag är så ledsen över allt detta.. skitjul.. var så glad när jag plussade efter nidblödning och nu är allt bara svart. Hoppas vi kan peppa varandra!

Välkommen! Självklart ska vi peppa varandra. 

Ledsen att ni behövt gå igenom nånting så tråkigt flera gånger om. Hur reder du dig? Hoppas verkligen det går igenom snart med hjälp av hjälp medicinerna <3

Njae, alltså mina nära och kära vet ju att jag är väldigt barn kär. Däremot är det skillnad på att man vill ha barn och aktivt försöka. Vill inte heller någon ska tycka synd om en om det inte blir nåt resultat på flera månader/år. Känner mig bekväm i en sån roll... Eller hur, sen tycker jag liksom alla bara "jag är gravid OPS"! Ingen som riktigt berättar allt runt ( allt detta) eller vägen ditt. Kul dela den erfarenheten också.

Ja, min kompis som är gravid berättade det för mej. Sa ingenting till henne att vi försöker, men slutade då ta mina piller så har förmodligen skrikit lite extra dom senaste gångerna. Hoppas inte det är nånting som ligger kvar i kroppen och stör. Tack för din information också :)

Hoppar på här! Har precis haft, vad jag antar, är mitt 8:e missfall dettta år. Går på hormoner och får hjälp men pyrena vill inte stanna av någon anledning.. blöder inte än men testerna är blanka igen så det är nog dött. Äl om ca 17 dagar och ska då ta min andra kur Letrozol och efter det är det vaginalkräm crinone. Jag är så ledsen över allt detta.. skitjul.. var så glad när jag plussade efter nidblödning och nu är allt bara svart. Hoppas vi kan peppa varandra!

Människor önskar ju oftast en väl :) Konstigt ändå att alla är så nyfikna haha för visa kollegor och bekanta kommer ju inte ens stå ett ev barn spec nära. Det är bara en sån sak som alla frågar. Ju äldre man blir så inser man ju hur mycket stress och skada såna frågor kan göra också. För man vet inte vad som ligger bakom någons barnlöshet, allt från missfall, att partner kanske inte vill till att man inte kan eller vill.... 

Vad skönt för dej! Så kan du fråga om dina frågor och funderingar. Kanske ligger mer i min person, att jag lätt skulle bli stressad och lägga det på mig om det inte funkar på länge. Lite rädsla också. Det är en stor sak. 

Hoppar på här! Har precis haft, vad jag antar, är mitt 8:e missfall dettta år. Går på hormoner och får hjälp men pyrena vill inte stanna av någon anledning.. blöder inte än men testerna är blanka igen så det är nog dött. Äl om ca 17 dagar och ska då ta min andra kur Letrozol och efter det är det vaginalkräm crinone. Jag är så ledsen över allt detta.. skitjul.. var så glad när jag plussade efter nidblödning och nu är allt bara svart. Hoppas vi kan peppa varandra!