Forum Första barnet - Gravid
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Bf September 2019

    Ons 16 jan 12:52 Läst 0 gånger Totalt 3189 svar
    Visar endast inlägg av Jojjans - Visa alla inlägg
  • Ons 16 jan 12:52 #430
    Jsv17 skrev 2019-01-16 12:43:02 följande:

    För mig iaf så var det så från allra första början


    Tack
  • Ons 16 jan 12:52 #430
    Jsv17 skrev 2019-01-16 12:43:02 följande:

    För mig iaf så var det så från allra första början


    Tack
  • Ons 16 jan 12:52 #431
    Jojjans skrev 2019-01-16 12:52:11 följande:

    Tack


    Haha och där slarvade jag bort min anonymitet ;)
  • Tor 17 jan 19:13 #483

    Jag har varit lite rädd att kliva in i den här tråden efter att ha behövt kliva ur två liknande trådar det senaste halvåret. Men nånstans måste jag tillåta mig att hoppas.

    Jag är 33 år, och min sambo yngre och vi önskar så mycket att det som nu fått fäste ska få bli vårt första barn.

    Vi började försöka i maj och blev gravida nästan direkt, allt flöt på och efter att ha passerat vecka 12 och fått ett perfekt resultat på KUB så vågade vi äntligen pusta ut och berätta för alla. Men i vecka 16 gick mitt vatten och några dagar senare föddes vår lilla pojke och drömmen krossades. Var fast besluten om att bli gravid igen och det gick snabbt även nästa gång, plussade i början av december. Och precis när jag började känna hopp igen så började jag blöda på 5+3, och dagen efter var testet helt blankt. Jag trodde jag skulle gå under men insåg att då kommer jag aldrig få det jag vill, och så tog det sig direkt!

    Även om oron inte tar över mig helt så är det så svårt för mig att tro att det ska bli nån bebis den här gången heller. Jag vågar inte längre tänka ?men vad är oddsen att det händer igen?, för vad som helst kan verkligen hända. Men även om jag inte vet hur det kommer gå så har jag lovat mig själv att njuta så länge det varar och tillåta mig att drömma, det är det enda jag vet med säkerhet att jag får ut av det här och det ska inte oron få ta ifrån mig.

    Lägger in bilder på min hittills fina stegring (sista testet idag) vilket känns lugnande eftersom jag igår vaknade och var superorolig över minskande symptom. Idag är jag dödstrött, brösten spänner som bara den och jag har nån konstig huvudvärk och till och från stramar det i magen. 4+1 idag, så fortfarande väldigt tidigt.

    En lång presentation men tror jag inte kan utelämna min historia då den färgar helt och hållet hur jag förhåller mig till det här. Men hej alla, hoppas vi får följas åt länge länge <3

  • Tor 17 jan 19:32 #486
    Jsv17 skrev 2019-01-17 19:25:16 följande:

    Välkommen <3

    Jag har en liknande bakgrund, detta är min 4:e graviditet men jag har bara ett barn. Fick ett MA (som upptäcktes på kub) innan vår son och nu även ett tidigt MF i V5+2 i November. Det jag lärt mig är att jag blir inte mindre ledsen för att jag inte vågade vara glad från början, så jag går all in på glädjen så länge det går, precis som du säger så vet jag att precis ALLT kan hända och bara för att man redan varit med om tråkigheter så betyder det inte att det inte kommer fler, men tråkigheterna blir inte lättare för att man hade ångest över dem en lång tid innan de skedde. Jag har dock blivit mer restriktiv med till vilka och när jag berättar, det är bara sådana som jag även vill dela det tråkiga med, och den här gången har jag bestämt mig för att vänta till efter nipt, med att berätta för någon (förutom min man då haha) då vi både varit på ul och fått resultatet att bebisen mår bra. Jag fick inskrivning på min födelsedag och nipt på alla hjärtans dag vilket jag tar som ett gott tecken


    Ja, alla har det verkligen inte så lätt på sin resa som man tror när man ser sig om i bekantskapskretsen. Här på FL förstår man att man inte är ensam. Jag känner också som du, jag vill inte att alla ska veta så vi gör nog precis som första gången och berättar först när allt känns lugnt. Vilket nog är efter vecka 16 för oss.

    Vad fint att du har nipt på alla hjärtans dag!
  • Tor 17 jan 19:52 #489
    Tösen01 skrev 2019-01-17 19:28:00 följande:

    Åh, vad du redan fått gå igenom ???? jag håller alla tummar för att det går hela vägen. Oddsen är ju ändå väldigt hög för att det ska bli så, du har ju redan gått igenom allt för mycket. Ni har haft ert nu. Jag är precis som dig livrädd, men vi får peppa varandra. Stor varm kram


    Ja, det har inte varit roligt. Men man inser ju samtidigt att alla har sitt bagage att dras med. Jag vågar inte tänka så som du tänker, att det är goda chanser. Det är svårt när man redan blivit motbevisad i dom tankarna flera gånger.
  • Tor 17 jan 19:58 #490
    Anonym (chockad!) skrev 2019-01-17 19:43:39 följande:

    Jag har också 2 mf tidigare och det var rätt tidiga. v 6 och v 8 tror jag om jag inte minns fel.. så för mig är det lite att passera dessa veckor som nr 1 i att hålla sig lugnare.

    Jag är i v 5+4 nu så det börjar ju närma sig första "safe" linjen ;) 

    Försöker ha lite "delmål" för att känna mig lugnare! Jag ska även försöka att glädja mig. Det svåra är liksom att planera för saker. Jag vågar inte göra det. Snart ska vi planera för semestrarna på jobbet, ska jag planera in att jag ska ha barn i september då eller ska jag tänka att det är som vanligt ändå eftersom man inte vet?! 

    Jag tänker alltid väldigt långt, svårt att bara tänka just idag!


    Jag tänker precis som du, försöker ha olika delmål.

    Om en dryg vecka har jag passerat tiden för mitt tidiga missfall, och efter det har jag en dryg vecka till inskrivning. Och i mitten av februari, i v 9, har jag fått ett tidigt vul inbokat efter det jag varit med om. Sen är det att passera v 12, KUB, och till sist v 16. Sen början en resa på okänd mark.
  • Tor 17 jan 20:24 #495
    Anonym (chockad!) skrev 2019-01-17 20:19:22 följande:

    Jag tycker det inre känns lugnt förrän de kan överleva utanför magen typ :/ men varje dag som går är ju positivt.

    Testade idag för att se ev stegring.

    Nr 1 på BIM+3 (första ggn jag testade)

    Nr 2 på BIM+4

    Nr 3 idag som är BIM+11 (alltså 5+4)


    Det där ser också verkligen ut som en fin stegring! :)
  • Fre 18 jan 05:51 #499
    Snickesnack skrev 2019-01-17 22:15:23 följande:

    Hejsan! Ville bara säga att det är så himla kul att vi fick följas åt till den här tråden ändå. Du känns ju lite som en "plus-kompis" ;). Och jag var också rädd att kliva över hit.

    Nu får vi bara hålla tummarna för att fröna vill stanna, men jag tänker iallafall vara glad tillsvidare.

    Lycka till!!


    Karma91 skrev 2019-01-17 22:27:00 följande:

    Verkligen så kul att se dig här!!! Hoppas precis som du att vi får följas länge länge!

    Har inte börjat njuta ännu, känns för overkligt på nått sätt, sen mår jag skit vissa dagar så då är det ännu svårare haha!


    Ja sååå himla fint att det är så många från Bim-januari-tråden här, känns tryggt. Visst var det väl ovanligt många som plussade i tråden? Hoppas det var en turtråd :)

    Det kommer säkert vara svårt att njuta innan man fått nåt slags bevis, typ vul, KUB, eller fosterrörelser. Ännu är det så overkligt...

    Jag tror att jag tar det med ro till KUB, men om allt går bra där kommer jag nog gå på nålar fram till RUL. Då har det gått så långt att man har så mycket att förlora, och även om det är otroligt ovanligt att nåt händer så sent så kommer det för alltid sitta i kroppsminnet för mig.
  • Fre 18 jan 13:00 #502
    Anonym (chockad!) skrev 2019-01-18 12:43:22 följande:

    Ideer om vad man kan äta när man mår illa typ HELA tiden!!!?? Frukt är det enda som jag känner mig lite sugen på, men kanske bra att äta nåt annat?! haha


    Frukt är väl jättebra, fungerar även grönsaker? Kanske lite nötter? Då får du ändå i dig väldigt bra näring.
Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll