• Desire223

    En tråd för oss frustrerade som försöker och försöker

    Hej på er!

    Jag börjar tycka det är jobbigt att inte kunna prata med någon i samma eller liknande situation, samtidigt som jag inte har någon lust att skrika ut bland vänner och bekanta att vi försökt bli gravida i tio månader nu. Så jag startar en tråd här så vi kan stötta, hjälpa, inspirera, motivera och vara förstående med varandra, samt förhoppningsvis kunna dela med oss av våra efterlängtade plus.

    Vår historia är som följer: två år tillsammans, han är 33, jag är 28. Har försökt i tio månader och under den tiden har jag bara haft ägglossning fyra gånger, så det känns lite hopplöst. Har varit till gyn som sett massa äggblåsor, men får ändå inte hjälp förrän tidigast i februari. Började med rosenrot förra månaden och fick äntligen äl efter tre månader utan, hoppet var större än någonsin då jag tyckte mig se plus dagen före julafton men mensen kom på julaftonsmorgonen. Snacka om käftsmäll.

    Är så himla frustrerad och rädd att något är fel, då jag tycker vi prickat äl så precis när jag väl haft. Kanske har jag den senare än jag trott trots tempning.

    Berätta om er situation så tar vi hand och kämpar ihop. Kram!

  • Svar på tråden En tråd för oss frustrerade som försöker och försöker
  • Anonym (Tiden går och går)

    Jag pratade med kvinnokliniken i fredags om min uteblivna mens mm. För första gången sen allt startade så fick jag prata med någon som lyssnade på vad jag sa. Jag fick välja mellan att få tillbaka mensen eller bli gravid (p-piller är vanligaste metoden för mensen). Eftersom det är barn jag vill ha så fick jag besked att helt enkelt ansöka om utredning.

    Jag skulle få ta blodprov för att kolla hormonerna (vilket borde ha gjorts för 4 månader sen) men sen eftersom jag har BMI 35 är det privat vi får söka oss. Han jag prata med trodde på PCO och att det skulle gå fint bara vi fick hjälp med ägglossningen. Vilket landstinget inte kan hjälpa oss med.

    Känner egentligen lättnad, ilska och sorg. Är arg på min kropp att den för första gången sviker mig! Arg på sjukvården att ingen lyssnat på mig (jag har full förståelse för BMI kravet). Ledsen över att det är min vikt som har ställt till allt. Ledsen över all tid som går. Lättad över att jag iaf vet vilken väg vi måste gå!

    Jag som trodde att eftersom min mens hela livet varit som en klocka att det iaf inte skulle vara det som blev fel men men!

  • Anonym (Längtan)
    Missjaas skrev 2019-01-10 21:39:03 följande:

    Hur går det för er övriga tjejer? Hänt något på fronten för någon av er?

    Här går dagarna trögt:/


    Jodå här har det faktiskt hänt lite sedan jag skrev sist.


    Då hade jag ju inte haft mens på över 4 månader och misstänkte därför en hormonrubbning. Eftersom det i mitten av januari har gått 1 år sedan vi tog ut hormonspiralen så tog jag mig i kragen och ringde till min gynekolog. Sköterskan som jag pratade med tyckte också att det lät konstigt och medgav att det var dags att utreda orsakerna. Så hon satte upp mig på väntelista till läkaren.
    Det komiska är att bara efter ett par dagar efter det samtalet så kom mensen! Det var precis som att kroppen hörde vad vi pratat om om bestämde sig för att kicka igång systemet igen   
    Så nu hoppas jag på att det är bestående. Jag har ingen aning om cykellängd eftersom jag varit väldigt oregelbunden hela tiden, men jag får väl vara observant på tecknen och börja testa om 10-14 dagar.

    Lycka till i väntandet! Förstår att det känns trögt...  

  • Anonym (Längtarrrrr)

    Hej!

    Vill börja med att berömma dig för att lufta ett så tugnt ämne.

    Min historia är ganska kort: Jag är 23, min sambo är 30. Vi har bara försökt i 6 månader men stressen finns där. Blir så förtvivlad varje gång mensen kommer, och så hör man hur lätt alla andra har det att blir gravida, hur ev stress kan påverka negativt och göra det ännu svårare att bli gravid. Hur hanterar du/ni den stressen..? Vi har inte velat berätta för någon att vi försöker eftersom frågor om det inte blir något snart känns betungande.

    Vad roligt att höra att det verkar hända lite grejer för er! ^_^

    Mvh, Längtande

  • Majflickan90
    Anonym (Längtarrrrr) skrev 2019-01-13 18:02:31 följande:

    Hej!

    Vill börja med att berömma dig för att lufta ett så tugnt ämne.

    Min historia är ganska kort: Jag är 23, min sambo är 30. Vi har bara försökt i 6 månader men stressen finns där. Blir så förtvivlad varje gång mensen kommer, och så hör man hur lätt alla andra har det att blir gravida, hur ev stress kan påverka negativt och göra det ännu svårare att bli gravid. Hur hanterar du/ni den stressen..? Vi har inte velat berätta för någon att vi försöker eftersom frågor om det inte blir något snart känns betungande.

    Vad roligt att höra att det verkar hända lite grejer för er! ^_^

    Mvh, Längtande


    Hej på dig!

    Jag och min sambo försökte bli gravida i 1 år innan jag väl blev gravid Dom säger att första gången kan ta rätt lång tid. Tycker dock inte att du ska ge upp. Jag kan tipsa dig om ägglossningstest från clearblue (så du vet när du har din ägglossning). Det hjälpte för mig när 1 år hade gått och ingenting hände och det va då jag blev gravid! Idag är min son snart 4 år! Min mens va så oregelbunden så jag visste aldrig när jag hade min ägglossning. Har gått igenom precis samma sak som dig då alla runtomkring fick barn (kändes det som) och alla dessa frågor och t.om. familjen runtomkring tjatade. Jättejobbigt va det! Men ett tips till dig från mig (för att undvika den stressen o alla tankar omkring det): Försök slappna av! Ut och ha roligt! Njut med tiden ihop med din sambo nu medan ni är själva och inte behöver barnpass, osv., ut o umgås bara ni! Jag försökte hitta på en massa saker som jag länge hade velat göra, t.ex. tatuerade jag mig och började träna massor för att få mitt fokus på annat o försöka gå ner lite i vikt. Och då ihop med testen så lyckades vi!
  • Missjaas
    Anonym (Längtan) skrev 2019-01-13 11:13:55 följande:

    Jodå här har det faktiskt hänt lite sedan jag skrev sist.

    Då hade jag ju inte haft mens på över 4 månader och misstänkte därför en hormonrubbning. Eftersom det i mitten av januari har gått 1 år sedan vi tog ut hormonspiralen så tog jag mig i kragen och ringde till min gynekolog. Sköterskan som jag pratade med tyckte också att det lät konstigt och medgav att det var dags att utreda orsakerna. Så hon satte upp mig på väntelista till läkaren.

    Det komiska är att bara efter ett par dagar efter det samtalet så kom mensen! Det var precis som att kroppen hörde vad vi pratat om om bestämde sig för att kicka igång systemet igen   

    Så nu hoppas jag på att det är bestående. Jag har ingen aning om cykellängd eftersom jag varit väldigt oregelbunden hela tiden, men jag får väl vara observant på tecknen och börja testa om 10-14 dagar.

    Lycka till i väntandet! Förstår att det känns trögt...  


    Vad härligt med en efterlängtad mens! Det var säkert samtalet du behövde för att kanske helt slappna av för ett litet tag:)

    Själv längtar och väntar jag också på mensen. Tog neg gravtest nu för någon dag sedan plus även idag men fortsatt ingen mens. Är på cykeldag 37 så börjar idag med primolut nor för att få mens. Blir så ledsen för haft 3 helt fungerande cyklar med ägglossning och nu behagas mensen inte ens dyka upp:( cykeln blir så jäkla lång när man behöver gå på dem. Liksom 37 plus 10 pillerdagar och sen brukar min mens komma ca 4 dagar efter så då är jag tillbaka på 51 lååånga cyklar. Kroppen är också knäpp för tog ägglossningstest och de gav rätt starkt utslag så förstår ingenting..
  • Missjaas
    Majflickan90 skrev 2019-01-12 20:27:40 följande:

    Okej! Då kanske det tar 1 månad innan jag får en tid utskickad. Det kan jag ändå leva med så länge som jag ändå väntat hittills

    Nja... jag vet inte? Alltså i veckan kände jag att mina bröst började ömma och det har dom inte gjort på snart ett halvår. Men tänkte att jag kanske bara inbillade mig så tänkte inte mera på det. Dagen efter kände jag när jag klädde på mig att åååh jo - dom ömmade rejält! Varför? Och dom gör fortfarande ont när man rör vid dom o har gjort ett par dagar nu. Mkt konstigt! Igår mådde jag så dåligt på jobbet så jag fick gå hem tidigare. Jag blev illamående och alldeles kallsvettig o det värkte i magen precis som om det var mensvärk på G. Min kollega sa att jag va väldigt blek. Men min son hade kräksjuka dagen innan så tänkte att de va väl åt de hållet; att nu va de väl min tur men kräktes ingenting, inget kom ut andra hållet och ingen mens har fortfarande dykt upp, så vet inte vad det var som hände faktiskt?? Knappast gravid tyvärr! Utan mens knappt nån ägglossning ju. Sen googlade jag lite på de här med ömma bröst innan mens för de har hänt mig innan, men minns inte hur det var. Och dom som haft det innan mens har fått de typ 1 vecka innan så får väl se hur/om de kommer igång i veckan då.


    Ja det beror säkert på hur lång kö osv där är såklart:) håller tummarna att du får tid snart:)

    Aha okej. Du provade inte att ta ett ägglossningstest? Kan ju ha varit ägglossning för även då kan ju brösten ömma. Spännande att det kanske händer något i kroppen nu:)

    Själv har jag precis backat. Haft 3 månader nu med ägglossning och mens men denna månad vill inte mensen komma. Är på dag 37 nu så tror jag börjar med primolut nor (mensframkallande piller) blir så otroligt långa cyklar dock:(
  • Desire223
    Missjaas skrev 2019-01-10 21:39:03 följande:

    Hur går det för er övriga tjejer? Hänt något på fronten för någon av er?

    Här går dagarna trögt:/


    Jag troooor att jag kan ha haft äl igår, isåfall första gången jag får två månader i rad. Får se imorgon om tempökningen håller i sig. Isåfall har vi goda chanser denna månad. Hoppas!
  • Desire223
    Anonym (Längtarrrrr) skrev 2019-01-13 18:02:31 följande:

    Hej!

    Vill börja med att berömma dig för att lufta ett så tugnt ämne.

    Min historia är ganska kort: Jag är 23, min sambo är 30. Vi har bara försökt i 6 månader men stressen finns där. Blir så förtvivlad varje gång mensen kommer, och så hör man hur lätt alla andra har det att blir gravida, hur ev stress kan påverka negativt och göra det ännu svårare att bli gravid. Hur hanterar du/ni den stressen..? Vi har inte velat berätta för någon att vi försöker eftersom frågor om det inte blir något snart känns betungande.

    Vad roligt att höra att det verkar hända lite grejer för er! ^_^

    Mvh, Längtande


    Tack så mycket! Superviktigt att prata om, man känner sig ju så jäkla ebsam. Varje gång mensen kommer blir jag helt bedrövad, och sen kommer hoppet igen och jag känner att NU SKA DET GÅ... jag blir mer stressad av att inte tempa osv, så jag gör det. Sen mediterar jag och kör yoga men ärligt talat, det är ju omöjligt att inte bli besatt när man längtar så sjukt mycket!? Berättar inget vi heller, bara mamma och bästa vän vet. Blir galen på folk som frågar om vi inte ska ?skaffa? barn snart, som om det är så simpelt.

    Kram!
  • Majflickan90
    Missjaas skrev 2019-01-14 06:44:39 följande:

    Ja det beror säkert på hur lång kö osv där är såklart:) håller tummarna att du får tid snart:)

    Aha okej. Du provade inte att ta ett ägglossningstest? Kan ju ha varit ägglossning för även då kan ju brösten ömma. Spännande att det kanske händer något i kroppen nu:)

    Själv har jag precis backat. Haft 3 månader nu med ägglossning och mens men denna månad vill inte mensen komma. Är på dag 37 nu så tror jag börjar med primolut nor (mensframkallande piller) blir så otroligt långa cyklar dock:(


    Tror aldrig jag haft ömma bröst vid ägglossning. Tror heller inte jag har nån ägglossning eftersom jag inte haft mens på över ett halvår, känns så konstigt om de skulle hända nu. Men nånting haf ju hänt för brösten ömmar mer o mer. Hoppas de händer nåt efter detta så man vet va som försiggår i kroppen ????????
  • Missjaas
    Desire223 skrev 2019-01-14 17:41:51 följande:

    Jag troooor att jag kan ha haft äl igår, isåfall första gången jag får två månader i rad. Får se imorgon om tempökningen håller i sig. Isåfall har vi goda chanser denna månad. Hoppas!


    Ååh spännande! Håller tummarna:)

    Själv ville inte ens mensen hahaha dyka upp här. Dag 37 så börjat på mina menspiller igen. Känns som att man går ett steg fram och 2 tillbaka hela tiden.. tröttsamt
Svar på tråden En tråd för oss frustrerade som försöker och försöker