Tankar kring husägande

Gå in som hälftenägare och skriv ett skuldebrev på halva köpesumman istället.

Håller med!

Håller med! Hade ALDRIG gått in med pengar i ett hus som jag den inte får ta del av vid ev seperaton eller annan händelse

Inte varit i samma situation, men spontant tänker jag att gratisarbetet med skötsel av huset kanske kompenseras av att boendekostnaden blir lägre än om ni skulle ha hyrt? Dvs att om ni ex. delar på räntekostnaden (och den andra ensam betalar amorteringarna) är det fortf mycket billigare än vad det skulle kostat den icke-ägande partnern i månaden för dess del i att hyra motsvarande bostad.

Dock tycker jag att ni tänker fel om renoveringar. Ska det investeras några större summor (säg över 10 000 kr, för att dra till med något), tycker jag att partnern som bidrar ska få motsvarande ägandeskap i huset som den puttar in i pengar, inkl del av värdeökningen på huset som renoveringen innebär. Eller mja... man skulle kunna vända på det och säga att renoveringen var det billiga, och att partnern lika gärna kunde puttat in 100 000 kr i grundinköpet, och att det är huvudägaren som betalar för renoveringen och då ska få "behålla" värdeökningen själv.

I vilket fall tycker jag det mest rättvisa är att om båda sköter och tar hand om huset lika, ska man minst äga så stor del av huset som man lagt in i det till exempel i form av kontantinsats eller renoveringar.

Annars tycker jag att ägaren helt får stå för renoveringskostnader själv. Varför ska ickeägaren lägga en massa pengar på sådant som hade ingått om det var en hyresrätt?

Precis, om ni bor där 15 år, renoverar och inflationen gör att det ökar i värde ett par miljoner så står ju du annars lottlös vid en försäljning.

Tack för input! Verkligen värdefullt!

Jag håller helt med dig som skriver att icke-ägaren bör få del i ägandet i motsvarande del som hen pytsar in i huset. En formulering om det vill jag absolut få in i äktenskapsförordet. vi bidrar ju i lika delar till husets ev. värdeökning och bör alltså få del av den om/när vi säljer.

En fundering kring skuldbrev:

Köpesumman är 2 miljoner, låtsas vi.

A betalar 2 miljoner.

B blir skyldig A 1 miljon.

B dör. Huset värderas då till 3 miljoner. Skulle man inte då kunna stå i en situation där B:s barn för att få ut sin laglott skulle kunna tvinga fram en försäljning av huset?

Hela arrangemanget handlar såklart om att skydda A utifall B, som är den som har ett barn sedan tidigare, skulle dö i förtid.

Om A dör ärver ju B rubbet så då är det inga konstigheter.

Testamente och livförsäkring med A som förmånstagare.