Forum Missfall - änglarum
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Sent missfall v.17

    Fre 4 jan 13:34 Läst 0 gånger Totalt 21 svar
    Visar endast inlägg av Ebo88 - Visa alla inlägg
  • Fre 4 jan 13:34 #4

    Beklagar er lilla ängel. Skickar en stor kram!

    Vad fint att ni fick en bra förlossning även om den var på tok för tidig.

    Jag och min sambo blev oplanerat gravida i maj/juni 2017.

    Under september och oktober hade jag sammandragningar men det ska ju ändå vara okej. Hade en kompis som åkte upp för minsta lilla och eftersom allt var ok med henne så tänkte jag inte så mycket mer på det tills jag i v.23+ fick en stor blödning . Åkte ambulans till sjukhus och tappen var 2.2 cm men vår pojke mådde bra. Fick åka till Uppsala för där var närmast lediga neo plats. Låg i Uppsala i 8 dagar innan det blev akut k.snitt.

    Fick världens finaste pojke som somnade in 10 dagar efter förlossning.

    Prover visade att jag hade GBS i vagina men jag fick ingen antibiotika.

    Däremot så har jag hjärtformad livmoder och läkarna misstänker försvagad livmoderhals.

    Vi blev snabbt gravida igen och den gången fick jag cerklage i v.15. (Man syr i livmodertappen så det ska stå emot bättre)

    Fick lämna urin varje månad och det visade sig att jag hade GBS i urinen då vid flera tillfällen. Överläkare bestämde att jag skulle få antibiotika varje gång det visade positivt.

    I v.22 fick jag stor blödning och låg inne 1 vecka på observation. Sade att jag julle ha antibiotika med tanke på GBS. Fick ingen av läkaren som jobbade då utan fick vänta tio dagar.

    Söndagen den 24/6 födde jag vår dotter stilla efter hon blev smittad av infektionen.

    Be att göra upp en plan med käkarna inför nästa graviditet så ni kan känna er så säkra som möjligt.

  • Lör 5 jan 09:22 #8
    Sannfield skrev 2019-01-05 08:04:26 följande:

    Tusen tack för omtanken och svaret, jag beklagar verkligen din förlust över dina små änglar. Livet kan vara så hårt.

    Man känner sig så maktlös inför vården, jag förstår att det ofta är arbetsbrist osv. Men att man mister sitt barn som annars kanske hade gått att rädda är bara så hemskt.

    Hoppas verkligen att jag får göra tätare kontroller om jag blir gravid igen, så att man kan känna sig lite tryggare i all oro åtminstone.


    Ja det vi alla har gått igenom är inte något man går och tänker på tills tragedin väl slår till.

    Der är på tok för många trådar och artiklar om par som går igenom likande saker och barn som inte får leva sina liv.

    Ja vi trodde vi skulle vara säkra med cerklaget. Hade läst mycket om GBS innan så jag visste vad som kunde hända men jag trodde aldrig att hon skulle dö i min mage pga det. Till en viss del klandrar jag sjukvården. Hur en läkare hade mage att gå emot överläkaren och neka antibiotika. Nu vet vi inte om der hade gått åt pipsvängen ändå men jag är helt övertygad om att hon hade klarat sig om jag hade fått antibiotika på en gång och inte efter 10 dagar.

    Jag tror du kommer få gå på många täta kontroller pga vad ni har gått ige om. Du kommer nog säkerligen få gå på specialistmödravården. Ta all hjälp du kan få och ställ krav!!

    Första graviditeten gick jag på extra kontroller pga min hjärtformade livmoder. Andra graviditeten blev det tätare kontroller för att jag inte skulle vara så rädd.

    Inför en tredje gång så kommer jag gå väldigt ofta, ha stående recept på antibiotika samt att när jag går in i v.23+0 så får jag bo på sjukhus om jag vill.

    Att baga ha det erbjudandet känns väldigt tryggt, sen får man väl ta det beslutet när det göl gäller.
  • Lör 5 jan 21:10 #10
    Sannfield skrev 2019-01-05 17:33:01 följande:

    Nej fy, det är verkligen så tragiskt! Vet att man inte ska tänka hur det hade kunnat blivit men är ju så svårt att inte göra det i sånna här situationer.

    Skönt att höra att du fått tätare kontroller iaf och att kommer få det i din tredje graviditet också. Det är som du säger tryggt att veta att möjligheterna finns där nästa gång.

    Jag ska försöka ställa krav nästa gång jag blir gravid också, är egentligen inte en person som gör det i vanliga fall men nu känns det så viktigt att våga göra det.


    Det tycker jag du ska göra! Speciellt eftersom ni har gått igenom det ni har gjort. Mina upplevelser och vad jag har hört från andra som har vart med om samma/liknande har också fått bra vård och tätare kontroller.

    Sjukvården vill heller inte att saker som detta upprepas så jag tror - utifrån mina erfarenheter som sagt - att ni kommer få mycket stöd och hjälp. <3
  • Fre 21 jun 09:11 #19
    Anonym (Maria) skrev 2019-05-01 18:43:35 följande:

    Så hemskt att läsa vad du varit med om.

    Jag fick en mindre blödning i vecka 18. Sökte hjälp hos barnmorskan och gynakuten.

    Efter att ha blivit inlagd i tre dagar med antibiotika intravenöst pga infektion så blev vi utskrivna. Skönt tänkte vi. Då är det lugnt.

    Dagen efter gick vattnet. Vi åkte in akut och vår son föddes i vecka 19.

    En frisk pojke som inte överlevde. Först efter att han fötts fick vi reda på att proverna jag tog när jag åkte in visade Mykoplasma. Och då fick jag ?rätt? antibiotika.

    Vi hoppas bli gravida igen snart. Men efter snart 3 månader är min kropp fortfarande inte redo. Har fått göra kompletterade skrapning etc.

    Hur har det gått för er nu?


    Beklagar er lilla pojk <3

    Hoppas ni blir gravida snart igen men att din kropp samtidigt får den vila och återhämtning dom den behöver.

    Jag och min sambo blev gravida i vintras igen men fick ett tidigt mf i februari. Graviditeten hade avstannat i v.5+5 men själva mf kom ut i v.8+3.

    Allt kom ut av sig själv och jag behövde ingen behandling. Däremot väntade vi en mens, utifall nå småteatrar skulle finnas kvar efter mf.

    Nu är vi gravida igen i v.9+6 och vi har hittills gjort 2 vaginala ultraljud där allt ser bra ut.

    Den 8/7 ska vi på kub och om allt är bra då så sätta cerklage in i v.15 (22/7) Jag ska börja äta antibiotika veckan innan cerklaget sätts pga jag är bärare av GBS och sen kommer jag ära kuren graviditeten ut.

    Oron är stor men vi försöker tänka positivt. Vi har ett fantastiskt läkarteam som står bakom oss. Jag känner mig rätt så trygg med cerklaget men det är GBS som oroar mig mest.

    Hur går det för er nu?
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll