• Norrlandsfröken

    Behålla eller abort?

    Hej alla! Ska försöka förklara lite kort..

    Jag är 21 år (singel), har jobb och egen lägenhet. Jag äter p-piller och trots det blev jag gravid och går in v. 7 idag.

    Pappan är en mycket nära vän till mig.

    Fick panik då jag plussade, jag kunde ju inte bli mamma nu?

    Har pratat med pappan och de lät mer och mer som att han var sugen på att behålla barnet. Jag var kluven (men har ändå barnlängtan), men bestämde mig för att gå och prata med en kurator om detta. Hon sa ingenting rätt ut men tyckte att jag var väldigt mogen för min ålder, hade bra tankesätt på allt och innan jag lämnar rummet säger hon ?ingenting är omöjligt trots att man skaffar barn, gör inget val för fort, jag tror att du kan ångra dig.?

    Går därifrån och känner ?fan, det här fixar vi. Jag tror att jag vill behålla barnet?.

    Kommer hem, skriver till pappan (han vet inte att jag var på samtal) och frågar hur han känner över allt och om han funderat mer.. Får till svar ?jag har tänkt och det skulle vara bäst/skönast med abort?.

    HUR ska jag tänka nu? Tankarna snurrar mer än någonsin... jag har alltid haft svårt för abort.. finns det snälla någon som varit i min sits? Eller någon med kloka råd? Jag kan inte tänka på någonting annat just nu än detta val. Fy...

    Förlåt för rörig text :(

  • Svar på tråden Behålla eller abort?
  • Anonym (Kvinna)

    Några punkter att fundera på.

    * klarar jag detta själv? Både ekonomiskt och känslomässigt.

    * vill jag ha en relation med fadern livet ut?

    * kan vi samarbeta?

    Om du svarar ja på samtliga så överväg att behålla.

    Man ångrar sällan ett barn Men kan nog lätt ångra en abort.

    Jag fick min äldsta som 21 och det har varit det bästa som hänt mig .

  • Anonym (Sofia1992)

    Jag upplever att kuratorer ofta intar en mera passivt lyssnande roll och ofta tittar närmast medlidande på en. Medan Psykoterapeuter ofta ligger på mera aktivt för att hjälpa en fram till ett beslut... Säger inte att det alltid är så men det är hur jag ofta upplevt det.

    Kan du inte gå på samtal igen till samma person eller någon annan om du fortfarande känner dig vilsen och behöver hjälp med tankarna ? Det är bara du som får ta ett beslut om abort eller fullfölja men ibland behöver man mer hjälp än 1 samtal. Det är jobbigt när man är oense i denna fråga och särskilt när man inte är i ett stabilt förhållande. Min man har ett barn med en tjej som han inte var i ett kärleksförhållande med och inte hade några som helst barnplaner med men blev Pappa emot sin vilja med. Så jag har sett både fram och baksidorna. Det du behöver fundera på i lugn trots att du förmodligen är allt annat än lugn just nu är dels hur pass stark du själv är. Hur din ekonomi och ditt sociala nätverk ser ut. Ett barn kostar alltid mer i slutändan än alla beräkningar. Dels hur du ser på din egen framtid och vad du själv vill göra. Och givetvis också om du verkligen vill ha en kontakt med fadern livet ut om ett barn. Det kan både bli lättare om det inte finns några kärlekskänslor med i bilden men det kan även bli mycket svårare. Och hur pass mentalt redo du är för att gå vidare om du väljer att göra honom till Pappa emot hans vilja. Jag säger inte att det är fel på något sätt men du bör vara beredd på uppslitande konflikter, att han kan ångra sig och vilja vara närvarande för att så småningom försvinna igen. Och det vanligaste - långdragna vårdnadstvister... Det kan ju även uppstå om barn som är födda i ett kärleksförhållande som tagit slut men risken är större om barn som inte är det. Tror du att du kan klara av allt det så behåll. Om inte så gör abort.

Svar på tråden Behålla eller abort?