Alla ni som upplevt 70- och 80-talet

Jag är född 1963 så jag har mycket minnen från både 70- och 80-talet.

Jag gick i grundskolan under hela 70-talet, läste Starlet från ca tio till 14 års ålder. Läste "Alexandra" också som var en liknande tidning för yngre tjejer.

Mina idoler var "Sweet", "Kiss", "Nazareth", "Slade" och fler som jag inte minns just nu. Jag var så förälskad i Brian Connolly som var sångare i Sweet.

Minns byxorna från Sgt.Pepper, oftast i manchestertyg fast sydda som jeans. De var breda nedtill så man fick spänna ihop dem med gummisnoddar när man skulle cykla. Annars fastnade de i kedjan. 

Bilbälteslagen kom, det fanns inga rullbälten utan man fick ställa in längden på bältet för varje person. 

På 80-talet flyttade jag hemifrån, gifte mig ung och fick barn innan 20-årsdagen. Det gick bra det med, var inte så ovanligt med unga föräldrar då.
Bilbarnstolen var i frigolit med gult frottétyg utanpå.
Cykelhjälmen som sonen fick i slutet av 80-talet var i vit frigolit.

Det finns så många minnen...

Axelvaddarna... det modet får gärna återvända.
Jag formligen älskade axelvaddar!

Och hur många lite hårspray man använde till frisyrerna man hade, i olika färger.

Nej fasen, nu blir jag ju nostalgisk!

Det finns för- och nackdelar med alla perioder i tiden.
Jag väljer att minnas det som var bra.

Det är klart att jag minns natten då jag fick veta att Palme mördats, hade varit ute på krogen och när jag kom hem stod TV´n på med sorgemusik. (Alla gick inte med ut.)

Jag minns mycket väl när Borg och Stenmark hade sina storhetstider. 
TV-programmet "Bagen", se om du hittar det på Youtube. Med Kia Berg. 
På topplistan låg "Twisted sister" med Dee Snider i spetsen.

Varför skrev du tråden, nu kan jag ju inte sova!

Hittar inga bilder som liknar de byxor jag hade. Men de var i manchester och hade utsvängda ben. Ibland sprättade man upp sömmen i sidan och sydde dit en kil i en annan färg för att få ännu bredare byxben.

Så har vi ju modet med de trånga jeansen, som man hade på sig i badet för att tvätta dem, annars krympte de för mycket.
När de skulle på nytvättade annars så fick mamma stoppa en livrem i de båda hällarna närmast knappen och dra för kung och fosterland medans man höll andan, drog in magen och knäppte.
Tills en jeansförsäljare visade ett knep, han stoppade tummarna i fickorna bakifrån och drog ihop och så höll man andan och knäppte.

Andra märken var Wrangler, Puss o kram. Silver dollar, då hängde det en "dollar" i en kedja i en av hällarna. 

Jag gick ju i skolan hela 70-talet.
Fram tills sexan hade vi kristendom på schemat, sen på högstadiet ändrades det till religion. Jag började sjuan 1976.

Vi bad bordsbön "I Jesu namn till bords vi gå, välsigna Gud den mat vi får". Sen när lektionen efter middagsrasten började fick vi alla knäppa händerna och säga "Tack gode Gud för maten".

Jag gick i söndagsskola som liten, i missionskyrkan. Min mammas väninna var fröken där. Slutade när jag började skolan så vitt jag minns.
Där fanns en sparbössa i form av en svart man som, när man stoppade i pengar, nickade på huvudet.
Man skulle ge sina femöringar och tänka på de fattiga i Afrika.

Eller hur!
Man trodde att man var bakis efter en kväll ute, men sen när rökning inomhus på krogen förbjöds så mådde man helt ok efter ett nattsudd.

Det var ju inte bra, det sades att man kunde få problem i framtiden när man ville ha barn. Tror inte det stämde.
Inte på mig iallafall.

Nu ska jag i säng men jag ger dig ett lyssningstips först!
Tror det var 78 eller 79.

Oj som vi dansade! 

"Fruit of the Loom" hette tröjorna.
Jag har faktiskt kvar en av mina från 70-talet.
Hittade den i barndomshemmet, så den ligger i säkert förvar.

Kanske någon som redan svarat men jag läser inläggen i ordning, blir jobbigt att hoppa fram och tillbaka.

Jag började på mitt första jobb 1979. Gick in till AF och de ringde arbetsgivaren och så fick jag börja på måndagen. Ingen intervju eller ens att jag pratade med ag.
Fick nästa jobb på samma sätt, på en fabrik. Minns att jag hade 17 kronor per timme.

När man var arbetslös skrev man i kassa kort manuellt, datum och "arbetslös", rad efter rad på tvåveckorskort.
Man behövde inte rapportera vad man sökt för jobb.

Platsjournalen var en tjock tidning, minns inte hur ofta den kom men tror det var en gång i veckan.

Ungarna blev åksjuka, iallafall trodde man det.
Men det var röken i de allra flesta fall som gjorde oss "åksjuka".

Innertaket i våra bilar var gula av nikotin.
Min pappa var storrökare han rökte precis överallt. Även i sängen, vid matbordet och ja, överallt inklusive bilen.

Ibland fick vi ungar åka bak i bagageluckan till och med, korta sträckor på landet. 

Minns att det fanns en mörkhyad pojke i någon klass under mig när jag gick på högstadiet. Han var adopterad från ett afrikanskt land.
Det var den enda av hundratals elever på skolan.
Fast det var väl ingen som tog någon direkt notis om det, mer än att man bara visste det.

Skola på halvstor ort, andra halvan av 70-talet.

Mobbing fanns det på min skola också, men den färgade pojken var inte utsatt.
Däremot en pojke som alltid var röd i ansiktet, han kallade de för "köttbullen"... jättekul. Eller inte.

Då fanns inga mobbingteam och sånt som finns idag, fast jag undrar hur mycket de teg hjälper. Nu för tiden sker det så mycket skit via sociala medier.

Jag beklagar att du fick genomlida detta.

Det fanns ju även ett nummer till telefonkiosken, hur vi fick veta det minns jag inte. Men sökte man en kompis som inte var hemma så ringde man telefonkiosken där "alla" hängde och oftast var kompisen där.