Alla ni som upplevt 70- och 80-talet

Jag var tonåring på 70 talet och uppväxt på Södermalm i Stylm. Mina minnen är att det var rätt bekymmersfritt. Vi var ett stort gäng som hängde ihop. Söder var då en ganska sliten stadsdel och vi kunde dra runt lite som vi ville. Fanns 2 ställen vi ibland hängde på. Bobadilla bl.a . Pizzan kom till söder i mitten av 70 och vi åt det så ofta vi hade pengar. Var man hippie så klädde man sig i afganpäls och långa kjolar. Alternativt typ utsvängda manchesterbyxor. Frisyren?! Bara låta det växa med mittbena på både killar och tjejer. Absolut ingen bh. Bakifrån såg vi nog ganska lika ut, tjej som kille.

Mycket musik! På söder mycket proggmusik. Det bästa : sammanhållningen och solidaritet. Vi ställde upp för varandra. Sämst : alla droger som flödade. Många av mina ungdomskompisar hamnade i drogträsket och lever inte längre.

Jag har härliga minnen.

Fast jag måste protestera mot att det var lite trafik. Vi satt i bilkö varje dag när vi åkte in till gymnasiet. Och även på den tiden var det trångt på tunnelbanan.

Mitt 70-tal var disco, hängde en del på Big Brother vid Stureplan. Men helnykter och endast en kväll under helgen, annars var det plugg som gällde.

Mitt 80-tal präglades av studentliv, studier och fest.

Modet, jag anammade discomodet under 70-talet, glittriga sjalat, tröjor där det stod UCLA på och ett märke "of bloom".

Under 80-talet så levde jag i studentbubblan, jeans och t-shirt i vardagen, hemsydda dräkter och balklänningar till fest.

Maten, min mamma prenumererade på allt om mat, så vi fick pröva mycket nytt. Vitlök använde vi redan under 70-talet. Fondue åt jag också under 70-talet.

Ja, jag trivdes

Mat och kläder var dyrare på den tiden, förutom vitfisk, medan boendekostnaderna var lägre. I förhållande till lönen givetvis. Som jag uppfattar det. På 70-talet ägnade många kvinnor fortfarande en hel del tid åt att sticka ylletröjor och laga trasiga kläder, även om slit- och slängsamhället redan fanns då. Engångsbestick och sådant såldes mycket av. Redan i slutet av 70-talet började slit- och slängmentaliteten ifrågasättas av miljöskäl och man trodde att engångsprodukter skulle minskas under det kommande decenniet, under 80-talet.

Matutbudet var förstås avsevärt mindre. Det fanns många små kvartersbutiker, men de blev allt färre redan under 70- och 80-talen när fler tog bilen för att handla för att få större utbud och bättre pris. Avocados var en av nyheterna på 70-talet. Det fanns bara en enda sorts tomater vad jag vet och en sorts olivolja, tror det var Zeta. Ingen färsk ingefära. Nyheten yoghurt fanns bara smaksatt Yoggi och vanlig naturell 3% (den sura), 1 liter eller 0.3 liter. Ville man göra tsatsiki fick man filtrera den i kaffefilter för att få den tjock. Före yoghurten fanns bara filmjölk. Grädde och H-mjölk fanns i 3-kantig tetrapak. Gräddpulvret Prädd var populärt, ända tills man i TV visade att man kunde använda det istället för tvättpulver och tvätta kläder med det. ;)

Jag var tonåring på 70-talet och vill INTE tillbaka. FY f...n vilket märkligt decennium. Min känsla är att det på den tiden skulle brytas tabun 24/7. Den sexuella frigörelsen som började på 60-talet bröt ut på allvar och så drogromantiken SAMT man skulle klä sig som en FUL  julgran...............! 80-talet ljuvt i sin pastellvärld och betydligt snällare (top less på stranden var ju lite konstigt och udda förstås, liksom varför kan man undra idag)

Man hade definitivt mindre pengar att röra sig med vad jag kommer ihåg. När morsan och farsan skiljt sig 1975 hade hon inte råd med skinka till vårt julbord utan vi fick nöja oss med grisfötter i gelé (vilket var rätt äckligt). Idag har jag som sketen säsongsarbetare råd att åka till Ryssland, Polen, Filippinerna, Danmark och Portugal under de senaste 12 månaderna. Finns inte en chans att man kunnat göra det med samma arbete under 70-talet.