• Anonym (Irriterad)

    Mannen lägger sig i hur jag sköter barnen

    Just nu är jag skapligt irriterad på min man som har mage att lägga sig i hur jag sköter barnen när jag är ensam med dem.

    Kanske ska börja med att säga att vi har tre barn, varav en 2-åring och tvillingar i åldern 6 månader. Jag är föräldraledig och den stora går inte på förskola eftersom vi inte hann inskola innan jag blev gravid och det avråddes från att inskola när han precis fått syskon. Jag var lite kluven inför det redan då, men övertalades av min man att det skulle gå bra hemma ändå. Nu hade jag tänkt annorlunda.

    Hur som helst så har jag svårt att få ihop det med amning av tvillingarna och storebror som springer runt som en vilde i huset. Numera sätter jag alltid på Pippi när jag ska amma eller söva tvillingarna för att då få vara ifred. Annars är det lätt hänt att situationen blir kaotisk med honom springande runt och de övertrötta tvillingarna som inte kommer ner i varv. Det kan alltså bli rätt mycket Pippi i dagsläget, vilket min man sätter sig emot och menar att jag får se till att lösa på annat sätt. Men jag har verkligen ansträngt mig för att hitta en bättre lösning! Detta är inte vad jag själv helst hade velat heller, men tyvärr nödvändigt för att få det att fungera.

    Det är så lätt att klaga på att nån annan sköter saker dåligt och borde göra bättre när man inte gör nånting själv. Jag blir så sur! Sen har han mage att säga att ?alla andra mammor klarar ju av tre barn? osv.

    Så, nu undrar jag, hur har ni trebarnsmammor löst samma situationer? Har det blivit mycket tv-tittande även hos er under en period eller hur såg det ut? Vad hade ni för life-hacks?

  • Svar på tråden Mannen lägger sig i hur jag sköter barnen
  • Anonym (tre barn)

    Jag har tre barn. Ett år och fem månader mellan de två äldsta, två år och fem månader mellan de yngsta. Mina barn såg aldrig på tv innan den yngsta var tre år gammal. Detta fungerade eftersom de två äldsta barnen var rätt lugna och älskade böcker. De kunde sitta i flera timmar i soffan och lyssna på när jag läste böcker medan den yngsta ammade eller sov. Om det gick så sov de samtidigt inomhus eller så sov några av barnen i vagn/bärsjal medan ett lekte eller promenerade utomhus. Vissa dagar var det svårt och det hände någon enstaka gång att jag bad grannarna om hjälp då jag såg dem i lekparkerna så att äldsta fick leka och de yngre fick sova ifred.

    Det fungerade utan TV, men var svårt ibland. Barn är ju dock mycket olika och detta skulle aldrig ha fungerat ifall min son varit äldsta barnet. Han var alldeles för aktiv och burdus. Nu är han fyra år och går på förskolan och jag får ofta höra att han stört alla de andra barnen vid vilan. Du har ju dessutom tvillingar! Jag håller därför med de flesta andra här: visst finns det mammor som har tre barn som klarar det utan TV, men din situation och dina barn är unika. Det går inte att jämföra på sådant sätt. Jag känner bara en annan person som varit i samma situation som dig med en tvåårig och tvillingar. Den äldsta såg absolut på tv och mamman var helt utmattad de första åren.

  • Anonym (poo)
    Anonym (Irriterad) skrev 2019-01-10 11:30:36 följande:

    Just nu är jag skapligt irriterad på min man som har mage att lägga sig i hur jag sköter barnen när jag är ensam med dem.

    Kanske ska börja med att säga att vi har tre barn, varav en 2-åring och tvillingar i åldern 6 månader. Jag är föräldraledig och den stora går inte på förskola eftersom vi inte hann inskola innan jag blev gravid och det avråddes från att inskola när han precis fått syskon. Jag var lite kluven inför det redan då, men övertalades av min man att det skulle gå bra hemma ändå. Nu hade jag tänkt annorlunda.

    Hur som helst så har jag svårt att få ihop det med amning av tvillingarna och storebror som springer runt som en vilde i huset. Numera sätter jag alltid på Pippi när jag ska amma eller söva tvillingarna för att då få vara ifred. Annars är det lätt hänt att situationen blir kaotisk med honom springande runt och de övertrötta tvillingarna som inte kommer ner i varv. Det kan alltså bli rätt mycket Pippi i dagsläget, vilket min man sätter sig emot och menar att jag får se till att lösa på annat sätt. Men jag har verkligen ansträngt mig för att hitta en bättre lösning! Detta är inte vad jag själv helst hade velat heller, men tyvärr nödvändigt för att få det att fungera.

    Det är så lätt att klaga på att nån annan sköter saker dåligt och borde göra bättre när man inte gör nånting själv. Jag blir så sur! Sen har han mage att säga att ?alla andra mammor klarar ju av tre barn? osv.

    Så, nu undrar jag, hur har ni trebarnsmammor löst samma situationer? Har det blivit mycket tv-tittande även hos er under en period eller hur såg det ut? Vad hade ni för life-hacks?


    Din make bryr sig om barnen och du har mage att klaga... Varför skaffade du så många om du inte klarar av dem. Gnäll gnäll.
  • Anonym (X)
    Anonym (poo) skrev 2019-01-10 22:18:27 följande:
    Din make bryr sig om barnen och du har mage att klaga... Varför skaffade du så många om du inte klarar av dem. Gnäll gnäll.
    Hur bryr sig mannen om barnen? Han är ju inte hemma med dem.
    Varför skaffade han så många om han inte klarar av dem. Gnäll gnäll.
  • Anonym (?)

    Förstår helt ärligt inte vad problemet med TV-tittande för barnen är? Jag är typ uppväxt framför Pippi och Disney och en fullt fungerande vuxen idag. Mina barn (5 och 3 år) tittar på TV dagligen. Och kan använda smartphone, dator, surfplatta vid behov. De är sjukt utvecklade i sitt språk och till och med treåringen pratar viss engelska som hen bara har lärt sig via TV/film. De är även sjukt duktiga på att räkna för sin ålder. Och de har stor förståelse för rätt och fel, hur man beter sig osv. Det är ju skillnad på att växa upp idag, man är nästan tvungen att lära sig använda smartphones osv i tidig ålder för framtiden kommer vara ännu mer tekniskt styrd än den redan är. Sen älskar mina barn såklart också att leka, bada, vara ute, pyssla, rita, måla, läsa böcker osv. De gör ju sånt med! De flesta barn behöver massor av olika stimuli dagligen, mina hade aldrig accepterat att leka med kastruller eller bara bläddra i böcker.... Och framför allt behöver barn kärlek och trygghet och föräldrar som mår bra. Fattar inte varför skärmtid vs inte skärmtid nu för tiden ofta ska bedöma föräldrars förmåga... Jeeez.

    Tycker du är en riktig kämpe TS som är hemma med alla tre barn och du verkar göra ditt bästa för hela din familj. Tycker din man är väldigt oförstående! Oavsett vad det rör sig om så måste ju DU känna dig som den kompetenta vuxna när du är hemma med barnen. Och både du själv och din man måste ju kunna lita på att du gör det som är bäst för dig och era barn.... Din man borde snarare peppa dig och inte ifrågasätta dig.

    (Håller också med de som tidigare föreslagit förskola. 15h/vecka har ni ju rätt till och då får sonen en chans att umgås med andra barn och delta i pedagogiska aktiviteter och du och tvillingarna får en chans att knyta an och vila upp er. Mina ungar ÄLSKAR förskolan och blir nästan besvikna när de är sjuka eller lediga för de saknar sina kompisar och vill inte missa aktiviteterna där. Men alla barn är såklart olika - och du är kompetent nog av avgöra vad DINA barn mår bra av.)

  • Anonym (My)
    Anonym (Irriterad) skrev 2019-01-10 11:30:36 följande:
    Just nu är jag skapligt irriterad på min man som har mage att lägga sig i hur jag sköter barnen när jag är ensam med dem.

    Kanske ska börja med att säga att vi har tre barn, varav en 2-åring och tvillingar i åldern 6 månader. Jag är föräldraledig och den stora går inte på förskola eftersom vi inte hann inskola innan jag blev gravid och det avråddes från att inskola när han precis fått syskon. Jag var lite kluven inför det redan då, men övertalades av min man att det skulle gå bra hemma ändå. Nu hade jag tänkt annorlunda.

    Hur som helst så har jag svårt att få ihop det med amning av tvillingarna och storebror som springer runt som en vilde i huset. Numera sätter jag alltid på Pippi när jag ska amma eller söva tvillingarna för att då få vara ifred. Annars är det lätt hänt att situationen blir kaotisk med honom springande runt och de övertrötta tvillingarna som inte kommer ner i varv. Det kan alltså bli rätt mycket Pippi i dagsläget, vilket min man sätter sig emot och menar att jag får se till att lösa på annat sätt. Men jag har verkligen ansträngt mig för att hitta en bättre lösning! Detta är inte vad jag själv helst hade velat heller, men tyvärr nödvändigt för att få det att fungera.

    Det är så lätt att klaga på att nån annan sköter saker dåligt och borde göra bättre när man inte gör nånting själv. Jag blir så sur! Sen har han mage att säga att alla andra mammor klarar ju av tre barn osv.

    Så, nu undrar jag, hur har ni trebarnsmammor löst samma situationer? Har det blivit mycket tv-tittande även hos er under en period eller hur såg det ut? Vad hade ni för life-hacks?
    Jag har bara ett barn. Jag började jobba när det barnet var 8 månader. Då var min man föräldraledig på heltid istället. Vilken frihet! Jag tycker ni ska göra så. Om 2 månader börjar du jobba och han tar över allt hemma.
  • GGN
    Anonym (My) skrev 2019-01-11 02:29:54 följande:

    Jag har bara ett barn. Jag började jobba när det barnet var 8 månader. Då var min man föräldraledig på heltid istället. Vilken frihet! Jag tycker ni ska göra så. Om 2 månader börjar du jobba och han tar över allt hemma.


    Håller med!!
  • Anonym (Olika)

    Jag har fulla förståelse för Ts! Din man verkar hemsk och hade min betett sig så hade han varit ett ex.

    Blir irriterad när folk ska jämföra sina liv (som inte ens har samma förutsättningar) som ts liv och förminska hennes. Inte ens när man har det lika är det jämförbart då alla har olika personligheter vilket gör att man klarar olika mkt.

    Men förbannad blir jag rent ut sagt när män kommer in i tråden och öht har en åsikt (Michael 310).

    Min son var inte ens 2 år när andra barnet föddes. Gick hur bra som helst. Trots det kan jag förstå att det är jobbigt för Ts. Att amma två barn och ha koll på en 2åring men inte få sätta denne framför tv låter riktigt illa. 2 spädbarn som båda ska bli mätta. Har du ammat Michael? Vet du hur det är?

    Jag själv blev dessutom väldigt trött av att amma, somnade nästan alltid med bebisen. Men du som man, som varken fött dessa barn eller matat dem med din kropp har mage att klaga? Skäms.

    mammasidan.se/baby/amningsdimma-myt-eller-fakta

    Till ts! Låt din son se Pippi med gott samvete. Det är bara i sverige folk har någon sjuklig jag-är-så-duktig hysteri. Större delen av världens barn lever med krig, svält och fattigdom. Att din 2äting tittar lite för mycket Pippi just nu är inte ett problem, inte en katastrof och han kommer inte ha några men av det som vuxen.

    Kram på dig!

  • Michael 310
    Anonym (Olika) skrev 2019-01-11 08:19:56 följande:

    Jag har fulla förståelse för Ts! Din man verkar hemsk och hade min betett sig så hade han varit ett ex.

    Blir irriterad när folk ska jämföra sina liv (som inte ens har samma förutsättningar) som ts liv och förminska hennes. Inte ens när man har det lika är det jämförbart då alla har olika personligheter vilket gör att man klarar olika mkt.

    Men förbannad blir jag rent ut sagt när män kommer in i tråden och öht har en åsikt (Michael 310).

    Min son var inte ens 2 år när andra barnet föddes. Gick hur bra som helst. Trots det kan jag förstå att det är jobbigt för Ts. Att amma två barn och ha koll på en 2åring men inte få sätta denne framför tv låter riktigt illa. 2 spädbarn som båda ska bli mätta. Har du ammat Michael? Vet du hur det är?

    Jag själv blev dessutom väldigt trött av att amma, somnade nästan alltid med bebisen. Men du som man, som varken fött dessa barn eller matat dem med din kropp har mage att klaga? Skäms.

    mammasidan.se/baby/amningsdimma-myt-eller-fakta

    Till ts! Låt din son se Pippi med gott samvete. Det är bara i sverige folk har någon sjuklig jag-är-så-duktig hysteri. Större delen av världens barn lever med krig, svält och fattigdom. Att din 2äting tittar lite för mycket Pippi just nu är inte ett problem, inte en katastrof och han kommer inte ha några men av det som vuxen.

    Kram på dig!


    Du menar alltså att vi män inte har rätt till en åsikt om våra barn. Eller menar du att du blir förbannad när vi har en som inte överensstämmer med din åsikt?
Svar på tråden Mannen lägger sig i hur jag sköter barnen