- +
- Artiklar
- Planerar
- Förälder
- Mina länkar
- Skapa en ny tråd
- Regler
- Forum
- Senaste
- Nya trådar
- Omröstningar
- Quiz
- Obesvarade
- Hetaste
- Kategorier
- Adoption
- Adopterad/vuxen
- Förälder
- Hemma igen
- Hjälp/Råd
- Intresserad
- Land
- Under utredning
- Väntar barnbesked
- Övrigt
- Ekonomi & juridik
- Ekonomi
- Familjerätt
- Företagande
- Juridik
- Konsument/Inhandla
- Lån & skulder
- Spartips
- Övrigt
- Familjeliv.se
- Artiklar
- Dagens fråga
- Efterlysning - media
- Familjeliv - sajten
- Familjeliv förslagslåda
- Helgvärd
- Information
- Jultävlingar på Familjeliv
- Ny på Familjeliv
- Träffar
- Tävlingar - av Familjeliv
- Tävlingar - av medlemmar
- Övrigt
- Fritid & hobby
- Dator & Teknik
- Foto & Video
- Internet
- Motor
- Photoshop
- Pyssel
- Scrapbooking
- Släktforskning
- Spel
- Sport & Fritid
- Teknik
- Övrigt
- Fråga experten
- Barnmorskan
- Öron-näsa-hals- läkaren
- Inaktiva
- Förälder
- 40+
- Allergier
- Amning
- Attachment Parenting
- Barn 0-12mån
- Barn 1-2 år
- Barn 3-5 år
- Barn 6-12 år
- Barn/funktionshinder
- Barnböcker
- Barnkläder
- Barnomsorg
- Barns utveckling
- Barnvagnar
- Bilbarnstol/Säkerhet
- Blöjfri bebis-EC
- Blöjor/Potträning
- Bärsjal / Bärsele
- Dop & Namn
- Efter förlossningen
- Enbarnsföräldrar
- Ensam förälder
- Far/morförälder
- Flaskmatning
- Flerbarnsförälder
- Fosterförälder/barn
- Funktionsnedsättning
- Föräldrapenning
- Hemmaförälder
- Inhandla
- Kost/Matvanor
- Mobbning
- Mor-och farförälder
- Namn
- Njutningsföräldrar
- Pappor
- Pedagogik
- Prematurbarn
- Regnbågsfamilj
- Relation/samliv
- Resa med barn
- Skola
- Styv/Bonusförälder
- Syskon
- Sång/Lek/Boktips
- Sömn/Dygnsrytm
- Tonåring
- Tvillingförälder
- Ung förälder
- Ungdomar
- Uppfostran
- Utlandsförälder
- Varannan-veckas förälder
- Åkomma/sjukdom
- Övrigt
- Barnkalas
- Lekar och aktiviteter
- Gravid
- 40+
- Andra trimestern
- Arbetslivet
- Ensam gravid
- Fosterdiagnostik
- Fosterutveckling
- Förlossning
- Förlossningsrädsla
- Första barnet
- Första trimestern
- Grav. komplikationer
- Hälsa & Kost
- Inhandla/preparera
- Kejsarsnitt
- Mammakroppen
- Namn
- Oro för missfall
- Pappagrupp
- Regnbågsfamilj
- Samlevnad
- Syskon
- Tredje trimestern
- Tvillingar
- Ultraljud
- Ung & Gravid
- Övrigt
- Smärtlindring
- Hus & hem
- Bakning
- Dryck
- Heminredning
- Hus
- Lägenhet
- Matlagning
- Trädgård
- Övrigt
- Husdjur
- Akvarium
- Burfåglar
- Hundar
- Hästar
- Kaniner
- Katter
- Reptiler
- Smågnagare
- Övrigt
- Kropp & själ
- Filosofi
- Frivilligt barnlösa
- Glädje
- Kosthållning
- Medialt
- Mode
- Psykologi
- Relationer
- Rädsla/skräck
- Singel
- Skönhet
- Sorg
- Tatuering & Piercing
- Träning
- Vikt
- Övrigt
- Hälsa
- Känsliga rummet
- Abort
- Adoption
- Allmän debatt
- Barnlängtan
- Ekonomi
- Familjehem
- Familjejuridik-Vårdnadstvist
- Familjerätt
- Förlorat barn
- Förlossningsrädsla
- Föräldraskap
- Graviditet
- Kroppsligt
- Missbruk
- Missfall
- Misshandel/Våld
- Myndighetskontakt
- Psykisk ohälsa
- Relationsproblem
- Skilsmässa/Separation
- Sorg
- Styvförälder
- Svårt att få barn
- Medlemstrådar
- Allmänna
- Föräldrar
- Föräldrar med funktionsnedsättning
- Planerar barn
- Väntar barn
- Nöje
- Bloggliv
- Böcker
- Film/TV
- Humor
- Högtider
- Kultur & Konst
- Musik
- Nöje
- Poesi
- Shopping
- Övrigt
- Resor
- Pappagrupp
- Fritidsintressen
- Föräldrapenning
- Graviditet
- Infertilitet
- Pappaledighet
- Provrörsbefruktning
- Spel
- Sport
- Övrigt
- Planerar barn
- 40+
- Barnlängtan
- Ensamstående/Singel
- Fertilitet & Kropp
- Förberedelser/kost
- Graviditetssymtom
- Graviditetstest
- Kvinnosjukdomar
- Oro för missfall
- Preventivmedel
- Regnbågsfamilj
- Relation & samliv
- Syskon
- Utredning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- Samhälle
- Anonyma diskussioner
- Arbete
- Etik
- Fråga mig vad du vill
- Irritation
- Jämställdhet/Genus
- Natur & Miljö
- Nyheter
- Politik
- Religion
- Samhälle
- Språk
- Studerande
- Vetenskapligt
- Välgörenhet
- Övrigt
- Valet 2014 - Vad tycker du?
- Sandlådan
- Egotrådar
- Ironi & satir
- Lektrådar
- Tro det eller ej
- Sex & samlevnad
- Föräldraskap
- Homo/bi/trans
- Könssjukdomar
- Leksaker/hjälpmedel
- Minskad lust
- När man inte vill
- Otrohet
- Sex & graviditet
- Sex & Sånt
- Sex efter förlossning
- Skydd
- Smärta/Obehag
- Ställningar
- Svårt att få barn
- 40+
- Behandlingar
- Ekonomi
- Endometrios
- Fertilitet och kropp
- Insemination
- Läkemedel
- Manlig infertilitet
- Ofrivillig barnlöshet
- Oförklarlig barnlöshet
- PCO
- Provrörsbefr. / IVF
- Regnbågsfamiljer
- Relation och samliv
- Ruvare
- Sekundär barnlöshet
- Singel
- Spermiedonation
- Svårt -bli gravid
- Upprepade missfall
- Utomkvedshavandeskap
- Utredning
- Äggdonation
- Ägglossning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- änglarum
- Anhöriga
- Avbruten graviditet
- Begravning
- Grav/Minneslund
- Missfall
- Sjukvård
- Sorg
- Väntan
- Änglabarn
- Änglasyskon
- Övrigt
- Annonsera
- Kontakt
- Säkerhet & regler
- Cookies
-
Äldre 11 Jan 20:40883 visningar50 svar50883
Make ej redo för barn helt plötsligt i v.35. Livrädd o förvirrad
Min make har kommit på nu i v.35 att han ej är redo för detta barn som ej var planerat men vi valde att abort inte kunde va en utväg tillsammans. Han vill heller inte va med på förlossningen, känner mig så oerhört ensam. Har dragit allt själv denna graviditet o hoppades på att han skulle ändra sig. Har köpt allt själv o begär ingenting mer för att jag är rädd att han ska va så ?skör? . Han ber mig vänta å att han ska få landa i detta. Vi har inte ens bestämt något namn för jag vågar knappt fråga. Jag orkar inte mer blir galen. Vill bara ställa mig på ett berg o skrika, sp känner jag. Någon som varit i samma sits? Där mannen har ångrat sig men älskat barnet ännnu mer efter förlossning?
-
Svar på tråden Make ej redo för barn helt plötsligt i v.35. Livrädd o förvirrad
-
Äldre 12 Jan 18:52
Han är ett praktarsle, ja. Men män kan ju också krisa.
Jag tycker hon ska beskriva för honom att han bör ta chansen att möta sitt lilla barns första blick och hand på förlossningen.
Det är hårt, men stöt inte bort honom med ilska. Jag tror det blir värre då. Förhoppningsvis kommer verkligheten ikapp honom snart. -
Äldre 12 Jan 18:52
Han är ett praktarsle, ja. Men män kan ju också krisa.
Jag tycker hon ska beskriva för honom att han bör ta chansen att möta sitt lilla barns första blick och hand på förlossningen.
Det är hårt, men stöt inte bort honom med ilska. Jag tror det blir värre då. Förhoppningsvis kommer verkligheten ikapp honom snart. -
Äldre 12 Jan 19:00Absolut. För både män och kvinnor är ett kommande barn förstås en mycket stor omställning som kan framkalla en mängd olika känslor. Jämförelsen mellan kvinnors och mäns krisande haltar dock betänkligt ned tanke på den icke existerande möjlighet en kvinna har att dra sig ur det hela vid en plötslig kris i slutet av en graviditet. Det är en sak att inte vilja fortsätta relationen om känslorna har tagit slut och en helt annan att helt smita från allt ansvar. Ett gemensamt beslut = gemensamt ansvar. Varken mer eller mindre.Less is more skrev 2019-01-12 18:52:49 följande:
Han är ett praktarsle, ja. Men män kan ju också krisa.
Jag tycker hon ska beskriva för honom att han bör ta chansen att möta sitt lilla barns första blick och hand på förlossningen.
Det är hårt, men stöt inte bort honom med ilska. Jag tror det blir värre då. Förhoppningsvis kommer verkligheten ikapp honom snart.
-
Äldre 12 Jan 19:15Nä, vi kvinnor kan inte heller bara dra från situationen. Men jag efteråt krisade pga av alla mina hormoner och ville att vi skulle göra slut och separera höll min man fast mig och stannade ändå kvar . Jag är honom evigt tacksam.Akira Öken skrev 2019-01-12 19:00:42 följande:
Absolut. För både män och kvinnor är ett kommande barn förstås en mycket stor omställning som kan framkalla en mängd olika känslor. Jämförelsen mellan kvinnors och mäns krisande haltar dock betänkligt ned tanke på den icke existerande möjlighet en kvinna har att dra sig ur det hela vid en plötslig kris i slutet av en graviditet. Det är en sak att inte vilja fortsätta relationen om känslorna har tagit slut och en helt annan att helt smita från allt ansvar. Ett gemensamt beslut = gemensamt ansvar. Varken mer eller mindre.
Visar man för mycket ilska kan man tyvärr stöta ifrån pappa. Tänker nu att det gäller att pappa/barn får kontakt. Deras relation behövs. -
Det var ett jäkligt dåligt råd, har du inget bättre gör du bäst i att hålla tyst. Och när "Less is more" skrev samma som jag höll du med men mig utmålar du som idiot...Akira Öken skrev 2019-01-12 18:34:48 följande:Det jag reagerade på var att du skrev: Hoppas att TS kan hålla sig lugn och positiv när barnet är fött, då kommer hennes trygghet att smitta av sig på honom.
TS är gravid i vecka 35, efter ett gemensamt beslut tillsammans med den man som nu fått kalla fötter och blivit "rädd". För TS finns ingen möjlighet att ändra sitt val, men mannen kan bara smita undan både praktiskt och känslomässigt ansvar. Och du råder TS att "hålla sig lugn och positiv". Det tycker jag är en skymf.
Jag stöttar TS genom att invända mot urbota dumma kommentarer som din ovan. Jag tycker inte TS ska vara lugn och positiv. Jag tycker TS ska sluta hoppas på att mannen ska ändra sig eller sluta vara "rädd". Jag tycker istället hon ska informera honom och sin omgivning om vilket praktarsle han är och sedan ta stöd ifrån familj och vänner. Jag tycker även hon ska vara tydlig med vad hon förväntar sig ifrån honom och inte vika en tum från sina minimikrav. Om TS gör mindre än så och mannen tillåts komma och gå som han vill tror jag TS bäddar för en riktig kass framtid. -
Äldre 12 Jan 19:37Mm, och jag tyckte detsamma om ditt råd... (den del jag citerade) Jag tycker att varje människa ska visa att den är värd att behandlas med respekt och inte acceptera att bli trampad på och sedan bara stå och skarpa med foten ifall den andra eventuellt behagar komma tillbaka. Jag tror att en sådan relation riskerar att fortsätta vara osund och ojämlik. Och nu verkar det ju inte direkt som att de har haft en bra relation eller som att han har varit någon klippa tidigare i relationen heller...Tecum skrev 2019-01-12 19:15:33 följande:Det var ett jäkligt dåligt råd, har du inget bättre gör du bäst i att hålla tyst. Och när "Less is more" skrev samma som jag höll du med men mig utmålar du som idiot...
Det enda jag höll med om vad att både män och kvinnor kan krisa.
Jag försöker inte utmåla dig som en idiot och tror inte heller att du är en sådan. Jag tycker endast det jag citerade ovan var idiotiskt. -
Anonym (Inte ens lite okey)Äldre 12 Jan 19:47Jag tyckerhelt annorlunda. Jag tycker att det aldrig är ok att en förälder skiter i sitt barn. Speciellt inte när barnet är nyfött och försvarslöst. Tänk om du hade skitit i att ta ansvar för ditt barn? Är det verkligen försvarbart att skaffa fler barn med en sådan man?Anonym (Kaldus) skrev 2019-01-11 23:38:14 följande:
Hej
Jag skriver bara hur det var för oss och hur allt faktiskt kan bli bra trotts frånvarande pappa. När vi väntade första barnet, (vi valde att behålla dock var sambon tveksam, han yngre och jag några år äldre 24&27 och vi hade bara varit tsm i 6 månader) jag hade under 9 års tid haft oskyddat sex med mina tidigare pojkvänner så jag trodde inte ens jag kunde få barn, därför hade jag behållit vad han än velat men han fick välja innan jag sagt det och han ville behålla efter någon veckas funderare. Graviditeten gick och han var inte direkt delaktig, jag köpte allt, dock fick han betala barnvagnen då jag lagt en förmögenhet på allt annat. Det sved, en dyr historia på 18 tusen men han betalade. Han var med på förlossningen men det blev akut snitt och då han är väldigt känslig fick han vänta utanför, han var närvarande men ändå frånvarande och verkade inte känna samma lycka som jag, tiden gick och i 9 månader drog jag hela lasset själv med våran dotter, han bytte aldrig blöjor eller engagerade sig direkt i något. Jag bröt ihop, fick nog och sa att vi måste gå isär, då kom sanningen fram, han bröt ihop och berättade om sin barndom, vad han varit utsatt för och hur hemsk uppväxt han haft m.m och att han var livrädd för att göra fel etc ( blir för långt om jag ska gå in på detaljer ) vi flyttade iaf isär och han sökte hjälp, han lovade att söka hjälp för han ville ha oss tillbaka och det var mitt krav. under tiden sågs vi och han träffade dottern så ofta vi fick tid att ses. Under denna period blir jag gravid, det kom som en chock och jag såg hur han blev livrädd igen, hur skulle detta sluta, han bad mig ta bort barnet men jag förklarade hur jag kände och valde att behålla, och han bestämde sig då för att ge allt trotts att han var vettskrämd då dottern inte ens fyllt 1 år. Där någonstans vände det, han fanns där, var med på ett planerat kejsarsnitt trotts jätte skräck för sjukhus Miljö, han svimmade när han fick lillebror i famnen då allt blev väldigt chockartat men så tapper han var trotts sin rädsla. Idag väntar vi våran 3dje som kommer om några veckor, 3 barn på mindre än 3 år med en man som från början var livrädd, idag innan han somnade ( jag kan inte sova, därför sitter jag här och skriver:) ) så sa han iaf att när lillasyster är 8 månader, då satsar vi på nästa va ? :) Tänk att från ha varit helt frånvarande, gått igenom massa psykologsamtal och kämpat sig upp för att bli en bra pappa så älskar han helt plötsligt barn och vill ha fler, detta är en kort version av en väldigt svårt invecklad historia, men många män kan reagera fruktansvärt "omoget" ta avstånd och inte verka närvarande men det finns också oftast orsaker till detta, även dom kan få depressioner innan och massa jobbiga tankar och rädslor, hela livet ska ju till att förändras, så jag tänker, även om du får gå igenom förlossningen själv, så gör det, och låt han få komma när han är redo, man kan inte tvinga på någon en papparoll, det måste man växa in i, alla är inte redo för att axla den rollen direkt även om så bör tyckas. Vi bär barnet, det gör inte dom, vi har det inom oss. det är därför vi är just mammor. Alla är vi olika och det tycker jag är okej.
-
Anonym (S,,,,))Äldre 12 Jan 20:04
Har du någon som kan vara med dig på förlossningen om nu pappan vägrar? En nära vän kanske. Även om nu pappan har ångrat sig så kan man tycka att han ska ta sitt ansvar och vara med på förlossningen. Sen hur det kommer att bli mellan er är väl en fråga som ni får reda ut.
Har du kunnat prata med honom om varför han känner så här? Är han rädd att något ska hända dig eller barnet under förlossning? Förstår om du har mycket att tänka på nu.
Prata med din barnmorska om du har förtroende för henne. -
Tecum skrev 2019-01-12 16:01:46 följande:Värst vad du är sur då... Det är bra både för barnet och TS själv om hon är lugn och positiv och det kommer att påverka pappan i rätt riktning. Det är en stor sak att bli förälder och det är inte alls konstigt om man känner sig osäker, snarare tvärtom. Men han måste bestämma sig, antingen ställer han upp trots sin osäkerhet eller så låter han TS bli ensam mamma. Att hatta hit och dit skapar bara osäkerhet för alla.
Ja det är ju verkligen jätte enkelt att vara lugn och positiv när man år serverat att han inte är redo för att bli pappa med 5 veckor kvar till BF.
En sak att vara nervös/osäker inför föräldrarollen som väntar. en annan sak att servera påståendet han gjort till TS.
Oavsett så blir han pappa om 5 veckor. Men nu ska man som kvinna tydligen bära barnet, ha hormonella svängningar i 40 veckor, bli stor och klumpig, vara nervös inför förlossningen, och för att inte tala om samma osäkerhet som mannen inför föräldrarollen...OCH så ska man då hålla sig lugn och harmonisk när man får veta att pappan inte tänker vara pappa..och inte heller finnas där under förlossningen.
Vissa män kan verkligen få till det!
Han har 5 veckor på sig att grubbla på saken. Finns han inte där under förlossningen så skulle inte jag släppa in honom i hemmet längre. Då kan han grubbla vidare ensam, och sedan ha kontakt med barnet om han väljer det..efter han grubblat färdigt. Men en man som inte följer med på förlossningen pga sina egna spöken, han skulle inte finnas i mitt liv längre. Det är inget jag skulle förlåta! -
Uppgifterna du anger när du gillar eller ogillar ett inlägg kommer inte att vara synliga för andra.Därför att man är en skit till man om man 5 veckor innan BF meddelar att man inte tänker vara med på förlossningen.Frejv skrev 2019-01-12 16:48:36 följande:
Det är väldigt vanligt att man som gravid kvinna börjar få kalla kårar och panik under graviditeten och det är ju inte konstigt alls! Det är ju en livsomställning! För kvinnor är det ofta hormoner som spelar roll men vem har sagt och bestämt att en man inte har "rätt" till att få panik? Börja tvivla? Nu vet ingen hur det blir med TS kille men varför ta ut i förskott att han är en skit och lämna honom!? Min sambo ville inte på några vis ha barn och fick höra det ofta under graviditeten och han skulle inte vara med på förlossningen. Men det var han och var ett enormt stöd. Visst han hjälper inte till särskilt mycket med sonen men han är en närvarande pappa som älskar sin son. Ta det som det kommer och ha någon i backup till förlossningen om han inte tänkt följa med. Lycka till!
Kvinnan han "älskar" ska genomgå ett icke riskfritt tillstånd-FÖDA BARN, och han ska då mesa ur och inte vara där?! Du kan dö under en förlossning, det är grym smärta. Inför något sådant så står man inte som "åskådare" och tänker på sig själv om man älskar någon!