Feminist, skulle du säga att du hatar män?

Misantrop, vilket ju innefattar män. Fast innerst inne är jag filantrop, min värdegrund bygger på en tro på det goda i alla.

Ponera att jag har en hyfsat okänd människa framför mig. Ju mer makt jag har över denne, desto mer lyssnar jag på filantropen i mig. Ju mer makt denne har över mig, desto mer lyssnar jag på misantropen i mig.

I en mörk gränd är jag primitivare (dvs jag triggar igång en uppsättning av vad jag tror är medfödda survival skills och i dessa ingår att vara skeptisk mot det okända, mao är jag som fysiskt underlägsen kvinna i det läget både rasist och sexist) än om jag skulle vara i en maktposition, vilken som helst men säg t ex myndighetsutövning utan risk för överfall. Där strävar jag efter att utgå från att könsskillnader bara är statistik och att människan är en unik men i grunden god varelse. Hur just den aktuella individen är återstår att ta reda på.

Det beror på hur stora konsekvenserna blir om jag har fel. Integritet är att ha gränser för sig själv, inte att sätta gränser för andra. Sitter jag säkert så är ju mitt liv och mina andra mänskliga rättigheter inte hotade på något sätt och då kan jag fokusera på att inte inskränka den andra personens mänskliga rättigheter. Har jag makten att göra det så är det otroligt viktigt att jag inte gör det pga fördomar, jag vill och bör utgå från att den framför mig är en av de "goda" fram till att motsatsen bevisas.