Jag njuter inte av sex. Tips?

Nu skriver jag här igen av desperation. Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till med den här situationen och det blir allt mer psykologisk påfrestande. Om ett par veckor kommer vi ses igen och jag känner en enorm ångest som nästan tränger undan längtan efter att få vars tillsammans igen. Det känns verkligen som att problemen är olösbara och att jag kommer behöva acceptera läget, att jag aldrig kommer få uppleva ett bra sexliv. Men det är enormt svårt att acceptera för det ska ju inte behöva vara så, det är egentligen inte okay på något vis, och det är alldeles förkrossande. Jag mår vansinnigt dåligt och känner mig desperat. Det inger nästan en panikkänsla att befinna sig i en situation som inte verkar gå att lösa. Dessutom har min pojkvän börjat ta medicin som tydligen ska hjälpa mot depression och ångest, men denna medicin används också mot prematur utlösning och han berättar på telefon att han på grund av den nu har svårt att få erektion och att njuta av sexuell stimulans. Så nu verkar det som att jag alltså inte ens kan falla tillbaka på den emotionella tillfredsställelsen i att åtminstone kunna ge honom njutning. När han berättade om detta på telefon sa han lite flirtigt att då kan vi fokusera helt på min njutning istället (jaså det passar sig minsann först när det inte längre fungerar för honom??), men ärligt talat har jag inte den minsta lust till det eftersom han gjort det väldigt tydligt att han inte finner njutning i att göra saker för mig. Jag vill inte längre att han gör det, blotta tanken är fruktansvärt obekväm och ger mig ångest. Allt känns bara hemskt just nu och jag ser inget ljus i slutet av tunneln.

Fast där är ju problemet att jag inte vet? Att visa hur jag själv onanerar är väl en sak men när det kommer till allt det andra så vet jag ju inte ens själv.

Personligen hade jag inte stått ut med en kille som är ointresserad av att jag ska ha det bra sexuellt. Det är en viktig del av livet som jag inte hade haft lust att ge upp om. Så jag hade gjort slut.

Ja, samma här. Hur man uppför sig i sängen genomsyrar hela relationen och personligheten med, någon som inte vill mig väl på alla sätt...varför ha den relationen egentligen? Kanske är bättre som en (något självisk) vän?

I dom bästa förhållandena har det dels funnits en väldigt stor omsorg om varandra men även en vilja att ta njutningen man får av sex så långt det bara går. Är ju olika hur man funkar men liksom varför inte? Sex skall ge energi och kännas bra under tiden och efteråt, det är min bestämda åsikt.

Nej, allt du har föreslagits i alla trådar du startat i samma ämne har du besvarat med att

-det inte är något för dig

-så kan man inte göra

-så ska man inte behöva göra

-det kommer han inte att vilja göra

Du måste inse att du måste ta tag i det här själv och inte tro att andra ska lösa det åt dig.

Dra med killen till en sexolog eller ge upp honom och träffa någon som är beredd att anstränga sig mer, men du måste också vara betydligt mer öppen själv att prova dig fram till vad som kan fungera.

Men du känner väl om saker ni gör är sköna? Testar msn olika saker lär man sig ju

Förstår hur ni tänker och håller med i viss mån. Det är verkligen hjärtskärande att veta att han är så ointresserad av att göra saker för mig, särskilt när jag själv alltid är så ivrig att göra saker för honom... Men han är inte självisk i andra kontexter utanför sovrummet. Och det är såklart inte så att han inte vill att jag ska njuta, utan mer att han själv inte känner att det är särskilt kul att göra de saker som skulle ge mig njutning (oralsex är han ju rentav äcklas av och andra saker är helt enkelt ointressanta). Han har ju liksom sagt själv att han inte tror på folk som säger att de njuter av att göra saker för sin partner, samt att han minsann "vill" göra saker för mig men att det är "som att äta nyttigt eller gå på gymmet" (vilket för mig verkar säga att han kanske må vilja ha resultatet av det men han är uppenbart motvillig att göra vad som krävs för att uppnå det, för han "vill" ju bars tex gå på gym för att uppnå ett resultat men själva handlingen är något han måste tvinga sig till för att nå dit)

Jag medger att jag protesterat mot en del förslag men ingen av de förslagen löser ju de där två problemen. Finns ingen form av stimulans i världen som blir särskilt bra utan adekvat förspel, det är ett absolut måste för njutning och jag kan inte få det :( Det är dessutom djupt sårande att han inte gillar att göra saker för mig. Har övervägt professionell hjälp och sökte t.o.m. upp en sådan för ett tag sedan och skickade en länk till honom. Men tror att det blir nog inget av för det är ju fasligt dyrt och räcker inte med bara en session utan man måste gå flera gånger vilket blir en rejäl summa.

Förstår hur ni tänker och håller med i viss mån. Det är verkligen hjärtskärande att veta att han är så ointresserad av att göra saker för mig, särskilt när jag själv alltid är så ivrig att göra saker för honom... Men han är inte självisk i andra kontexter utanför sovrummet. Och det är såklart inte så att han inte vill att jag ska njuta, utan mer att han själv inte känner att det är särskilt kul att göra de saker som skulle ge mig njutning (oralsex är han ju rentav äcklas av och andra saker är helt enkelt ointressanta). Han har ju liksom sagt själv att han inte tror på folk som säger att de njuter av att göra saker för sin partner, samt att han minsann "vill" göra saker för mig men att det är "som att äta nyttigt eller gå på gymmet" (vilket för mig verkar säga att han kanske må vilja ha resultatet av det men han är uppenbart motvillig att göra vad som krävs för att uppnå det, för han "vill" ju bars tex gå på gym för att uppnå ett resultat men själva handlingen är något han måste tvinga sig till för att nå dit)