Anmäla till soc?

Spola ner det i toaletten? Superbra att droger hamnar i vårt vatten... Dumheter.

Skulle jag lämnat tillbaka dem?

Lämnat in till polisen eller apoteket.

Då jag själv också har barn och inte hade möjlighet att omedelbart ta mig till polis/apotek så kände jag inte att det var ett alternativ att ha droger i mitt hem..

Nerspolat i toaletten riskerar ingen att få i sig det iaf..

Jag är egentligen inte heller det minsta intresserad av vad någon anser att jag skulle gjort med drogerna, jag undrar om jag kan få lite input om vad som är det bästa för barnen :/

Det går ut i dricksvattnet... Grattis.

Att du ens måste fråga..

Barn ska inte leva med missbruk.

Att anmäla till soc innebär inte heller att första åtgärden är ett omhändertagande. Familjen kommer att erbjudas massa andra insatser för att föräldrarna ska kunna fungera som trygga föräldrar och barnen få stöd. Först när frivilliga insatser inte är möjliga och föräldrarna inte tar emot hjälp blir det tal om att barnen omhändertas och i det läget där föräldrarna inte önskar förändring så är det ju uppenbarligen, om inte det bästa för barnen så åtminstånde det minst dåliga alternativet.

Men det är ju klart att du måste anmäla! Stackars barn med droger i hemmet. Tänk så får barnen tag på det och får i sig det? Men att man mår dåligt och skrattar när man ramlar är knappast tecken på att man brukar droger, och krasst så kan vad son helst ha legat i påsarna och nu har du spolat bort eventuella bevis.

Den bekanta har familjeomständigheter som gör att jag vet att denne person mår extremt dåligt (läs gråter öppet bland folk) och att gå från det till att gapskratta känns väl extremt..

Sen som sagt så har jag själv brukat droger som ung så jag kan se när någon är påverkad.. och som jag redan berättat så luktade jag på innehållet i det jag hittade, och även om det är flera decennier sen jag själv brukade något så vet jag fortfarande hur amfetamin luktar..

Var heller inte förpackat på ett sätt som man skulle förpacka annat än knark på (alltså inte några snygga små påsar eller så) sen har jag inte tänkt att egentligen anmäla till polisen utan till socialen, så då känns inte bevis speciellt nödvändigt..

Jag vill veta att jag verkligen gör rätt i att anmäla.. och då känns det bra när man kan som anonym få stöd på ett forum..

Du gör självfallet rätt i att anmäla din oro för barnen. Sedan är det upp till soc att besluta vad som bör göras. Jag personligen känner en oro utifrån det du skrivit här och trots att jag aldrig anmält någon skulle jag göra det om jag vore i samma situation. Droger och barn i samma hushåll är allvarligt.

Jag har en vän som älskade sin mamma mest av alla i världen och de hade en fantastiskt fin relation fram tills hon tyvärr gick bort i cancer för 2 år sedan.

Hon var verkligen en toppenmamma på alla vis, dock inte den "vanliga" typen av saft/bullbakande-morsa utan brukade periodvis tjack och sålde också för att finansiera detta.

Sonen hamnade på massor av boenden lite varstans i landet, men till och med när de placerade honom långt upp i Norrland rymde han tillbaka till sin självklart oortodoxa - dock så kärleksfulla och bra mor. Det stressade honom något enormt att tvingas bo på alla dessa boenden och ständigt planera sin flykt.

Denna förälder är tyvärr inte riktigt en toppenförälder, utan väldigt ostabil och gör en del olämpliga saker när den har sina barn..

Tror inte heller detta handlar om någon form av periodvist brukande, jag har väldigt svårt att se att man skulle välja att komma påverkad till en tillställning med folk man inte vill ska veta att man missbrukar (vilket detta var)

Hade din vän valt att ge något av de här boendena en chans och inte alltid planerat sin flykt, så hade han ju sluppit bli runtflyttad, eller hur?

Okej, känner du henne såpass bra att du redan vet att hon missköter sina barn rejält och har sett detta är det förstås på dessa grunder man i sådana fall bör anmäla och detta borde du gjort för länge sedan om du varit så orolig för att barnen är hos sin mamma.

Ge boenden en chans? För vad? Det var i princip hans straff för att mamman brukade tjack, dessa boenden var otrygga och det skedde fruktansvärda saker (och var också där han själv började sitt tunga missbruk och lärde känna äldre kriminella ungdomar som lärde honom allt). Detta hade med största sannolikhet aldrig skett om han bara fått bo hos sin mamma. Men det var väl hans eget fel förstås, han borde bara kuvat sig för socialens vilja och tryckt tillbaka sin längtan efter sitt hem och mamma.

Nej, jag säger inte att denne förälder missköter sina barn, utan att den är allt annat än en toppenförälder och det räcker tyvärr INTE som grund för en anmälan..

Sen i och med att det äldre barnet blivit utnyttjat av en bekant till den andre föräldern (och denna förälder har valt att behålla denne bekant i sitt liv) så är jag minst lika rädd för att barnen istället ska bo hos denne förälder..

Därför känns alla alternativ pest.. bo i missbruk/bo där man blir utnyttjad/bo hos totala främlingar.. tyvärr finns det inga släktingar med möjlighet att ha barnen boende permanent hos sig heller..

Har också vänner som bott på ungdomshem/familjehem (min ungdomskärlek bla) och de som valt att ge det en chans och låta dem styra upp deras liv har det faktiskt gått bra för..