Det är så jävla noga med kvinnors rättigheter vid en graviditet, men mannen då? Har han inte rätt att veta?

So what om han inte tar det bra? det blir ju värre om han skulle råka få reda på det långt senare. Ni var två att ligga, då ska ni väl vara två om vetskapen om graviditeten..

Inte tvek i mina ögon, hon gör som hon vill med graviditeten, men jag anser att mannen iaf har rätt att få VETA. En pappa som inte tar sitt ansvar, eller stöttar under graviditeten, även fast han inte önskar barnet, så är han mer eller mindre en jävla sopa. Då anser jag att kvinnan ska ta sitt ansvar och meddela mannen för att själv inte vara den ruttna sopan, punkt.
Det ska väl gå åt två håll?

Sen är hon välkommen att göra abort hur mycket hon vill, eller behålla, det
är ju hennes val givetvis, men jag är av den sorten att jag anser att man iaf meddelar mannen.

Det räcker väl att man talar öht för att man ska kunna leverera information? Okej ett ons, då är det väl långsökt, men annars inte..

Dessutom skriver TS att det inte är ett stabilt förhållande, men alltså någon form av relation, och dom är "vänner", är det inte bra nog anledning att delge mannen den informationen?

Annars får vi bara enas om att vi är oeniga helt enkelt.

Det är lite av det jag menar, får han reda på i ett senare skede på omvägar att han gjort någon gravid som gjort abort så kanske det blir en hårdare smäll för honom som man.

Att kvinnan bestämmer, JA, men jag tycker ändå att man talar om hur det ligger till! Han kanske dessutom tar det bra och är villig att stötta TS i det hela. Och om inte, nej då får han iaf en chans att ta iitu med känslorna med en gång, om han får några.