Jag slutade äta socker för 3 veckor sedan, och dragit ned rejält på kolhydrater.
Jag har mått bra, ingen speciell abstinens, förutom sug någon gång på helgen.
Men sen några dagar har jag mått piss dåligt. Huvudvärk, illamående, orkeslös och yr. Och JÄTTE hungrig :( (nej jag är inte gravid)
Är det möjligt att kroppen reagerar så hör lång tid efteråt?
Ja det kan vara kroppen som känner av bristen nu, efter tre hela veckor, och bara behöver tid att anpassa sig. Det behöver inte vara just socker som din kropp tycker att den lider brist på utan något annat, som kanske är associerat med det.
Men det kan också vara ett svar på något annat, som en infektion, att det är kallare, att du ska få mens, stress, eller något annat.
[quote=79392752][quote-nick]Ellsinore skrev 2019-01-25 12:57:04 följande:[/quote-nick]Jag slutade äta socker för 3 veckor sedan, och dragit ned rejält på kolhydrater.
Jag har mått bra, ingen speciell abstinens, förutom sug någon gång på helgen.
Men sen några dagar har jag mått piss dåligt. Huvudvärk, illamående, orkeslös och yr. Och JÄTTE hungrig :( (nej jag är inte gravid)
Är det möjligt att kroppen reagerar så hör lång tid efteråt?[/
Låter snarare som att du behöver kolhydrater? Du vet att socker är bränsle till cellerna? Och nu låter det som du saknar bränsle.
Vad skulle ni börja äta igen? Pasta/ris/bröd? Jag vill så väldigt gärna fortsätta gå ner i vikt, men att må så här är inte värt det.
Och jag promenerar ca 1h varje dag.
Vad du ska äta beror på din aktivitets kvot samt hur mycket du förbränner på en dag.
När du ska gå ned så se det veckovis och inte per dag. Sen lägger du upp det mot viktnedgång per månad.
Slutar du helt med kolhydrater och ändå tränar och rör på dig så kommer du få de symptom du beskriver. Suget för att frossa kommer öka rejält.
Med viktnedgång är oftast slow and steady ett bättre alternativ än att hetsa fram. Delvis för att du måste lägga om dina vanor till en mer hållbar nivå samt att du inte ska få kroppen att bryta ned muskler till bränsle.
Helt sjukt, det är Exakt så jag känner nu; för att frossa ???? det bara tvärvände. Jag va hyfsat pigg och nöjd med att käka blomkål ist för potatis/ris/pasta. Ägg och kalkon till lunch. Men nu vill jag bara kräkas av tanken på kål och tänker bara på pizza och semlor ????????
Känns som jag total förstört för mig själv, för nu när jag måste börja käka kolhydrater igen kommer jag väl gå upp allt igen
OM det är LCHF du strävar efter ska du definitivt inte äta kolhydrater!
Fortfarande om det är LCHF så kanske du behöver öka på mängden FETT.
Jag har kört LCHF länge och blir jag sugen på något så tar jag ost, skinka eller annat som jag tycker är gott och får äta.
Då fortsätter jag att gå ner i vikt och känner inte behov av att frossa.
Tänk på att allt sött och socker underhåller sötsuget, som frukt och smygsocker i mat.
Sockerabstinensen gick över på ungefär en vecka för mig men var ett helvete att gå igenom. Då hade jag lagt av med alla kolhydrater.
När jag väl var igenom så har jag mått bättre än någonsin tidigare.
Däremot om det INTE är LCHF du strävar efter ska du lyssna på de andra råden.
Just nu har det gått så långt att jag bara strävar efter att må bättre :(
Har börjat äta mer kolhydrater, fullkornspasta och råris, men fortfarande inget socker såsom godis och bakverk.
Men de hjälper inte.. jag mår helt ok på förmiddagen, känner inget mer än att jag är trött. Efter 1-2h efter lunch börjar yrsel och huvudvärk- som övergår i illamående.
Senare på kvällen går illamåendet över och vara yrsel kvar.
Det är så deppigt det här. Jag har också en lite kille på 2,5 månad som behöver all min energi och uppmärksamhet. (Jag ammar inte)
Glöm allt vad viktminskning heter och koncentrera dig på din lilla kille!
Ta upp viktminskningen igen när han är större.
Tänk att jag visste att en sån kommentar skulle komma :)
Han är mitt nummer 1 i alla lägen, du kan inte tänka dig att det är för han skull jag behöver gå ned några kilon och träna, samt sluta äta socker, så att jag kan finnas där för honom så länge det behövs?
Jag har själv 2 små så jag förstår dig, menar inte att du för alltid ska skippa viktminskningen utan bara att du ska låta kroppen hämta sig från graviditet och förlossning.
Satsa på att äta allsidigt just nu och återuppta försöket om några månader.
Det är bara så känsligt detta med vikten, gick upp väldigt mkt under graviditeten och jag är rädd för att inte orka med allt min lilla kille behöver när han väl börjar springa runt här hemma. Jag har också endel i min närhet som gillar att påpeka det..
Vi har iaf hittat boven i dramat. Jag började med Yasmin p-piller för 1,5 vecka sen. Jävligt trög känner jag mig som inte kopplade. Men trodde inte biverkningar kunde komma så fort, och jag har aldrig reagerat på p-piller så här förut.
Tack alla för hjälpen.
Har du fortsatt med kosten eller började du äta mer kolhydrater igen? Symtomen låter precis som "ketoflunsan" som blir när kroppen inte längre får sina kolhydrater. Om man hänger i så blir det bättre bara efter ett par dagar. Har varit där 