Min dotter har börjat säga en hel del tvåordsmeningar nu och de flesta är adjektiv + substantiv dvs typ "stor katt", "svart häst". Jag trodde att det oftast är substantiv + verb först typ som "Mamma hoppa", "äta gröt" etc.
Hur var det för era barn när de började med tvåordsmeningar?
Den första 2-ordsmeningen min dotter sade (ca 19 månader gammal) var "alla bruna" ...när hon såg en bild på alla babblarna som pepparkakor.
Annars blev det nog mycket "mamma kom!".
Den enda jag minns helt säkert, är en av döttrarna som var väldigt tidig med talet. Strax före 1-årsdagen sade hon "Sitta här". Hennes yngre bror sade nog "Ha kaka" som första mening.
Batteri slut 
Titta lampa, titta mamma, titta pappa, kom vovve, fin isse (hans namn Vincent) kram mamma osv osv
Sitta där!
"Titta dä" och "nä dä", sa dotter när hon var tio månader. Jäkla tur att det skedde på BVC så att i alla fall någon trodde oss.
När hon började prata mer pratade hon ofta om sig själv "xx jacka", "xx sitta", "xx äta". Mycket egofixerad 
Tror den äldsta sa typ ?kana åka? hon var väldigt mycket för att åka rutschkana.
Tvåan vet jag sa ?dumma mamma?
Trean minna jag inte alls och fyran lärde sig prata på ett smått bakvänt sätt. Hon hade en till att upprepa en massa ord för att sen säga alla i en följd. Typ ?Aj? och så skulle man säga ?Aj, har du ont?? Och då blev svaret ?foten? och så sa man typ ?har du ont i foten? så kom det ?stenen? ... ?klev du på en sten?? Och till slut kom det ?Aj foten stenen? men då hade man liksom tagit varje ord steg för steg. Höll på så från 2 till typ 6-7 ord-meningar.
Vid 1,5 sa min "dä bo" (där borta) "o dä" (och där) "stäng den" enligt mina anteckningar. Så lägesord och uppmaningar.