• Anonym (Mamma)

    Trött på familjeliv / ska det vara så här

    Jag har precis sutit och snackat lite med min sambo. Vi är båda två så trötta på vårt såkallade liv.

    Hjälp mig att kurla ut vad gör vi för fel, för det här är inte klokt.

    Jag ville ha många barn. Nu har vi 3 och jag känner mig böjd med det. Men ska det vara då här? Vi är så trötta på varandra och vi är så trötta på barnen med. Vi orkar inte. Varje dag samma visa gång efter gång efter gång. Sambon jobbar till 4, jag är mammaledig (2 av barnen går på förskola 15tim/vecka). Han kommer hem vid 16:30. Vi lagar middag, pratar en stund, eventuellt läser någon bok för barnen eller tittar på barnfilm. Äter middag , hjälper barnen klä sig om till pyjamas, tandborstning och läggdags, en till saga o sov gott. Sedan diskar vi. Och tittar på någon film/serie. Läggdags. Och börja om från början.

    Har inget att se fram emot , inget att längta efter. Dagarna bara går en efter en efter en. På helgen är det ungefär samma. Eventuellt åker vi till Leos lekland eller simhall. Men det är väl det samma ändå.

    Är det så här det ska vara? Är det här livet handlar om?

  • Svar på tråden Trött på familjeliv / ska det vara så här
  • Anonym (OoOO)

    Är så trött på atthöra gnäll från föräldrar. Varför i helvete måste man skaffa så många ungar om det ändå ska gnällas, och livet är ett helvete?
    Ni vet det gamla ordspråket "som man bäddar får man ligga".
    Jag är 34 år och har valt bort barn. Jag har ett så rikt liv och min mardröm är att hamna där ni sitter, och är bittra. 

  • Anonym (Giig)
    Anonym (OoOO) skrev 2019-01-29 10:19:27 följande:

    Är så trött på atthöra gnäll från föräldrar. Varför i helvete måste man skaffa så många ungar om det ändå ska gnällas, och livet är ett helvete?

    Ni vet det gamla ordspråket "som man bäddar får man ligga".

    Jag är 34 år och har valt bort barn. Jag har ett så rikt liv och min mardröm är att hamna där ni sitter, och är bittra. 


    Oh wow, du låter inte alls bitter, egoistisk och dömmande <3 Hoppas du lever ensam resten av livet, för vad man än väljer att skaffa för förhållande, pojkvän, flickvän, man, fru, barn, kompisar, husdjur osv så kommer man någongång känna att man är trött och att livet är ett helvete.

    få se vad du tycker om ditt barnlösa liv om 20 är när det är för sent. Hoppas du inte gnäller då.
  • Anonym (Hmmm)
    Anonym (Giig) skrev 2019-01-29 09:47:34 följande:

    Återigen kommer en empatilös stackare som aldrig varit föräldraledig. Eller ja, som inte ens har egna barn. Gå och lägg dig.


    Fel, självklart har jag barn på heltid. Därav har jag varit föräldraledig och skött hela marktjänsten ensam!

    Det är verkligen ren semester jämfört med jobb. Ts har bara en unge hemma på heltid dessutom.
  • Liten till

    Vår räddning i exakt det du beskriver, är våra torsdagar. Vi städar allt direkt när vi kommer hem (ev plockar undan lite på onsdagaen för att underlätta) en lagar nåt snabbt till barnen (de dör inte av att äta utan föräldrar en dag i veckan). Sen lägger vi barnen som vanligt. Så ca 19-20 så äter vi någon god middag, bara vi, utan barn. Som en mini-date, för att fortfarande få vara vuxna. Och eftersom städ och sånt är gjort, så känns det mera avslappnat. Sen händer saker så det inte blir varje torsdag, men oftast. Ibland lagar vi riktigt lyxig mat, ibland en pastasallad, men tänder levande ljus och dukar med servetter. Sen löser det inte allt, men det är en bit på väg

  • Anonym (Giig)
    Anonym (Hmmm) skrev 2019-01-29 10:27:48 följande:

    Fel, självklart har jag barn på heltid. Därav har jag varit föräldraledig och skött hela marktjänsten ensam!

    Det är verkligen ren semester jämfört med jobb. Ts har bara en unge hemma på heltid dessutom.


    Vill du ha en klapp på axeln? Varade din marktjänst ett halvår eller 5 år? De flesta andra tycker det är skönare med jobb än att hänga med småttingar var man inte ens kan gå på toa ifred och den enda vettiga konversationen man får är om spiderman slåss mot hulken ibland.
  • Anonym (Normalt)
    Anonym (J) skrev 2019-01-29 00:22:58 följande:

    Fan va stört att tänka att det skulle vara MYSIGT att vara varannanvecka förälder. Så tragiskt.


    Det är inte tragsikt. Det ÄR påfrestande att vara småbarnsförälder. Helt normalt att längta efter egentid. Man älskar sina barn lika mycket för det. Sluta skamma helt normala känslor.
  • Anonym (Tankar)

    Sorgligt det låter! Tänker att du kanske hamnat i en depression? 

    Som jag uppfattat är du hemma på dagarna fortfarande, iallafall vissa dagar. Varför inte börja i det lilla med att göra roliga saker med barnen på vardagar när det är ljus. Tänker enkla saker som att leka i snön, gå till lekparken, åka pulka.
    Ta med en termos med varmsaft och fika och gör en mysig stund, när du hämtat på förskolan. Eller öppna förskolan eller bibblans sagostund när de större är på förskolan, där du kan träffa andra mammor. Långa vagnpromenader är bra för måendet.

    Vad tycker du och din man om att göra tillsammans när barnen somnat? Spela, se film, äta gått, dela en flaska vin?  

  • Anonym (Giig)
    Anonym (Tankar) skrev 2019-01-29 11:11:50 följande:

    Sorgligt det låter! Tänker att du kanske hamnat i en depression? 

    Som jag uppfattat är du hemma på dagarna fortfarande, iallafall vissa dagar. Varför inte börja i det lilla med att göra roliga saker med barnen på vardagar när det är ljus. Tänker enkla saker som att leka i snön, gå till lekparken, åka pulka.

    Ta med en termos med varmsaft och fika och gör en mysig stund, när du hämtat på förskolan. Eller öppna förskolan eller bibblans sagostund när de större är på förskolan, där du kan träffa andra mammor. Långa vagnpromenader är bra för måendet.

    Vad tycker du och din man om att göra tillsammans när barnen somnat? Spela, se film, äta gått, dela en flaska vin?  


    Fast det där är knappast enkla saker om man är deprimerad.
  • Anonym (Mamma)
    Liten till skrev 2019-01-29 10:28:55 följande:

    Vår räddning i exakt det du beskriver, är våra torsdagar. Vi städar allt direkt när vi kommer hem (ev plockar undan lite på onsdagaen för att underlätta) en lagar nåt snabbt till barnen (de dör inte av att äta utan föräldrar en dag i veckan). Sen lägger vi barnen som vanligt. Så ca 19-20 så äter vi någon god middag, bara vi, utan barn. Som en mini-date, för att fortfarande få vara vuxna. Och eftersom städ och sånt är gjort, så känns det mera avslappnat. Sen händer saker så det inte blir varje torsdag, men oftast. Ibland lagar vi riktigt lyxig mat, ibland en pastasallad, men tänder levande ljus och dukar med servetter. Sen löser det inte allt, men det är en bit på väg


    Tack för tipset. Det får jag ta till mig. Låter härligt.
  • Anonym (Ett barn)

    Ts, era helger skriver du handlar om ett besök på Leos typ. Umgås ni aldrig med vänner och gör kul saker ihop?

Svar på tråden Trött på familjeliv / ska det vara så här