Trött på familjeliv / ska det vara så här

För min del tyckte jag att småbarnsåren var en väldigt rolig och mysig period i livet. Jag har över huvud taget gillat mitt liv i alla dess stadier och former men särskilt livet efter att jag fick barn, det har varit och är toppen att ha dem och få vara med dem. 

Att sätta sig i soffan varje kväll och titta på film om man tycker det är tråkigt förstår jag inte poängen med? Och den sortens motsägelsefulla och passiva beteende har väl knappast med barnen att göra? 

Jag håller med dig. Jag tycker inte alls att det är barnen som är fel. Inte på något sätt. Det är många här som skyller på mitt val att skaffa barn men Det är inte fel att vi har skaffat barn inte heller att vi har 3. De är den bästa i mitt liv även när jag längtar bort.

Redan i trådstarten frågade jag efter hjälp att kurla ut vad gör jjag för fel ? Det är fel på mitt (o ev sambon) förhållningssätt eller handlande.. men inte på barnen eller deras antal.

Jag önskar bara någon skulle säga : men ni äter inte tillräcklig kål den är problemet :))) nä, jag vet inte. Den här att vi har ingen intresse eller något vi tycker om att göra och involvera barnen, det kan vara något att tänka på..

Ja, jag tror verkligen också på att ni ska se till att aktivera er med något ni finner intressant att göra. Du ska se att ni kommer att bli mindre trötta också, om ni gör mer och annat än att bara sjunka ner i soffan och slöa framför någon film eller program som ni inte egentligen ens tycker är givande. 

Jag vet inte hur gamla era barn är men redan när de är mycket små kan man göra saker tillsammans med dem som är både roliga och stimulerande även för de vuxna. 

Kan du ge några exempel?

Klart det är påfrestande! Och ni som tror att småbarnsåren är värst kommer få en chock när de blir tonåringar. Små barn är ingenting. Fortfarande stört att se det som mysigt att vara ifrån dom halva deras liv.

Så där kände jag också med mina två första barn. Man undrade om livet alltid skulle bestå av att ligga på köksgolvet och torka upp kletiga matrester!?!

Men hur det än är så bara vips, går tiden och jag inser ju nu att jävlar vad fort det gick. Särskilt från när de började skolan. Nu har jag en, snart två sladdbarn och har en helt annan acceptans för baksidorna, eftersom jag vet att allt går över. Sover barnet dåligt några veckor betyder det inte att det kommer vara så jämt, vet jag nu.

Med det sagt, förstår dig verkligen TS, men det blir bättre. Kanske kan din sambo vara hemma också? Min bästa erfarenhet var när jag och min kille var hemma ett helt år tillsammans. Vi gjorde det för att få tid till både vila, tid för oss och tid ihop, och levde på en föräldrapenning (funkade skitbra, men man får ju undvika stora utgifter).

När vi känner att livet går på repeat så har vi en burk med lappar i. Och det som står på lappen skall vi genomföra inom 24h oavsett veckodag.

Exempel på vad det står på våra lappar:

- Sällskapsspelafton med scones och te.
- Kvällsmat vid sjön (vi bor 5min bil från en mysig sjö där det finns grillplats och vindskydd)
- Laga middag vid sjön (tex grilla korv på pinne över öppen eld)
- bygga legostad (hela familjen deltar)
- biokväll hemma (vi poppar popcorn och placerar hela familjen i soffan och ser en film tillsammans)

Förutom det så ser vi till att lämna bort barnen då och då så vi får en paus och bara umgås med varandra och glömma att vi är föräldrar för några timmar. kanske tom ett par nätter :)

Man får göra vad man kan med det man har :) men med lite uppfinningsrikedom kan även den tristaste vardag få lite guldkant! :) 

Tror nog ts ser sitt liv som betydligt mer rikt om några år än vad du gör. Jag har också en fin karriär med ett yrke jag älskar. Har också hund. Och häst. Reser mycket. Upplever mycket. Men det allra viktigaste i livet är barnen. Tänk att sitta där utan familj när man blir gammal. Att inte fått uppleva att vara förälder.

Ts har förresten inte 100 ungar utan 3. Inte speciellt många som du verkar tycka.

Trist för ditt barn bara. Vi har fyra som alltid har varandra. Och vi utforskar också världen. Går bra med flera barn också vet du. Mycket roligare att vara flera.

Folk pratar om att ni ska aktivera er mer osv, men jag vill understryka att hur lätt är det om man känner sig jävligt trött? TS, du kanske är tröttare än du förstår. Saker som simhall etc tar ju mkt mental energi när man är där med riktigt små barn. Vet inte hur ni ska göra men som sagt, för mig/oss var det kanon att vara hemma båda två samtidigt med tredje barnet. Vis av erfarenheten från hur tufft det kan kännas att vara hemma så valde vi den lösningen denna gång.