Då blev visst beslutet taget då. Jag vill ha ett till barn men inte min make

Tack. Jag har aldrig sett min man så förkrossad som när vi satt i rummet med vår döda dotter.

Det bästa är väl om man pratar ihop sig om barnfrågan innan man bestämmer sig för en gemensam framtid. Jag har alltid saknat syskon, och det hade varit helt otänkbart för mig att sätta en ensam unge till världen. Detta berättade jag för min man mycket snart efter att vi hade träffats, så att den här situationen inte skulle uppstå. 

(Som tur var var det inga problem, för han ville ha tre barn! Sedan blev det bara två ändå, för att vi började lite för sent, och mina ägg hade antagligen blivit för gamla när jag tog ut spiralen vid 39 för att skaffa trean. Då fick det vara så, vi började inte böka med medicinska undersökningar och behandlingar när vi i alla fall hade två barn.)

Undantaget är om kvinnan mått fysiskt väldigt dåligt av graviditet eller förlossning, t.ex. lidit av svårt illamående, fått stora bristningar eller varit tvungen att göra kejsarsnitt. Då måste hon ha rätt att vägra fler gånger, för det är ändå hennes kropp. 

Det bästa är väl om man pratar ihop sig om barnfrågan innan man bestämmer sig för en gemensam framtid. Jag har alltid saknat syskon, och det hade varit helt otänkbart för mig att sätta en ensam unge till världen. Detta berättade jag för min man mycket snart efter att vi hade träffats, så att den här situationen inte skulle uppstå. 

(Som tur var var det inga problem, för han ville ha tre barn! Sedan blev det bara två ändå, för att vi började lite för sent, och mina ägg hade antagligen blivit för gamla när jag tog ut spiralen vid 39 för att skaffa trean. Då fick det vara så, vi började inte böka med medicinska undersökningar och behandlingar när vi i alla fall hade två barn.)

Undantaget är om kvinnan mått fysiskt väldigt dåligt av graviditet eller förlossning, t.ex. lidit av svårt illamående, fått stora bristningar eller varit tvungen att göra kejsarsnitt. Då måste hon ha rätt att vägra fler gånger, för det är ändå hennes kropp. 

Vet inte om du har läst hela tråden men dom har förlorat ett barn i sen graviditet.

Detta trauma och denna sorg har påverkat mannen och det är efter förlusten av barnet som han velar fram och tillbaka.

Han velar inte fram och tillbaka. Han är tydlig med att han inte vill skaffa fler barn. Oavsett orsak måste hans vilja, åsikt och känslor respekteras. Man skaffar inte fler barn om man inte vill ha fler barn. Även om man tidigare i livet tänkte sig fler än ett barn.

Det bästa är väl om man pratar ihop sig om barnfrågan innan man bestämmer sig för en gemensam framtid. Jag har alltid saknat syskon, och det hade varit helt otänkbart för mig att sätta en ensam unge till världen. Detta berättade jag för min man mycket snart efter att vi hade träffats, så att den här situationen inte skulle uppstå. 

(Som tur var var det inga problem, för han ville ha tre barn! Sedan blev det bara två ändå, för att vi började lite för sent, och mina ägg hade antagligen blivit för gamla när jag tog ut spiralen vid 39 för att skaffa trean. Då fick det vara så, vi började inte böka med medicinska undersökningar och behandlingar när vi i alla fall hade två barn.)

Undantaget är om kvinnan mått fysiskt väldigt dåligt av graviditet eller förlossning, t.ex. lidit av svårt illamående, fått stora bristningar eller varit tvungen att göra kejsarsnitt. Då måste hon ha rätt att vägra fler gånger, för det är ändå hennes kropp. 

Om jag minns rätt så ville TS man inte tänka på fler barn innan hon mår bättre efter förlusten av förra barnet. De hade inte en bra relation till varandra, pga all sorg.

Jag ser inte att TS kommit tillräckligt långt i sorgeprocessen för att kunna leva med "bara" mannen och det existerande barnet. Det var dit han ville att hon skulle komma, innan han ens orkade tänka på fler barn.

Han har säkert velat fram och tillbaka. Det är ett mycket stort beslut att fatta. Jag vet inte om mannen själv tog upp att han bestämt sig nu, eller om TS "tvingade" fram ett slutgiltigt svar.

Han är troligen lika förkrossad över att TS vill lämna honom och deras barn, för att hon inte är nöjd med att vara bara de tre i familjen, som TS är för att hon tycker att man inte får ändra sig i denna fråga.

TS, åter igen... det är inget svek att ändra sig angående hur många barn man vill ha. De flesta ändrar sig någon gång i livet. Det funkar inte att hota med skilsmässa "om inte", och sedan vara ledsen över att det blir just skilsmässa. Han väljer inte bort dig. Han väljer bort ditt sätt att försöka tvinga honom till något han inte vill. Respektlöst av dig.

Tror inte jag kommer skriva nåt mer efter detta. Jag har beslutat mig för att bara släppa tanken på ett barn till. Jag älskar min man för mycket för att gå igenom en hjärtslitande skilsmässa och förlora min familj. Vet inte vad som händer i framtiden men jag måste hitta ett sätt att finna ro i att det inte blir fler barn. Kanske ändrar sig min man, kanske jag faktiskt kommer fram till att jag inte vill ha fler barn. Jag vet inte. Men just nu släpper jag detta och låter tiden ha sin gilla gång. Vill leva här och nu, vill inte bara gå och vänta på nåt som kanske aldrig händer.

Tror inte jag kommer skriva nåt mer efter detta. Jag har beslutat mig för att bara släppa tanken på ett barn till. Jag älskar min man för mycket för att gå igenom en hjärtslitande skilsmässa och förlora min familj. Vet inte vad som händer i framtiden men jag måste hitta ett sätt att finna ro i att det inte blir fler barn. Kanske ändrar sig min man, kanske jag faktiskt kommer fram till att jag inte vill ha fler barn. Jag vet inte. Men just nu släpper jag detta och låter tiden ha sin gilla gång. Vill leva här och nu, vill inte bara gå och vänta på nåt som kanske aldrig händer.