• Anonym (Lisa)

    Hur hör ni styvmammor för att koppla av i ert eget hem?

    Just nu är jag så arg så att jag kokar. Jag har dragit mig undan i hemmet som vanligt under styvfamiljsveckan och har på mig öronproppar. Det är så svårt att bo med någon annans barn. Hur gör ni andra styvmammor för att koppla av i ert eget hem? Jag blev arg nyss för att min man plötsligt kommer och meddelar att styvbarnet har träning imorgon kväll, och att jag därför måste vara hemma och ta hand om vårt gemensamma barn. Detta trots att jag har tagit hand om vårt gemensamma barn både måndag, tisdag och ikväll. Imorgon var planen att jag skulle träna själv och vara barnfri. Men av någon konstig anledning tror min man att hans egen tid och styvbarnets tid är så mycket viktigare än min? Varför? Såklart fräste jag ifrån och det blev gräl. Och såklart känner jag mig usel efteråt och som ?elaka styvmamman?. Jag hatar att bo i styvfamilj! Detta har pågått i två år och jag blir bara less. Känner någon igen sig i detta?

  • Svar på tråden Hur hör ni styvmammor för att koppla av i ert eget hem?
  • Pope Joan II
    Anonym (Lisa) skrev 2019-02-06 19:26:47 följande:

    Just nu är jag så arg så att jag kokar. Jag har dragit mig undan i hemmet som vanligt under styvfamiljsveckan och har på mig öronproppar. Det är så svårt att bo med någon annans barn. Hur gör ni andra styvmammor för att koppla av i ert eget hem? Jag blev arg nyss för att min man plötsligt kommer och meddelar att styvbarnet har träning imorgon kväll, och att jag därför måste vara hemma och ta hand om vårt gemensamma barn. Detta trots att jag har tagit hand om vårt gemensamma barn både måndag, tisdag och ikväll. Imorgon var planen att jag skulle träna själv och vara barnfri. Men av någon konstig anledning tror min man att hans egen tid och styvbarnets tid är så mycket viktigare än min? Varför? Såklart fräste jag ifrån och det blev gräl. Och såklart känner jag mig usel efteråt och som ?elaka styvmamman?. Jag hatar att bo i styvfamilj! Detta har pågått i två år och jag blir bara less. Känner någon igen sig i detta?


    Nej, inte ett dugg. 

    Kan din man inte ta med ert gemensamma barn till syskonets träning då?
  • Anonym (Men)
    Anonym (Lisa) skrev 2019-02-06 19:26:47 följande:

    Just nu är jag så arg så att jag kokar. Jag har dragit mig undan i hemmet som vanligt under styvfamiljsveckan och har på mig öronproppar. Det är så svårt att bo med någon annans barn. Hur gör ni andra styvmammor för att koppla av i ert eget hem? Jag blev arg nyss för att min man plötsligt kommer och meddelar att styvbarnet har träning imorgon kväll, och att jag därför måste vara hemma och ta hand om vårt gemensamma barn. Detta trots att jag har tagit hand om vårt gemensamma barn både måndag, tisdag och ikväll. Imorgon var planen att jag skulle träna själv och vara barnfri. Men av någon konstig anledning tror min man att hans egen tid och styvbarnets tid är så mycket viktigare än min? Varför? Såklart fräste jag ifrån och det blev gräl. Och såklart känner jag mig usel efteråt och som ?elaka styvmamman?. Jag hatar att bo i styvfamilj! Detta har pågått i två år och jag blir bara less. Känner någon igen sig i detta?


    Men att din man beter sig mansgrisigt har väl inget med styvfamiljen att höra? Att han behandlar dig respektlöst och värderar sin tid mer än din är ju hans sätt att vara och inte barnens fel?

    Förmodligen betedde han sig likadant mot sitt första barns mamma och det var säkert del i att deras förhållande sprack.

    Han är helt enkelt en egoistisk man som tänker på sig själv och sitt och så kommer han säkert att fortsätta att vara. Trist bara att du inte insett det innan ni skaffade barn ihop. Msn kan inte vara nog försiktig i valet av sina barns andra förälder. Många män tar inget eget ansvar förrän de blir tvungna och därför engagerar han sig nu i sitt första barn och lämpar över sitt andra barn på dig eftersom du finns till hands. När han var med första barnets mamma gjorde han säkert precis likadant mot henne, lämpade över barnet och körde sitt race ned egna intressen först.
  • Anonym (.)

    Skitkul för lillasyster/bror att få hänga med på det större barnets träning, jag förstår ärligt talat inte problemet (från hans sida). Han hade ansvar för barnet, bara att fixa liksom.

    Men ett större problem är ju att du inte upplever att relationerna inte fungerar för er alla och känner dig tvungen att sluta leva i ditt eget hem.

    Hur lever ni andra veckor? Vaf saknas för att ni ska kunna fungera lika dant även nör hans barn är där? Börja i den änden.

  • Anonym (Huh)
    Anonym (Men) skrev 2019-02-06 19:35:56 följande:

    Men att din man beter sig mansgrisigt har väl inget med styvfamiljen att höra? Att han behandlar dig respektlöst och värderar sin tid mer än din är ju hans sätt att vara och inte barnens fel?

    Förmodligen betedde han sig likadant mot sitt första barns mamma och det var säkert del i att deras förhållande sprack.

    Han är helt enkelt en egoistisk man som tänker på sig själv och sitt och så kommer han säkert att fortsätta att vara. Trist bara att du inte insett det innan ni skaffade barn ihop. Msn kan inte vara nog försiktig i valet av sina barns andra förälder. Många män tar inget eget ansvar förrän de blir tvungna och därför engagerar han sig nu i sitt första barn och lämpar över sitt andra barn på dig eftersom du finns till hands. När han var med första barnets mamma gjorde han säkert precis likadant mot henne, lämpade över barnet och körde sitt race ned egna intressen först.


    Ursäkta men jag måste bara fråga - vad får dig att tro att denne man beter sig mansgristigt och verkar vara respektlös samt egoistisk?

    Utifrån vad ts skriver så har han sitt första barn varannan vecka och kan inte fallet vara så att pappan gör saker med barnet?

    Inte någonstans i TS text kan jag se att han på något sätt är/verkar dum.

    Däremot verkar det som att TS tycker det är jobbigt att hennes styvbarn är där då mer tid går till hans barn än till henne.

    Men jag kan ha fel. Tycker bara att pappan får en orättvis bild när det inte framkommer sv TS att han är en mansgris/respektlös/egocentrisk.
  • Anonym (A)
    Anonym (Lisa) skrev 2019-02-06 19:26:47 följande:

    Just nu är jag så arg så att jag kokar. Jag har dragit mig undan i hemmet som vanligt under styvfamiljsveckan och har på mig öronproppar. Det är så svårt att bo med någon annans barn. Hur gör ni andra styvmammor för att koppla av i ert eget hem? Jag blev arg nyss för att min man plötsligt kommer och meddelar att styvbarnet har träning imorgon kväll, och att jag därför måste vara hemma och ta hand om vårt gemensamma barn. Detta trots att jag har tagit hand om vårt gemensamma barn både måndag, tisdag och ikväll. Imorgon var planen att jag skulle träna själv och vara barnfri. Men av någon konstig anledning tror min man att hans egen tid och styvbarnets tid är så mycket viktigare än min? Varför? Såklart fräste jag ifrån och det blev gräl. Och såklart känner jag mig usel efteråt och som ?elaka styvmamman?. Jag hatar att bo i styvfamilj! Detta har pågått i två år och jag blir bara less. Känner någon igen sig i detta?


    Varför gör du det då? Varför valde du att bli tillsammans med, flytta ihop med, gifta dig med och skaffa barn ihop med en man som redan hade barn? Fattar inte det. Det är samma sak varenda dag på det här forumet. Bittra kvinnor som gnäller om hur jävligt deras liv som bonusmorsa är, hur vidrigt jobbiga bonusungarna är, vilken häxa sambons ex är, hur mannen bara bryr sig om barnen sen innan och exet osv osv osv. GE FAN I ATT BLI TILLSAMMANS MED MÄN SOM REDAN HAR BARN om ni inte klarar av att hantera en sådan situation/familj då! Det är faktiskt inte svårare än så. "Men jag är käääääääär ju!". Ja men vet du vad? Man behöver inte agera på känslor, precis som man inte behöver äta 10 tårtor, 15 chokladkakor och 20 chipspåsar om dagen bara för att man är sugen.

    Nu har du dock redan valt att skaffa barn med den här mannen och i den här situationen, så nu är det bara att bita ihop och gilla läget. Minst tills ert yngsta barn är 18 år. Varken ditt/dina barn eller din man ska behöva lida för ditt misstag att gå in i relationen från början.
  • Anonym (Lisa)

    Tack för svar. Jag har som saft bott i denna familj i två år ochvtidigare har jag tagit på mig mera ansvar för vårt gemensamma barn de veckor hans barn bor här. Det har bara blivit så, antar att det är vanligt att kvinnan tar mest ansvar (i alla familjer). Men sedan en tid tillbaka har jag satt stopp, jag har sagt att bi flyttar isär om inte min man bättrar sig och börjar ta halva ansvaret för det gemensamma. Trots att han har gått med på det uppstår sådana här situationer regelbundet. Det gör mig less, är han dum i huvudet eller? Vad är det som är så svårt att förstå, min tid är lika viktig som hans och vi jobbar båda heltid? I övrigt är han jämställd, städar, lagar mat, betalar räkningar osv. Under vår ensamma vecka flyter allt på. Men den veckan hans barn kommer glömmer han liksom bort mig.

    Förutom det har jag svårt att trivas under styvfamiljsveckan i mitt eget hem, det är för stojigt, hetsigt, för mycket ljud och tjafs. Men det är nog mitt eget problem att rå över.

  • Anonym (G)

    Buhuuu stackars dig ts. Jag tar gladeligen hand om de barn JAG satt till världen 7 dagar i veckan. Jävla patetiskt. Flytta och lämna de andra ifred.

  • Anonym (Men)
    Anonym (Huh) skrev 2019-02-06 19:44:13 följande:

    Ursäkta men jag måste bara fråga - vad får dig att tro att denne man beter sig mansgristigt och verkar vara respektlös samt egoistisk?

    Utifrån vad ts skriver så har han sitt första barn varannan vecka och kan inte fallet vara så att pappan gör saker med barnet?

    Inte någonstans i TS text kan jag se att han på något sätt är/verkar dum.

    Däremot verkar det som att TS tycker det är jobbigt att hennes styvbarn är där då mer tid går till hans barn än till henne.

    Men jag kan ha fel. Tycker bara att pappan får en orättvis bild när det inte framkommer sv TS att han är en mansgris/respektlös/egocentrisk.


    Hon skriver ju att han tycker att hans och första barnets tid är viktigare än hennes. Det tycker i alla fall jag är ego. Att barnet finns och har träning är ju ingen överraskning utan det är ju hur pappan agerar, tar stora barnet till träningen och lämpar över lilla barnet på mamman så att hon inte får chans att träna.
  • Anonym (G)
    Anonym (Lisa) skrev 2019-02-06 19:54:26 följande:

    Tack för svar. Jag har som saft bott i denna familj i två år ochvtidigare har jag tagit på mig mera ansvar för vårt gemensamma barn de veckor hans barn bor här. Det har bara blivit så, antar att det är vanligt att kvinnan tar mest ansvar (i alla familjer). Men sedan en tid tillbaka har jag satt stopp, jag har sagt att bi flyttar isär om inte min man bättrar sig och börjar ta halva ansvaret för det gemensamma. Trots att han har gått med på det uppstår sådana här situationer regelbundet. Det gör mig less, är han dum i huvudet eller? Vad är det som är så svårt att förstå, min tid är lika viktig som hans och vi jobbar båda heltid? I övrigt är han jämställd, städar, lagar mat, betalar räkningar osv. Under vår ensamma vecka flyter allt på. Men den veckan hans barn kommer glömmer han liksom bort mig.

    Förutom det har jag svårt att trivas under styvfamiljsveckan i mitt eget hem, det är för stojigt, hetsigt, för mycket ljud och tjafs. Men det är nog mitt eget problem att rå över.


    Han träffar sina andra barn HALVA tiden mot vad han förmodligen vill. Är det så jävla svårt för dig att fatta?! Låt dom va den lilla tid de får tillsammans! Du borde skämmas.Svartsjuka, bittra styvmorsor är ta mej fan det mest avtändande som finns.
  • Anonym (G)
    Anonym (Men) skrev 2019-02-06 19:57:07 följande:

    Hon skriver ju att han tycker att hans och första barnets tid är viktigare än hennes. Det tycker i alla fall jag är ego. Att barnet finns och har träning är ju ingen överraskning utan det är ju hur pappan agerar, tar stora barnet till träningen och lämpar över lilla barnet på mamman så att hon inte får chans att träna.


    Lämpar över barnet till mamman? Vad är ni för föräldrar egentligen? Varför skaffar så många barn som de inte har lust att ta fullt ansvar för? Hur svårt kan det vara att pappan varannan vecka lägger lite mer tid på sitt skilsmässobarn som tvingas åka mellan två hem?
Svar på tråden Hur hör ni styvmammor för att koppla av i ert eget hem?