Anonym (Semlan) skrev 2019-02-10 20:48:06 följande:
Jag var inte arg i mitt inlägg, hade jag hittat en blinksmiley kunde jag skickat med den. Jag upplever att en del får det att låta som att ni hela tiden är tillgängliga för barnen, och jag svarade med att spetsa till det från mitt håll.
Jag tror inte att ens du sitter hemma, ständigt tillgänglig för dina barn. Att du aldrig går på bio, restaurang, träffar vänner, eller Gud förbjude, åker bort nånstans....
Om man är så ständigt tillgänglig för sina barn när de är hos den andre föräldern så måste man ha ett torftigt liv. Det är väl bara bra om man gör det bästa av det liv man har och försöker ha roligt den tid man är från sina barn. Ingen blir väl lyckligare av att man sitter hemma och lider?
Min frågeställning gällde att det dagen innan en barnfri helg (som jag gjorde mig jobbfri på ) blev en ändring. Inte för att det var ett krisläge utan för att mamman till barnen ville ha barnen en helg senare istället pga skidåkning.
Trots att jag och Mannen "bara" är särbos än så länge så frågar jag honom inför saker som rör min planering. Har jag fått ett jobb så rådfrågar jag vad han tycker. Om jag funderar på att träffa vänner ena eller andra helgen kollar jag hur det ser ut för honom så det går att planera så det blir bäst för oss. Ingen stor grej, sånt kommer naturligt. När jag ställde frågan i tråden tänkte jag att det handlade om hans brist på kommunikation med mig (och kanske att jag inte är prio..) men av allt jag läser så inser jag ju att många ser det som något helt annat. Vilket är intressant.
Många tycker, oavsett om min "Man" är tillräckligt intresserad av mig eller inte, att byten av barnens dagar ska ske utan bonusförälderns möjlighet till delaktighet. Det var en intressant lärdom.
Jag har aldrig sagt att jag sitter hemma och lever ett torftigt liv. Och ja, det är en absurd vinkling av vrida till att barnen alltid är välkomna till att jag inte skulle kunna gå på bio. Det mesta av det jag ändå gör går ju att göra på något sätt även om barnen är skulle komma hem. AW med en kompis blir en middag med samma kompis hemma i stället. Träningen blir en dag i pulkabacken eller en cykeltur tillsamman. Osv... Som jag skrivit tidigare så handlar det om en inställning, antingen är man förälder hela tiden och då är barnen välkomna även på fel dagar. Eller så tror man att föräldrarskap går att stänga av och på för att det blir ett bekvämare liv....
Och i fallet där du ändrat ditt jobbschema håller jag med om att han borde ha pratat med dig, det hör till vanligt allmänt hyfs. Det hade säkert gått att hitta en kompromiss, men nu verkar ju inte kommunikation vara hans starka sida och han verkar dessutom ha uppfattningen att allt ordnar sig och att du kommer att anpassa dig till det mesta, vilket du borde ta en funderare på om du ställer upp på. Men du har ju också tagit upp att du inte vill ha barnen där hela tiden och att du irriterar dig på de återkommande bytena i schemat så det är ju mer än bara den gången.
