• Anonym (Semla­n)
    Äldre 9 Feb 06:36
    2738 visningar
    153 svar
    153
    2738

    Rätt ha åsikt om byte av helger som bonusförälder?

    Min sambo och hans ex byter ofta barndagar och helger med varandra. Han har två barn som i grunden ska bo varannan helg hos honom, men ibland kan det bli hela veckor i sträck, andra helger osv. 
    Ofta beror bytena på att min kille har jobbengagemang, eller fritidsaktiviteter som gör att han vill byta med exet. Hon behöver samma hjälp av honom ibland, och jag ser det ändå som positivt att de ställer upp för varandra. 

    Problemet är att jag inte finns som en del i denna ekvation. Det har varit flera gånger jag och killen gjort planer för en helg, men han ändrat i sista stund för att exet velat byta helg (ibland utan någon viktig anledning). 

    Vi ska bli sambos snart och jag funderar kring detta hattande fram och tillbaka.  Tycker väl att om det blir ändringar utifrån deras grundschema så bör även jag ha en talan om det är ok att barnen kommer till oss en annan helg? Eller? 

    Tycker det är jobbigt att aldrig kunna planera ordentligt. 

  • Svar på tråden Rätt ha åsikt om byte av helger som bonusförälder?
  • Äldre 11 Feb 10:29

    Bara läst TS änsålänge.

    Personligen hade jag inte trivts att stängas utanför så. Hade inte valt att bli sambo med någon som inte involverade mig och som dessutom ansåg att det inte vore nödvändigt att ta med mig i diskussionen gällande ngt som faktiskt påverkar mig.

    Jag har alltid varit med i alla diskussioner och det handlar inte om att man går in och styr eller förhindrar umgänge, utan om att vara delaktig och respekterad av sin partner.

    Jag hade förklarat min syn på det och sedan väntar med samboskap tills en förändring skett

  • Äldre 11 Feb 12:38
    Limajo skrev 2019-02-11 08:22:35 följande:

    Nu är jag trött på att diskutera med folk som inte kan lyfta blicken till en generell frågeställning utan hänger upp sig på exeptionella undantag (systers bröllop, ja det händer ju stup i kvarten) och inte vill begripa att det är skillnaden mellan att vara förälder alla dagar om året och att tro att det ska gå lika bra och att barnen ska få en lika trygg uppväxt om man är det bara 50% av tiden.

    Det är så många grälsjuka barnungar här som bara hittar en mening och hugger på den utan att fatta minsta lilla kontext. Det är omoget och tröttsamt. Så tack för mig.

    Ts, jag hoppas du och mannen hittar fram till en bättre kommunination. Oavsett vad det sen leder till.


    Det var ju du som inte kunde lyfta blicken. Jag sa att det handlade om EXEMPEL på olika situationer, vilket innebär att det finns MASSOR FLER, där man inte behöver vara så kategorisk som du var med att säga att den som valde att gå på fest istället för att tillbringa extra tid med barnen skulle vara en dålig förälder.

    Du väljer att kalla personer som påtalar detta för "grälsjuka barnungar" som "inte vill begripa" och "hugger...utan att fatta minsta lilla kontext" och sedan tautologin "omoget" (du har redan sagt barnungar).

    Förstår att du tycker det är tröttsamt när andra inte resonerar som dig, men det finns faktiskt gott om människor som klarar av att balansera uppdraget som förälder utan att ha dörren öppen så gott som 24/7. Du gör säkert ett väldigt bra jobb som förälder, men det betyder inte att dina ogina kommentarer om andras föräldrainsatser bara får passera. Du får lära dig att förhålla dig till det utan att kalla andra för "grälsjuka barnungar".
  • Anonym (Nädu)
    Äldre 11 Feb 14:00
    Limajo skrev 2019-02-11 08:22:35 följande:

    Nu är jag trött på att diskutera med folk som inte kan lyfta blicken till en generell frågeställning utan hänger upp sig på exeptionella undantag (systers bröllop, ja det händer ju stup i kvarten) och inte vill begripa att det är skillnaden mellan att vara förälder alla dagar om året och att tro att det ska gå lika bra och att barnen ska få en lika trygg uppväxt om man är det bara 50% av tiden.

    Det är så många grälsjuka barnungar här som bara hittar en mening och hugger på den utan att fatta minsta lilla kontext. Det är omoget och tröttsamt. Så tack för mig.

    Ts, jag hoppas du och mannen hittar fram till en bättre kommunination. Oavsett vad det sen leder till.


    Jag håller absolut med dig i grunden. Tycker att ett hem ska vara öppet för ens barn oavsett vems vecka det är. Mitt hem är deras hem. Tror att många bonusföräldrar har svårt för det. Men de skulle med stor säkerhet resonera annorlunda om det var deras egna barn.

    Skulle jag bo ihop med någon med barn och vuxna ska sitta hemma en fredagskväll och slappa eller ha kompisar över på middag och hans barn av någon anledning behövde komma över så skulle det gå alldeles utmärkt. Likaså om vi skulle iväg och de kan vara hemma själva så är det ovkså ok att de kommer. Men. Har vi planer på att gå ut och äta, gå på bio, gå på barnfri fest och hans barn vill komma vill jag att han pratar med mig (om mamman inte är sjuk och inte kan ta hand om dem förstås). Du är rädd att barnen ska uppfatta det som att man inte vill ha dem över, att de ska höra när man grälar om vem som ska ha dem men det är ju bara att säga nej vi är inte hemma så det går inte.

    Och du verkar tycka att det tillhör nåt stort undantag att man faktiskt skulle ha planer med sin nya. Tror tvärtom att det är ganska vanligt. Har man inte barnen varannan vecka är det ju oftare man faktiskt planerar in saker med sin nya än vad man gjorde med barnens far. Just för att då hade man ju barnen hemma hela tiden.

    Självklart kan man ställa in bioplaner och sånt för att man vill träffa barnen men att inte ta det med den tredje parten är fräckt.

    Ts är dessutom särbo. Så de har det alltid mer planerat och uppstyrt när de ska träffas. Samt träffas i grunden inte lika ofta som man gör om man bor ihop. Ställer han in kanske det går en två veckor tills nästa gång (de sågs bara några ggr i månaden enligt henne). Man kan ju som du prioritera sina barn i alla lägen och ställa in planer med andra för att du alltid hellre vill vara med barnen men det är helt sunt och normalt att ibland inte vilja tacka nej till att träffa andra också.

    Jag är särbo. Vi ses inte jätteofta pga avstånd så när vi ses hittar vi ofta på nån aktivitet. Vandringar, picknick, bio med mera. Visst, inga livsviktiga saker. Ok om det någon gång skulle bli inställt. Men han får gärna prata med mig.
  • Anonym (Lillk­im)
    Äldre 11 Feb 14:02
    Jag måste tacka dig Semlan, att du lyfte den här frågan. Jag fick anledning att använda ditt argument igår. Jag skrev tidigare i tråden att deras samarbete hade fungerat bra. Det fungerade bra tills vi blev gravida. Jag ska inte gå in på vilka sjuka saker jag har varit med om men mamman har verkligen visat att hon gör som hon vill oavsett vad vi säger. Det är så tröttsamt att vi har anpassat oss efter henne så det räcker för fem liv framöver men om jag ber om en ynka anpassning av schemat för min skull så skruvar sig sambon så jävla mycket inför det. Så därför får jag tacka dig för att jag fick möjlighet att se mig själv ur ett annat perspektiv. 
  • Äldre 11 Feb 15:08
    Limajo skrev 2019-02-11 08:15:57 följande:
    Om du inte förstått det så pratar jag generellt, inte om den specifika helgen som ts tog upp som exempel och som jag också bemött ovan och skrivit att mannen i det fallet givetvis borde stämt av med henne.

    Bara för att det dyker upp ett praktiskt hinder en enstaka gång ändrar inte grundinställningen att barnen bör vara välkomna i sitt eget hem oavsett vecka.
    EXAKT! Håller så med. Verkar finnas en hel drös föräldrar här som tar åt sig av att man tycker så här=dom säger väl nej till barnen rätt ofta, och vill kunna fortsätta göra det utan dåligt samvete.

    Förälder är man på heltid, inte vv.
  • Äldre 11 Feb 15:12
    Deceree1 skrev 2019-02-11 08:25:16 följande:

    Jag tänker som så att det är bra om man håller varannan vecka för om barnen får göra som dom vill hit och dit så kommer dom kanske att använda sig av det.

    Om ens dotter vill gå på fest en lördag och hon vet att hon inte skulle få gå för pappan och det är hans helg, så kan hon enkelt åka hem till mamman den helgen för hon vet att mamman säger ja. Det blir fel på nåt vis och ungar är inte dummare än att dom fattar att dom själva kan styra det till sin egen vinning.

    Detta va bara ett exempel men jag tror att det är bra för kontinuiteten att hålla sig till sina veckor/ helger.


    Men det är händer även i hem där det finns två föräldrar under samma tak. Mamma säger nej, pappa säger ja..

    Och hur skulle det vara att tänka att dom vuxna behöver utveckla kommunikationen lite bättre, istället för att säga barnet ska hålla sina veckor, så vi vuxna inte behöver diskutera och sätta upp gemensamma regler.

    Tonåringar kommer alltid försöka manipulera dom vuxna, oavsett hur dom bor.
  • Anonym (Lillk­im)
    Äldre 11 Feb 15:27
    +1
    1234568 skrev 2019-02-11 15:08:47 följande:

    EXAKT! Håller så med. Verkar finnas en hel drös föräldrar här som tar åt sig av att man tycker så här=dom säger väl nej till barnen rätt ofta, och vill kunna fortsätta göra det utan dåligt samvete.

    Förälder är man på heltid, inte vv.


    Eller så handlar det bara om hur ni uttrycker er. För när du förklarade dig i lite längre ordalag så var du lättare att förstå men i era kortare ordalag låter ni fördömande mot merparten av föräldrar medan ni höjer er själva. Jag tror det handlar om vad man läser in i det ni skriver och vice versa. I verkligheten är det nog ingen som anser att deras barn inte är välkomna och det är väl det som blir så provocerande när ni påstår att det finns barn som är ovälkomna.
  • Tiina8­7
    Äldre 11 Feb 15:38

    Rätt till att ha en åsikt har du absolut. Dock är det lite du kan göra åt det.

  • Tiina8­7
    Äldre 11 Feb 15:38

    Rätt till att ha en åsikt har du absolut. Dock är det lite du kan göra åt det.

  • Äldre 11 Feb 16:33
    Anonym (Lillkim) skrev 2019-02-11 15:27:18 följande:
    Eller så handlar det bara om hur ni uttrycker er. För när du förklarade dig i lite längre ordalag så var du lättare att förstå men i era kortare ordalag låter ni fördömande mot merparten av föräldrar medan ni höjer er själva. Jag tror det handlar om vad man läser in i det ni skriver och vice versa. I verkligheten är det nog ingen som anser att deras barn inte är välkomna och det är väl det som blir så provocerande när ni påstår att det finns barn som är ovälkomna.
    Och fortsätter att uttrycka sig:

    1234568 skrev 2019-02-11 15:08:47 följande:
    Verkar finnas en hel drös föräldrar här som tar åt sig av att man tycker så här=dom säger väl nej till barnen rätt ofta, och vill kunna fortsätta göra det utan dåligt samvete.
    Really?

    Och du fortsätter på samma fördömande sätt, utan att ha en susning förstås.
  • Äldre 11 Feb 16:44
    1234568 skrev 2019-02-11 15:12:15 följande:
    Men det är händer även i hem där det finns två föräldrar under samma tak. Mamma säger nej, pappa säger ja..

    Och hur skulle det vara att tänka att dom vuxna behöver utveckla kommunikationen lite bättre, istället för att säga barnet ska hålla sina veckor, så vi vuxna inte behöver diskutera och sätta upp gemensamma regler.

    Tonåringar kommer alltid försöka manipulera dom vuxna, oavsett hur dom bor.
    Och hur skulle det vara för dig att tänka dig att de vuxna redan har en kommunikation och har satt upp gemensamma regler, men inte sitter 24/7 och väntar på att någon eventuellt ska dyka upp.

    Du får jättegärna ha svängdörr hemma, men det passar inte alla familjer. Och om du tror det är du väldigt dåligt insatt i hur olika barn fungerar.
  • Ess
    Äldre 11 Feb 17:02

    Svängdörrar hade jag aldrig gått med på. Är föräldern hemma och vi inte hade nåt annat planerat, så visst hade de varit välkomna. Hade jag varit ensam så hade de däremot inte varit välkomna, om det inte varit något alldeles speciellt som hänt.

  • Sharpe­r
    Äldre 11 Feb 17:10
    Ess skrev 2019-02-11 17:02:03 följande:

    Svängdörrar hade jag aldrig gått med på. Är föräldern hemma och vi inte hade nåt annat planerat, så visst hade de varit välkomna. Hade jag varit ensam så hade de däremot inte varit välkomna, om det inte varit något alldeles speciellt som hänt.


    Så känner jag också. Dessutom för vår del är det lite planering gällande mat mm. 2 personer till när man kanske står och lagar middag är inte så smidigt alla gånger, det måste alltid bli 1 matlåda till min man då han kör skogsmaskin och det finns inte några matställen där han jobbar. Så ibland lagar jag enbart till oss 2 + lite till om vi är själva. Barnen får gärna komma och säga hej även om min man inte är hemma, det händer att de gör det. Och jag tycker det är mysigt också men jag vill inte ha någon typ av komma och gå-situation och inte min man heller. Den dagen de själva handlar och lagar mat, tvättar och städar, då kan vi ta den diskussionen isåfall.
  • Äldre 11 Feb 18:23
    +1
    Anonym (Semlan) skrev 2019-02-10 19:46:12 följande:

    Det verkar väldigt laddat med ämnet att man alltid är förälder till sina barn och inte kan/bör säga nej till dem. För mig handlar inte frågeställningen om det, självklart är föräldern alltid förälder och ska finnas till för sina barn. 

    Men jag tycker faktiskt frågan är hur man som vuxna samarbetar i frågan. Dvs jag och Mannen, och också han och han/jag i förhållande till exet.  Det handlar inte om krissituationer utan vanlig enkel planering kring barnen och kring nya familjekonstellationer, och hur man förhåller sig till ändrade planer. 

    Om man hävdar ända in i kaklet att man alltid är förälder och aldrig skulle säga nej till sina barn borde man inte ha skiljt sig. Om man nu hårddrar det. Genom att skilja sig så har man ju faktiskt valt bort sina barn, en MYCKET stor del av tiden.  Varför göra sånt väsen av att bonusföräldern vill kunna säga nej nån endaste liten gång då och då för att det är andra planer en viss helg? Jösses....


    Man bör kunna säga nej till sina barn oavsett om man lever med den andra föräldern eller inte.

    Jag och mina barns pappa lever ihop - vill vi ha en kväll för oss själva skaffar vi barnvakt. När vi hade hans dotter vh bokade vi in dessastunder när hon var hos sin mamma, vilket i vår planering kunde likställas med barnvakt - naturligtvis är mamman inte barnvakt men på samma sätt som när man skaffar barnvakt så är det sk barnfri tid.

    Vi har mkt sällan sagt nej till att dottern kom extra om det var på hennes initiativ, men har gjort det ngn gång OM vi hade annat inplanerat. Däremot har vi sagt nej till mamman flera gånger av den anledningen.

    Att säga nej till att barnet ngn gång inte får komma oplanerat innebär INTE att barnet inte är välkommet eller att man säger nej ofta. Isåfall skulle varje förälder som någon gång ibland skaffar barnvakt inte vilja ha sina barn... och tror man det är man nog inte riktigt rätt funtad...

    Sedan tycker jag att den som gör fel i ert fall är din partner - han verkar inte anse att du har ngt att säga till om gällande din tid och om saker som påverkar dig. Det har inget med bra föräldraskap att göra - tvärtom faktiskt..
Svar på tråden Rätt ha åsikt om byte av helger som bonusförälder?