Anonym (Semlan) skrev 2019-02-09 11:02:39 följande:
Ja, han vill flytta till en annan stad. Det ville han redan innan han träffade mig. Han tänker sig ha kvar vissa åtaganden i "barnens" stad, som han kan synka med hämtning/lämning. Så han är beredd på att hämta och lämna dem.
Han vill däremot lämna öppet för barnen att välja att bo heltid hos oss när vi flyttat ihop. Eftersom han reser mycket fungerar inte det för honom att ansvara för barnen, alltså hamnar ansvaret hos mig. Tänker jag. Men han säger som sagt att det inte ska bli så, men utan att vilja prata om hur han tänkt sig lösa situationen.
Han är inte jätteengagerad som pappa. Han ger dem mycket saker, och det är nog hans sätt att visa kärlek i och för sig. Men han ser till sig själv och sina intressen först; dvs jobb, pengar, sina egna fritidsaktiviteter osv.
Jag är nöjd med att vara särbo, men han trycker på om att flytta ihop, och det blir ett dilemma. Speciellt eftersom vi inte får ihop nån planering ens i nuläget som särbos... Är rädd han bara vill ha mig som hushållerska och barnvakt, därför vill jag ha allt solklart för mig redan innan.
Du är nöjd som särbo. Han trycker på om att flytta ihop. Du vill diskutera. Han säger att det ordnar sig men utan att presentera en lösning. Du skulle ju faktiskt kunna säga till honom att du är nöjd med hur det är idag, att du ser stora problem i antågande om ni flyttar ihop och att om han inte vill presentera en lösning på de problemen så kan ni tyvärr inte flytta ihop.
Ni verkar båda två ha liv som kräver att ni går på jobb med kort varsel. Du har förståelse för att han måste det, han har förståelse för att du måste det. Hans ex täcker upp för barnen. Jag förstår att det motsatta blir irriterande för dig när hon kräver samma tillbaka, där står ju du längst ifrån så att säga med minst insyn och påverkan men se till att din kille alltid sköter det snyggt gentemot dig. Så länge ni är särbo och han inte ställer in stora aktiviteter så antar jag att det har gått bra. Men flyttar ni ihop och barnen helt plötsligt ska vara hos er i två veckor i stället för en helg, då kan der bli tufft.
Jag vet inte hur det är för dig men det kan kännas skamligt att man inte vill ha hans barn hemma mer än nödvändigt, men du är i så fall långt ifrån ensam om det. Det viktiga är att du lyssnar på dig själv. Du har det bra nu. Det kan sluta med att du får leva med ångest för att du inte vet från en dag till en annan om ni får helgen för er själva eller inte, om ni flyttar ihop. Det kan vara väldigt jobbigt att leva ihop med någon som har barn sen tidigare.
