• Anonym (Ka)
    Äldre 10 Feb 15:42
    16614 visningar
    297 svar
    297
    16614

    Dela rum med frugan

    Anonym (Bedtime) skrev 2019-02-10 14:16:46 följande:
    En annan som var på samma ställe som berättade.
    Har inte sagt nåt, en av frågeställningarna i trådstarten. Hon kommer troligen tycka att jag är för svartsjuk och känna sig kontrollerad och misstänkliggjord. Nog för att hon kan få tycka det. Man utgår från vad man känner själv men det jag kollar runt här är om fler skulle tycka som jag eller om jag överreagerar.
    Nej, absolut inte ok, och speciellt inte om det mörkas. Har inget med svartsjuka att göra, utan tillit..
    Jag skulle konfrontera. Intressant vad du får för svar av henne.
  • Anonym (Ka)
    Äldre 10 Feb 17:55
    #16
    Kråkungen skrev 2019-02-10 16:46:07 följande:
    Jag tror Astons menade att han tycker det är SJÄLVKLART att du har med det att göra, och att det är absurt att HON skulle ha rätt att bli sur... Det var väl hens något taffliga försök att ge sin syn på det hela :)

    Jag tänker så här: om jag har förstått det rätt så lever ni i ett monogamt förhållande, där trohet är nåt som faktiskt betyder nåt för er båda två? I så fall tror jag inte att detta var en obetydlig detalj som hon bara glömde bort att berätta. Hon har avsiktligt låtit bli att säga nåt. Vad det sen kan bero på är ju en annan fråga. Antingen var det helt oskyldigt - inget hände, och hon hade heller ingen avsikt att nåt skulle hända, utan det var helt enkelt bara en praktisk lösning, men hon valde ändå att ingenting säga eftersom hon visste att det skulle kunna så frön av misstro i huvet på dig. Eller så hade de sex, och hon har valt att ingenting säga av den anledningen. 

    Jag tycker alla gånger att du ska ta upp det med henne. Jag har väldigt svårt att tro att hon skulle anse att du la dig i eller överreagerade - för nej, bland vanliga monogama människor skulle jag inte säga att detta är en helt naturlig sak att göra. Om hon skulle bli sur för att du undrar skulle det troligen snarare vara för att hon faktiskt hade sex med kollegan, och alltså tycker att det är obehagligt att bli konfronterad med det. Har det däremot inte hänt nåt så skulle jag kunna tänka mig att hon snarare skulle se det som lite skönt att få tillfälle att förklara.

    Frågan är: oavsett hur du gör, och oavsett vad hon säger om du konfronterar henne med det - kommer du att kunna släppa det sen?
    Bra inlägg...Du har tydligen snappat ett och annat från din egen trådFlört
  • Anonym (Ka)
    Äldre 11 Feb 10:29
    #27
    Anonym (VS) skrev 2019-02-11 07:21:16 följande:

    Du skrev i TS att du inte tror att något sexuellt har hänt. Hur kom du fram till det?
    Så beklagar kompis, jag tror du har blivit bedragen. Man tar inte in en kollega av motsatt kön på sitt hotellrum när man är på konferens "bara för att sova över".


    Vet inte exakt vad den skvallrande kollegan sade till dig (var det nyss han berättade?), men jag tror du måste konfrontera din fru, annars kommer detta att ligga och gnaga hos dig år efter år.

    Problemet är väl att du kommer att få samma svar av henne, oavsett om hon varit otrogen eller ej, dvs. "Nej du inbillar dig, det var helt oskyldigt, gud vad du är svartsjuk!"

    Du behöver göra två saker:
    1) Många kommer att säg att du skall konfrontera lugnt och sakligt. Helt fel! Hon har redan överskridit en gräns genom att ta in en annan man på sitt sovrum. Du har all rätt att vara helförbannad! Säg att en av hennes kollegor precis berättat detta för dig, även om det skedde för några månader sedan. Var förbannad!

    2) Du behöver bevis. Det enda du har att komma med är kollegan som "sov över". Försök att skaffa hans telefonnummer. Då kan du säga till frugan att du kommer att ringa till honom och kontrollera hennes berättelse ifall hon nekar.
    Kan du inte få telefonnumret i förväg, be frugan om det när du konfronterar henne. Nekar hon att lämna ut det så har du nog tyvärr alla bevis du behöver.

    Som sagt beklagar kompis, har gjort samma resa som du, numera lyckligt omgift med en kvinna som älskar och respekterar mig.


    Ja, risken att hon varit otrogen är tyvärr överhängande. Finns både Taxi och andra gamla kollegor att sova över hos...Vad är då anledningen till att han skulle dela säng med just din fru?
    Jag tror du måste ta ett snack med henne om detta, för att lyfta fram det i ljuset i.a.f...Att du vet...och ta det därifrån.
    Sen om du får ett svar du kan lita på är en annan fråga. Och precis som Kråkungen säger...oberoende svaret...kan du lita på, och släppa det sen?

    Du kan släppa oron att hon skall anklaga dig för kontrollbehov och svartsjuka.
    Att mörka och bete sig som hon gjort i detta fallet är inte ett normalt beteende i en monogam relation.

    Det skulle vara intressant att få höra hur det utvecklar sig.
  • Anonym (Ka)
    Äldre 11 Feb 14:26
    #36
    Kråkungen skrev 2019-02-11 13:01:26 följande:
    Nä, ok - du skrev att det var "helt fel" att ta det "lugnt och sakligt" och att han skulle vara förbannad; att han hade rätt att vara helförbannad. Det tolkade jag som att du menade att han... tjae - inte skulle vara lugn, helt enkelt :)

    Sen tycker ju uppenbart inte ts att det är en "STOR gräns" som är överskriden - han är själv tveksam, och frågar därför andra om vad deras åsikt är, eller hur? Så även om han själv tycker att det känns fel, så är (eller var) han ju uppenbarligen inte särskilt övertygad, vilket ju borde säga en del om hur tabu detta faktiskt har framstått för frun. Hade det från början varit tydligt för frun att det här beteendet inte på något enda sätt är acceptabelt enligt ts så kan jag hålla med dig om att det är en "STOR gräns" som överskridits. Men bara det att ts öht startat en tråd om det här tycker jag tyder på att detta inte är nåt de varit särskilt tydliga med varandra om...

    Vi får helt enkelt vara överens om att inte vara överens. Jag (och en del andra, verkar det som) tror att chansen att få fram sanningen är större om ts är lugn och saklig; du tror att chansen är större om han visar att han är förbannad. Nu är det upp till ts själv att avgöra vad han tror är bäst :)
    Sant. Men VS kan ha en liten poäng i det han säger. Man får inte glömma att han fått reda på det, genom att någon som varit med på tillställningen berättar det för honom, inte genom att frun berättar det självmant.
    Detta faktum i sig är ju anledning för ts att bli förbannad. Någon har ju faktiskt reagerat så starkt på fruns tilltag, att hen sett det värt besväret att upplysa ts.
  • Anonym (Ka)
    Äldre 11 Feb 15:15
    #40
    Kråkungen skrev 2019-02-11 14:46:09 följande:
    Jo... iofs. Det verkar ju som att vi alla har olika syn på vad som faktiskt är lögn och svek, och vad som bara är att man inte berättar precis allt - har jag insett :) Om ts faktiskt upplever det som ett stort svek att hon inte sagt nåt (alltså, om han inte bara tycker att det känns skumt, utan att han verkligen upplever det som ett SVEK), så är det klart att han har rätt att vara förbannad. Nu får jag dock lite intrycket att han mer är på nivån att han tycker det känns skumt, och att det skaver.

    Helt oavsett, så var min primära poäng inte huruvida han har RÄTT att vara förbannad eller inte, utan snarare huruvida det är KLOKT att vara det när han konfronterar henne. Och där vidhåller jag att han gör klokt i att hålla sig lugn och saklig.
    Nu är ju kanske inte detta "minsta lilla sak"...I.a.f hade det inte varit det för mig.
    Själv kan jag inte få riktigt kläm på hur ts känner. Om han mest är rädd för att frun skall börja anklaga honom för kontroll och svartsjuka, vilket förmodligen kommer att hända. Det är ju man försvarar sig..attack. 
    Han tror inte något sex har förekommit...men vad tror han då?
    Du får gärna svara på det ts.

    Det är ju svårt att få reda på vad som hänt i ett slutet rum. Förstår inte hur man kan sätta sig i den situationen. Det ställer ju bara till problem oberoende om något hänt eller inte.
  • Anonym (Ka)
    Äldre 11 Feb 17:19
    #45
    +1
    Anonym (anonym) skrev 2019-02-11 17:08:14 följande:

    Var med om en liknande sak en gång på en konferens, fast jag var i den andra mannens situation. Körde hem en kollega till hennes hotell, det var för sent att åka tillbaka till mitt hotell och jag hade druckit, så sov över i hennes säng. Jag var lite intresserad av henne men hon hade pojkvän och var tydlig med detta så inget hände mellan oss. Jag har ingen aning om hon berättade det för sin pojkvän eller ej men bara för att illustrera att situationen kan uppstå utan att det behöver betyda otrohet.


    Ja, det var ju inte bara ett fel...Både fyllekörning och övernattning i kollegas säng.
  • Anonym (Ka)
    Äldre 11 Feb 20:10
    #57
    Anonym (Man med egen erfarenhet) skrev 2019-02-11 18:25:52 följande:

    Har bara skummat tråden.
    Har egen erfarenhet av att tidigare i livet både själv ha varit otrogen och har har blivit utsatt för otrohet, i olika förhållanden.

    Jag anser att det i första hand handlar om vilken typ av förhållande ni har och vad som är accepterat av er båda.
    (Ungefär som t ex Kråkungen redan har skrivit?)
    Är det ett traditionellt monogamt förhållande där båda har lovat, eller kan betraktas som att båda har accepterat, att det är exklusivt och monogamt så skulle jag säga att händelsen absolut inte är ok.
    Det tydligaste skälet är att hon valt att hemlighålla det.

    Skulle hon tycka det var ok om situationen var den omvända? Då menar jag både att TS skulle dölja och själva händelsen.
    Jag anser att den enklaste och mest självklara gränsdragningen är att man inte utsätter sin partner för något som man själv inte skulle tycka var ok.

    Vill du få reda på sanningen? Varför vill du få reda på sanningen? Vad önskar du ska hända efter att du fått reda på sanningen, beroende på vad som nu har hänt?
    Om hon t ex har haft sex med honom, vill du att förhållandet ska vara över? Eller vill du att ni ska kunna gå vidare tillsammans? Det kan ju ha avgörande betydelse för hur du ska hantera den info du har fått och hur du ska bemöta henne?

    Om du vill få redan på sanningen så är min erfarenhet att det absolut sämsta sättet är att konfrontera, särskilt i ilska.
    Det leder bara till förnekelse och ju mer man argumenterar och konfronterar ju mer stärker man förnekelsen. Ju mer motparten känner sig tvingad att dölja och förneka desto mer förstärker man försvaret, desto fler argument tvingar man fram, ju djupare man går ner i detta och ju mer man "övar" motparten i motargument, desto svårare blir det för motparten att ändra sin tidigare story för att till slut berätta sanningen.
    Har man sagt nej hundra gånger, och man har framfört sina hundra absolut mest trovärdiga argument, blir det ju i stort omöjligt att ändra sig till ett ja.

    Min erfarenhet, från båda sidor, är att om du ska ha minsta lilla chans få reda på sanningen (om du vill få fram sanningen?) så måste du i hemlighet få fram mesta möjliga fakta innan du ber om ett svar.

    I sådana här historier anser jag med fog att man aldrig, åtminstone inte från början, har någon som helst möjlighet få reda på hela sanningen om man inte själv skaffar sig vetskapen.
    Tyvärr visar väl också all erfarenhet att det så småningom oftast brukar visa sig vara mycket "värre" än man från början har anledning misstänka. Om sanningen någonsin kommer fram, vilket ibland kan vara efter förvånansvärt lång tid, så brukar det ofta visa sig inte alls vara oskyldigt utan snarare tvärtom.
    Men så behöver det ju alls inte vara i just ert fall.


    Här måste jag förvåna mig själv och tycker det är ett mkt bra inlägg...
  • Anonym (Ka)
    Äldre 11 Feb 22:55
    #65
    Kråkungen skrev 2019-02-11 22:47:04 följande:
    Det är ju det jag har försökt säga hela tiden! Han har bra inlägg - bara att de kommer ut/tolkas fel ibland... För mig är Man med egen erfarenhets inlägg här helt i linje med allt annat jag har läst av honom :)
    Not...Men låt oss inte grotta ner oss i den diskussionen bara för att ni funnit varandra.Flört
    Jag undrar istället vart ts tog vägen.
  • Anonym (Ka)
    Äldre 12 Feb 00:13
    #74
    Anonym (Bedtime) skrev 2019-02-11 23:57:24 följande:
    Det var ett tag sedan jag fick veta och har avvaktat för att se om hon kommer berätta något själv. Jag vet att inget hände, hur vill jag inte gå in på här. Men oavsett det känns det inte bra, som någon skrev så känner jag nån sorts svek och som du skriver är det en gräns som överskridits. Och att inget hände denna gång betyder inte att det inte kan ha hänt tidigare eller händer sen. Det är väl själva inställningen till att det skulle vara ok som jag tycker är fel, åtminstone för mig.
    För att lägga lite mer bränsle på denna brasa så finns det en tidigare händelse där hon hånglat med en annan kille. Därav hennes rädsla att berätta tror jag. Men jag kan inte förstå att hon ens satte sig i denna situation om hon ville att jag skulle kunna komma över den tidigare händelsen.
    Och vad vill du att vi skall diskutera? Du verkar ju redan ha din syn på saken klar.
    Hur hon tänkte med det bagaget hon har?
    Den enda som kan svara på det är din fru, och då är vi tillbaka till alla råden du redan fått...Tala om för henne att du vet...

    Det jag tycker skulle vara mest intressant efter ditt sista inlägg är hur du kan vara så säker på att inget hänt i ett rum med stängda dörrar, långt från dig. Men det vill du inte gå in på??
    Det verkar vara många som har samma problem som du och absolut skulle vilja ha din kunskap. Så tala om nu..Hur kan du vara så säker??
  • Anonym (Ka)
    Äldre 12 Feb 10:51
    #86
    Anonym (46) skrev 2019-02-12 09:35:31 följande:

    Normalt eller inte kommer du nog aldrig få ett entydigt svar på. Det handlar ju till syvende och sist om vad du själv tycker och känner inför detta.

    Och, nej, det tillhör nog inte vanligheterna att två kollegor av olika kön delar hotellrum, och definitivt inte att man delar dubbelsäng.

    Av flera anledningar; den främsta är givetvis om man lever i en relation där man på ett eller annat sätt utvecklat ett sätt att förhålla sig till sin partner, vare sig det är uttalat eller bara följer någon form av "norm" eller håller sig till någon form av "gränsdragningar". Den andra är att de flesta nog vill undvika skvaller bland kollegor... (vilket man kan säga är precis det du fått ta del av!).

    Och här är ju folk olika. Somliga har en gräns som ligger längre bort, somliga struntar i "skvaller", medans andra har en tajtare gräns och vill ha någon form av "armlängdsavstånd" för att upprätthålla någon form av distans mellan jobb och privatliv.

    Sen finns det ju "grader i helvetet"... Vem var denna kollega? Varför uppstod denna idé, tanke, erbjudande om sängplats?

    Ju mer ihåliga argument, desto mer illa genomtänkt är ju själva idén, och ju mindre "ok" är det.

    Jag är inte naiv nog att tro att bara för att två personer av olika kön delar sängplats så leder det till sex. Men jag är heller inte naiv nog att tro att bara för att det finns folk som aldrig skulle kunna vara otrogna, alltid är trogna. Shit happens liksom, och det tenderar att hända mer "shit" när alkohol är inblandat och de yttre förutsättningarna spelar en i handen (resa, hotellrum, när katten är borta etc).

    Sen behöver inte de yttre omständigheterna (alkohol, hotellrum) innebära att det har hänt en massa fuffens. Men det kan ju innebära att gränsdragningarna blir "luddiga", att man fattar tokiga beslut...

    Kanske förstår din fru det, och det är därför hon inte berättar. Hon vet att detta inte kommer falla i god jord, och lägger det därför bakom sig. Kanske har hon lärt sig, kanske inte. Tyvärr för dig och henne, så har dock en tredje person valt att delge denna "information".

     Pudelns kärna är ju att du på ett eller annat sätt känner att detta var inte helt ok; antingen själva händelsen i sig, eller de faktum att din fru inte berättar eller nämner det. Dvs, du sitter ju tyvärr med svarte Petter i detta fall... du har fått information tillhanda och nu vet du inte riktigt vad du skall göra.

    Jag tycker att det bästa är att du frågar och berättar. Det låter ju som att ni har lite historik kring gränsdragningar (fyllehångel in the past) och ibland kan det ju vara bra att "vädra ur" och se vart man landar i allt. Bara det att det hände för ett antal månader sedan, och att du nu (fortfarande) går runt och tänker på det, för mig så det ett klassiskt tecken på att du har inte släppt detta, du kommer troligtvis inte att kunna släppa det i första taget. Risken för att det kommer tillbaka och biter dig i arslet är överhängande (vid nästa konferensresa, vid nästa utekväll med tjejerna).

    Sen, det finns inga försäkringar man kan teckna. Men för att lätta sitt sinne kan det iaf vara bra att prata om det. Säga det man känner och tycker.

    Och i sak; nej jag skulle inte tycka att det var helt ok att min fru delade säng/hotellrum med en manlig kollega efter lite nattsudd i baren, och det skulle inte kännas ok att jag fick reda på det av en tredje part. Varför? Och varför känner någon annan behovet att informera mig?


    Mkt bra inlägg
Svar på tråden Dela rum med frugan