Forum Otrohet - Sex & samlevnad
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Otrohet kommer alltid fram? På vilket sätt?

    Tor 14 feb 17:35 Läst 0 gånger Totalt 38 svar
    Anonym (Fredr­ic)
    Visa endast
    Tor 14 feb 17:35

    Det sägs att otrohet alltid kommer fram.

    Men hur? Måste man själv påverka det?

    Jag blev själv drabbad för något år sedan. Försvann fort och gjorde inget väsen av det. När mitt ex sedan inledde relationen med den hon bedrog med mig så gick jag och tänkte att folk skulle förstå. Men på något sätt har jag nu förstått att det aldrig kommit fram. Varken otrohet eller att den nya var den som gjorde att vi gick isär. Kommer det längre fram?

    Livet rullar på för alla förutom mig. Jag har levt med sjuk ångest under denna tiden. Tycker inte om mig själv. Svårt med tillit. Ligger mycket i sängen. Ingen motivation. Men så rivs det upp när man får veta att det har väl aldrig varit något konstigt med uppbrottet.

    Jag ville inte lägga energi på det. Visste att jag skulle må ännu sämre om jag gjorde en scen av allt. Många sa då karma kommer... Men ärligt talat. Nej. Alla är lyckliga och allt nytt fungerar.

    Hur har det varit för er andra?

    Jag känner ett sjukt bekräftelsebehov i form av att jag vill att det går åt skogen för dem, att allt kommer fram i ljuset, att någon hade frågat MIG, att man fick en ursäkt, att folk tänkte ?jaha! nu förstår vi.?

    Och ja som för många av er andra här inne.. det var självfallet en kollega som lurade i bakgrunden.

  • Anonym (Budda­h)
    Visa endast
    Tor 14 feb 17:55 #1 +1

    Självklart finns det folk som lagt ihop två och två och förstått. Men att folk vet betyder inte att det automatiskt blir allmänt samtalsämne.

  • Tor 14 feb 18:00 #2 +1
    Anonym (Fredric) skrev 2019-02-14 17:35:12 följande:

    Det sägs att otrohet alltid kommer fram.

    Men hur? Måste man själv påverka det?

    Jag blev själv drabbad för något år sedan. Försvann fort och gjorde inget väsen av det. När mitt ex sedan inledde relationen med den hon bedrog med mig så gick jag och tänkte att folk skulle förstå. Men på något sätt har jag nu förstått att det aldrig kommit fram. Varken otrohet eller att den nya var den som gjorde att vi gick isär. Kommer det längre fram?

    Livet rullar på för alla förutom mig. Jag har levt med sjuk ångest under denna tiden. Tycker inte om mig själv. Svårt med tillit. Ligger mycket i sängen. Ingen motivation. Men så rivs det upp när man får veta att det har väl aldrig varit något konstigt med uppbrottet.

    Jag ville inte lägga energi på det. Visste att jag skulle må ännu sämre om jag gjorde en scen av allt. Många sa då karma kommer... Men ärligt talat. Nej. Alla är lyckliga och allt nytt fungerar.

    Hur har det varit för er andra?

    Jag känner ett sjukt bekräftelsebehov i form av att jag vill att det går åt skogen för dem, att allt kommer fram i ljuset, att någon hade frågat MIG, att man fick en ursäkt, att folk tänkte ?jaha! nu förstår vi.?

    Och ja som för många av er andra här inne.. det var självfallet en kollega som lurade i bakgrunden.


    Jag tänker att det man brukar mena är att det kommer fram för den som blir bedragen - alltså inte nödvändigtvis att alla andra får reda på det... Tyvärr tror jag inte att det är så troligt att folk kommer att få reda på det/fatta nu, så här i efterhand (och jag säger tyvärr här eftersom du ju verkar vilja att det ska komma ut), så som svar på din fråga: ja, jag tror att du själv måste se till att det händer. Frågan är väl vad du tror att du skulle vinna på det? Varför vill du att andra ska veta? För att de ska bli arga på ditt ex och tycka illa om henne? Tycka synd om dig? Hade det hjälpt dig? Jag menar inte att låta klandrande - jag frågar seriöst: tror du verkligen att det skulle få dig att må bättre?
  • Anonym (A)
    Visa endast
    Tor 14 feb 18:06 #3
    Kråkungen skrev 2019-02-14 18:00:23 följande:
    Jag tänker att det man brukar mena är att det kommer fram för den som blir bedragen - alltså inte nödvändigtvis att alla andra får reda på det... Tyvärr tror jag inte att det är så troligt att folk kommer att få reda på det/fatta nu, så här i efterhand (och jag säger tyvärr här eftersom du ju verkar vilja att det ska komma ut), så som svar på din fråga: ja, jag tror att du själv måste se till att det händer. Frågan är väl vad du tror att du skulle vinna på det? Varför vill du att andra ska veta? För att de ska bli arga på ditt ex och tycka illa om henne? Tycka synd om dig? Hade det hjälpt dig? Jag menar inte att låta klandrande - jag frågar seriöst: tror du verkligen att det skulle få dig att må bättre?
    Håller med
  • Anonym (felix­)
    Visa endast
    Tor 14 feb 20:13 #4

    När någon omeddelbart går från en etablerad relation till en ny, tror jag många utomstående räknar med att det är sannolikt att otrohet i någon form har förekommit. Man vill inte ta ett så stort steg, utan att ha prövat på den nye partnern sexuellt. Men om den otrogne självmant avslutar sin gamla relation innanför kort tid, så ses det mera som en osnygg avslutning än som ett moraliskt svek. 

  • Tor 14 feb 21:30 #5 +1
    Kråkungen skrev 2019-02-14 18:00:23 följande:
    Jag tänker att det man brukar mena är att det kommer fram för den som blir bedragen - alltså inte nödvändigtvis att alla andra får reda på det... Tyvärr tror jag inte att det är så troligt att folk kommer att få reda på det/fatta nu, så här i efterhand (och jag säger tyvärr här eftersom du ju verkar vilja att det ska komma ut), så som svar på din fråga: ja, jag tror att du själv måste se till att det händer. Frågan är väl vad du tror att du skulle vinna på det? Varför vill du att andra ska veta? För att de ska bli arga på ditt ex och tycka illa om henne? Tycka synd om dig? Hade det hjälpt dig? Jag menar inte att låta klandrande - jag frågar seriöst: tror du verkligen att det skulle få dig att må bättre?
    Det låter som att han vill ha eller tror att han behöver någon slags allmän upprättelse. Kanske att det blir rättvist om sanningen kommer fram för omgivningen, kanske att han från omgivningen får ett erkännande/bekräftelse på att man har gjort fel mot honom...nåt sånt
  • Anonym (Sneak­y Pete)
    Visa endast
    Tor 14 feb 21:53 #6 -1
    Anonym (Fredric) skrev 2019-02-14 17:35:12 följande:

    Det sägs att otrohet alltid kommer fram.

    Men hur? Måste man själv påverka det?

    Jag blev själv drabbad för något år sedan. Försvann fort och gjorde inget väsen av det. När mitt ex sedan inledde relationen med den hon bedrog med mig så gick jag och tänkte att folk skulle förstå. Men på något sätt har jag nu förstått att det aldrig kommit fram. Varken otrohet eller att den nya var den som gjorde att vi gick isär. Kommer det längre fram?

    Livet rullar på för alla förutom mig. Jag har levt med sjuk ångest under denna tiden. Tycker inte om mig själv. Svårt med tillit. Ligger mycket i sängen. Ingen motivation. Men så rivs det upp när man får veta att det har väl aldrig varit något konstigt med uppbrottet.

    Jag ville inte lägga energi på det. Visste att jag skulle må ännu sämre om jag gjorde en scen av allt. Många sa då karma kommer... Men ärligt talat. Nej. Alla är lyckliga och allt nytt fungerar.

    Hur har det varit för er andra?

    Jag känner ett sjukt bekräftelsebehov i form av att jag vill att det går åt skogen för dem, att allt kommer fram i ljuset, att någon hade frågat MIG, att man fick en ursäkt, att folk tänkte ?jaha! nu förstår vi.?

    Och ja som för många av er andra här inne.. det var självfallet en kollega som lurade i bakgrunden.


    Fast det där är inte bekräftelsebehov, det är ren missunnsamhet. Det blir ju inte bättre för dig för att det blir sämre för dem. 


    Om man ska svara på rubriken klarar man sig oftast undan om man är otrogen ofta och vet hur och var. Jag har avslöjats ett fåtal gånger. Blivit förlåten varje gång men tilliten räcker inte till för att det ska hålla i längden. Jag har t.o.m blivit förlåten vid flera möten utanför förhållandet. 


    Vissa personer har så låg självkänsla att de tycker att det är deras eget fel. Andra kvinnor vill ju gärna "fixa" mig. 

  • Tor 14 feb 23:07 #7 +1
    Anonym (Fredric) skrev 2019-02-14 17:35:12 följande:

    Det sägs att otrohet alltid kommer fram.

    Men hur? Måste man själv påverka det?

    Jag blev själv drabbad för något år sedan. Försvann fort och gjorde inget väsen av det. När mitt ex sedan inledde relationen med den hon bedrog med mig så gick jag och tänkte att folk skulle förstå. Men på något sätt har jag nu förstått att det aldrig kommit fram. Varken otrohet eller att den nya var den som gjorde att vi gick isär. Kommer det längre fram?

    Livet rullar på för alla förutom mig. Jag har levt med sjuk ångest under denna tiden. Tycker inte om mig själv. Svårt med tillit. Ligger mycket i sängen. Ingen motivation. Men så rivs det upp när man får veta att det har väl aldrig varit något konstigt med uppbrottet.

    Jag ville inte lägga energi på det. Visste att jag skulle må ännu sämre om jag gjorde en scen av allt. Många sa då karma kommer... Men ärligt talat. Nej. Alla är lyckliga och allt nytt fungerar.

    Hur har det varit för er andra?

    Jag känner ett sjukt bekräftelsebehov i form av att jag vill att det går åt skogen för dem, att allt kommer fram i ljuset, att någon hade frågat MIG, att man fick en ursäkt, att folk tänkte ?jaha! nu förstår vi.?

    Och ja som för många av er andra här inne.. det var självfallet en kollega som lurade i bakgrunden.


    Det låter som om du begått ett antal tankefel.

    1. Du har tänkt att det finns en "bestraffningsregel". Det gör det ju tyvärr inte. Visst kan otrohet inte löna sig, men det kan likväl också leda till en långvarig lycklig relation. Det finns inget per automatik som säger att trohet, eller gott uppförande eller att man alltid torkar fötterna på dörrmattan leder till framgång och vice versa.

    När någon sade: "Karma kommer", var det antagligen mer för att trösta dig och få dig att må bättre, än att det skulle vara någon generell sanning.

    2. Du ville inte ställa till en scen och bearbeta och konfrontera, utan du förlitade dig på att du skulle få någon form av belöning längre fram. Det var också ett feltänk. Du borde ha varit mer tydlig mot dig själv vad otroheten innebar och vad dina behov var. 

    Mitt råd är att du försöker bearbeta det nu. Om du behöver bli förbannad och skrika eller gråta förtvivlad, så gör det. Tycker du det är viktigt att andra får veta, så berätta för dem. Lämna "präktig pojke" tanken åt sidan, och tillåt dig att vara arg, förtvivlad och ledsen. Bestäm dig sedan för att inte låta händelsen definiera dig som människa. Du är värd så mycket mer än sådan där skit. Bestäm dig för att du ska börja leta efter det där andra du är värd!

    Sedan tycker jag inte att hat i den här situationen är nödvändigtvis dåligt. Det är inget fel att hata så länge det inte går ut över någon annan och man har kontroll på det. Men fastna inte där, utan låt hatet bli ett konstruktivt hat som blir hävstången som får dig att hitta det nya livet!
  • Fre 15 feb 09:05 #8
    jrockyracoon skrev 2019-02-14 23:07:48 följande:
    Det låter som om du begått ett antal tankefel.

    1. Du har tänkt att det finns en "bestraffningsregel". Det gör det ju tyvärr inte. Visst kan otrohet inte löna sig, men det kan likväl också leda till en långvarig lycklig relation. Det finns inget per automatik som säger att trohet, eller gott uppförande eller att man alltid torkar fötterna på dörrmattan leder till framgång och vice versa.

    När någon sade: "Karma kommer", var det antagligen mer för att trösta dig och få dig att må bättre, än att det skulle vara någon generell sanning.

    2. Du ville inte ställa till en scen och bearbeta och konfrontera, utan du förlitade dig på att du skulle få någon form av belöning längre fram. Det var också ett feltänk. Du borde ha varit mer tydlig mot dig själv vad otroheten innebar och vad dina behov var. 

    Mitt råd är att du försöker bearbeta det nu. Om du behöver bli förbannad och skrika eller gråta förtvivlad, så gör det. Tycker du det är viktigt att andra får veta, så berätta för dem. Lämna "präktig pojke" tanken åt sidan, och tillåt dig att vara arg, förtvivlad och ledsen. Bestäm dig sedan för att inte låta händelsen definiera dig som människa. Du är värd så mycket mer än sådan där skit. Bestäm dig för att du ska börja leta efter det där andra du är värd!

    Sedan tycker jag inte att hat i den här situationen är nödvändigtvis dåligt. Det är inget fel att hata så länge det inte går ut över någon annan och man har kontroll på det. Men fastna inte där, utan låt hatet bli ett konstruktivt hat som blir hävstången som får dig att hitta det nya livet!
    Gud vad bra skrivet!!!
  • Fre 15 feb 09:05 #9
    Mella-Bella skrev 2019-02-14 21:30:33 följande:
    Det låter som att han vill ha eller tror att han behöver någon slags allmän upprättelse. Kanske att det blir rättvist om sanningen kommer fram för omgivningen, kanske att han från omgivningen får ett erkännande/bekräftelse på att man har gjort fel mot honom...nåt sånt
    Ja, så tolkar jag det också. Min poäng var mer vad det ska leda till - om han verkligen tror att nåt ska bli bättre av det.
  • Fre 15 feb 11:58 #10
    Kråkungen skrev 2019-02-15 09:05:55 följande:
    Ja, så tolkar jag det också. Min poäng var mer vad det ska leda till - om han verkligen tror att nåt ska bli bättre av det.
    Att få upprättelse när man blivit felbehandlad, ja det verkar bara vara så att det brukar vara någonting människor behöver, mår bra av, hjälper dem vidare...
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll