• Anonym (Lindäng)

    Ditt livs största ledsamhet

    Låt oss säga att du just nu när du läser detta ligger på dödsbädden (oavsett din ålder) och tänker tillbaka på ditt liv fram till nu. Vad känner du mest ledsamhet över som inkluderar dig och din person och som varit utanför din kontroll? Typ: 'Min mamma älskade mig inte', eller 'jag blev homosexuell och hatad för det'.

    Jag skulle mest känna ledsamhet över att jag aldrig blev älskad av mitt ex. Vi hade ett 11 år långt förhållande men han älskade mig aldrig. Det känns väldigt ledsamt när jag tänker på det... Jag har verkligen älskat honom och han var perfekt på så många sätt. Det tog slut för tre år sedan då jag valde att lämna honom efter att ha gett upp att han någonsin skulle börja älska mig och det började kännas som en plåga att vara med honom. När han var på jobbresa de sista åren njöt jag av att vara själv och blev sur och grinig då han kom hem och "störde" mig i min sköna ensamhet. Då insåg jag att jag slutat älska honom och inte ville vara ihop med honom längre. Han såg mig som en kul, rolig, trevlig person att vara med och som samtidigt kunde hjälpa honom att nå ett Svensson-liv med vår gemensamma ekonomi, typ villa och husvagn.

    Idag bor jag själv och trivs så himla bra med det! Har däremot inte stängt dörren för ny kärlek. Kommer den så kommer den. ????

    Så vad skulle du känna mest ledsamhet över?

  • Svar på tråden Ditt livs största ledsamhet
  • Anonym (Lindäng)

    Oj, frågetecknen skulle vara en smiley och inget annat.

  • Anonym (G)

    Det skulle helt klart vara att den jag valde som pappa till mina barn valde att inte vara en bra pappa (eller partner). Det är en stor sorg för mig.

  • Anonym (En dag är det över)

    Mitt liv har varit otroligt tungt. Varje del av det har varit en kamp och jag har inte upplevt det där med att självklart bara leva som jag ser andra göra. Vet inte hur jag kommer se tillbaka på mitt liv om jag en dag ligger vid dödsbädden. Jag tror jag kommer välkomna vilan. :)

  • Anonym (Daniel)
    Anonym (Lindäng) skrev 2019-02-15 22:21:09 följande:

    Låt oss säga att du just nu när du läser detta ligger på dödsbädden (oavsett din ålder) och tänker tillbaka på ditt liv fram till nu. Vad känner du mest ledsamhet över som inkluderar dig och din person och som varit utanför din kontroll? Typ: 'Min mamma älskade mig inte', eller 'jag blev homosexuell och hatad för det'.

    Jag skulle mest känna ledsamhet över att jag aldrig blev älskad av mitt ex. Vi hade ett 11 år långt förhållande men han älskade mig aldrig. Det känns väldigt ledsamt när jag tänker på det... Jag har verkligen älskat honom och han var perfekt på så många sätt. Det tog slut för tre år sedan då jag valde att lämna honom efter att ha gett upp att han någonsin skulle börja älska mig och det började kännas som en plåga att vara med honom. När han var på jobbresa de sista åren njöt jag av att vara själv och blev sur och grinig då han kom hem och "störde" mig i min sköna ensamhet. Då insåg jag att jag slutat älska honom och inte ville vara ihop med honom längre. Han såg mig som en kul, rolig, trevlig person att vara med och som samtidigt kunde hjälpa honom att nå ett Svensson-liv med vår gemensamma ekonomi, typ villa och husvagn.

    Idag bor jag själv och trivs så himla bra med det! Har däremot inte stängt dörren för ny kärlek. Kommer den så kommer den. ????

    Så vad skulle du känna mest ledsamhet över?


    Känner din sorg.

    Letar du aktivt?

    Hur har det gått för ditt ex? Har ni kontakt?
  • Anonym (Malin)
    Anonym (G) skrev 2019-02-15 22:24:36 följande:

    Det skulle helt klart vara att den jag valde som pappa till mina barn valde att inte vara en bra pappa (eller partner). Det är en stor sorg för mig.


    Känner precis som du. Känner det så starkt att jag önskar att jag aldrig satt mina helt bedårande barn till världen. De förtjänade bättre.

    Lever du med din partner ännu eller har ni skiljt er?
  • Anonym (E)

    Att jag inte kan få barn eller kommer att ha haft ett förhållande.

  • Anonym (G)
    Anonym (Malin) skrev 2019-02-15 22:38:45 följande:

    Känner precis som du. Känner det så starkt att jag önskar att jag aldrig satt mina helt bedårande barn till världen. De förtjänade bättre.

    Lever du med din partner ännu eller har ni skiljt er?


    Ja det är så tungt. Förstår inte att det ska vara så svårt att sätta dom i första hand, alltid. Ja vi lever ihop men detta har gjort att alla känslor från min sida har försvunnit. Du då?
  • Anonym (En dag är det över)
    Anonym (Malin) skrev 2019-02-15 22:38:45 följande:

    Känner precis som du. Känner det så starkt att jag önskar att jag aldrig satt mina helt bedårande barn till världen. De förtjänade bättre.

    Lever du med din partner ännu eller har ni skiljt er?


    Med all respekt för din sorg. Känner du verkligen att du inte hade fött dem om du vetat?
  • Anonym (Elin)

    Mitt missfall. Även om det var länge sen nu och vi har en fullskalig familj. Den sorgen och smärtan kommer alltid finnas parallellt i mitt liv

  • Anonym (Lindäng)
    Anonym (Daniel) skrev 2019-02-15 22:29:54 följande:

    Känner din sorg.

    Letar du aktivt?

    Hur har det gått för ditt ex? Har ni kontakt?


    Nej, jag letar inte aktivt. Finns med på några kontakt-appar men är inte så aktiv på dem heller. Trivs så bra med att vara själv just nu så jag vill inte ha någon relation på heltid. Kan som mest tänka mig att ha en helg-relation där vi bara ses på helgerna. Ett slags särboskap helt enkelt.

    Exet bor kvar i huset och klarar sig bra ekonomiskt men behöver ibland min hjälp med praktiska saker gällande huset och tomten. Vi har mycket god kontakt som vänner och umgås ofta och gör t.o.m. utlandsresor ihop. Jag vet (förstår) att han vill att jag flyttar tillbaka men det är bara för att nå ett bättre liv rent ekonomiskt - mer pengar att röra sig med ger ett roligare och friare liv.
Svar på tråden Ditt livs största ledsamhet