Hur göra med sambo som ej betalar?

Prata med varandra. Ni måste ha en ekonomisk lösning som fungerar för er båda.

Man ska prata om sånt innan man flyttar ihop. Tyvärr blir det nog så att det här kan skapa agg mellan er, när det redan är ett problem. 

Var ni överens om att ha ett gemensamt konto? Det låter nästan som om du ville det men han inte bryr sig? 

Känner igen det är med att inte orka byta en felaktig vara. Haft ett ex som var så. Om inte jag ordnade det, hände det inte. 

Om han inte har pengar, måste i ju prata om hur ni då ska klara er. Ska du betala mer för att du har mer pengar (om du har det)? eller hur vill ni göra?
Han måste klara av att prata om det, och inte se det som en maktkamp. Gör han det får du fråga hur han menar det ska lösas om ni inte kan prata? 

Tyvärr är det stor risk att det här kan bli så jobbigt att ni till slut gör slut, och det är lite onödigt, om ni har det bra i övrigt. 

Tack så mkt. Ska ta upp det.

Vi pratade om detta innan vi flyttade ihop och var överens om summan 6000 kr. Det är han som plötsligt ändrat sig då hans egna firma ständigt har utgifter. 

Ok, kan leva med att han inte orkar byta varan, det är mer det dysfunktionella mönstret han har kring pengar jag vill hitta ett sätt att hantera. Liksom, han hade råd att köpa bag in box för egna pengar och använde 150 kr av det gemensamma kontot för att köpa kalsonger, då han ej orkade tvätta. Förstår du grejen, han är liksom väntar sig att jag löser allt. Och jag har mer pengar, men det är alltid jag som får lösa allt.

Jag föreslog att vi skulle dra procentuellt av nettolönen istället, till det gemensamma kontot, men det ville inte han. Han ville ha en fast summa. 

Men du har rätt. Ska säga som du skrev: "vi måste kunna prata om detta, utan att du ser det som en maktkamp". 

Hans beteende är tyvärr: "flickvännen löser väl det". Men det är slut med det nu. 

Vi pratade om detta innan vi flyttade ihop och var överens om summan 6000 kr. Det är han som plötsligt ändrat sig då hans egna firma ständigt har utgifter. 

Ok, kan leva med att han inte orkar byta varan, det är mer det dysfunktionella mönstret han har kring pengar jag vill hitta ett sätt att hantera. Liksom, han hade råd att köpa bag in box för egna pengar och använde 150 kr av det gemensamma kontot för att köpa kalsonger, då han ej orkade tvätta. Förstår du grejen, han är liksom väntar sig att jag löser allt. Och jag har mer pengar, men det är alltid jag som får lösa allt.

Jag föreslog att vi skulle dra procentuellt av nettolönen istället, till det gemensamma kontot, men det ville inte han. Han ville ha en fast summa. 

Men du har rätt. Ska säga som du skrev: "vi måste kunna prata om detta, utan att du ser det som en maktkamp". 

Hans beteende är tyvärr: "flickvännen löser väl det". Men det är slut med det nu. 

Vill liksom hitta ett sätt att hantera hans dysfunktionella beteende, dels genom att markera, men dels genom att själv inte dränkas i det.

Handling har större effekt för honom än prat. Även om vi måste prata om det. Fast han hatar att prata.

Så jävla synd.  Detta dränerar mig. Annars överväger plussen. 

Vad trist. 

Mitt ex som jag refererade till tidigare, hade lite klassiska ungkarlsbeteeenden. Tex tyckte han det var lustigt tydligen, att han varje månad fick förseningsavgift på csn (det här var på den tiden man inte kunde ha det på autogiro) så när vi blev sambos fick jag se till att alla räkningar kom in i tid varje månad. Då tyckte han att det var jättebra att slippa avgiften.
Han köpte också massor med kläder (komiskt att du nämnde kalsonger - precis så var det här också) innan vi blev sambos. Första gången jag såg hans garderob hade han typ 100 kalsonger! När jag frågade varför så sa han att det var så tråkigt att tvätta och kom något roligare upp när han hade tvättid så gjorde han det roliga i stället. 
De här sakerna försvann ganska fort efter att vi hade flyttat ihop. Med andra ord fanns det ju hopp för "slarvern" att lära sig lite vuxenbeteende. 

Det kanske din partner också kan, men som sagt - korten på bordet, prata öppet om det och bestäm hur ni ska ha det. Om han blir irritread så kan du ju försöka prata  mer objektivt om "Kalle och Lisa ska bli sambos- hur ska de göra med ekonomin?"

Hur länge har han drivit företag? Är det relativt nystartat kan jag förså att det är knapert, men har han hållit på länge borde han bli anställd någonstans i stället, eftersom det inte går att leva drägligt på företaget.

Hoppas det inte är hans sätt att utnyttja dig bara? Att inte vilja prata om det, att inte vilja ta sin del av ansvaret.

Hans firmas utgifter är HANS ansvar, inte ert gemensamma. 

Sköter han firmans ekonomi på samma sätt?!?