Dela på räkningar

Har man barn ihop är väl gemensam ekonomi att föredra, vi har alltid kört med att alla pengar är bådas.

Vi har nästan från början kört med ett gemensamt konto dit pengarna går in och ut. Detta oavsett vem som tjänar mest för tillfället.

Större privata köp stämmer vi av först.

Har man barn tillsammans så har man ekonomin tillsammans.

Alla pengar in på ett konto, jag tjänar mer men har en dyr hobby. Jag tror bråk uppstår om man är oense vart pengarna ska gå, fixa naglar finns inte på världskartan här. Är man ense och har samma mål och prioritering blir allt så mycket lättare.

Vi är sambos med hus och två barn. Jag (kvinna) har tidigare tjänat ca 8000 mer i månaden, nu ca 4000 mer. Vi delar lika på gemensamma utgifter men jag köper det mesta till barnen, tar alla bilkostnader, veterinärkostnader, läkemedel, presenter, blommor/utemiljö etc. dvs jag tar extrakostnaderna. Jag äger 75% av boendet, han 25%, trots att vi står 50/50 på lånet. (Som är inköpt för gemensamt boende ja...). Jag äger bilen 100% men vi delar på lånekostnaden. Ibland går jag minus, ibland känns det rättvist. Oftast betalar jag väldigt mycket mer och går back, dvs tar från sparandet och det gör mig irriterad.

PS: men, anser att båda behöver ha 2-3000 för livskvalitet som hår, naglar kläder. Kan din fru inte göra sådant ibland så betalar hon för mycket.

Jag förstår din syn. Men samtidigt tycker jag det är rimligt att man bidrar olika egen förmåga. Man är ändå ett team och kan den enda spara undan eller roa sig för 10 k och den andre knappt får något över tycker inte jag det känns okej. Ska man då bo ihop får man väl i så fall anpassa sig efter den med lägst lön. Din sambo skulle gynnas av ett billigare boende.

Jag är mer inne på att man ammorterar 50/50 ifall man äger boendet ihop. Men så betalar man övriga kostnader (avgift, ränta, sophämtning osv) procentuellt.

Jag tjänar mer än min partner kan tilläggas. Dock inte lika mycket.

Är man gift, har barn och ett hus så tycker jag personligen att helt gemensam ekonomi är att föredra. Det är ju fruktansvärt om en part aldrig kan följa med på restaurang, åka på semester eller liknande för att allt måste delas 50/50. Var är rättvisan i det?

Är din fru nöjd med upplägget som ni har?

Hur mycket har hon över till egna saker varje månad?

Tänker att om man är familj så ska alla leva på samma standard. Är man gifta är man dessutom skyldig att se till att ens partner har samma levnadsstandard. Förstår inte varför man inte skulle vilja att ens familj har det lika bra som man själv.