Gör jag rätt mot pappan?
Jag och mitt ex har varit separerade länge. Vår son är stor nu, 16 år. Pappan bor utomlands och de träffas ibland ofta och ibland sällan men har regelbunden telefonkontakt. Pappan och jag har haft lite av en upp och ner-relation men vi har ändå stått varandra nära. Mycket har hänt mellan oss genom åren, bråk, otrohet och även bra saker. Alla de här åren har jag låtit pappan komma och gå i stort sätt oavsett situation pga av att jag har tänkt på sonen först och främst. Men nu har så mycket hänt, enligt mig så svek pappan mig för 2 månader sedan och dessutom har han en flickvän nu och för mig känns det inte bra att han kommer hem till oss längre utan jag skulle helst se att sonen och pappan träffas utanför mitt hem, utan mig. Dessutom tar pappan mig för givet, jag har alltid funnit för honom, låtit honom göra vad han vill i stort sett och vi har alltid haft en sexuell relation och han har hintat om att han vill fortsätta med det trots att han har flickvän, men det vill inte jag. Jag måste väl få lov att bryta nu och få tänka på mig själv lite för en gång skull , eller hur tänker ni?