• elliss

    Är det ens lönt längre??

    Jag och min sambo har ett gemensamt barn tsm som är litet. Sambon har 2 barn sedan tidigare, en grabb som är i tonåren och en dotter som snart blir tonåring. Pojken har jag en gång i tiden kommit bra överens med men inte längre. Flickan tycker jag väldigt bra om och kommer mycket bra överens med. Det har kommit till den punkten att jag inte tål hennes son. Jag klarar inte av honom. Båda barnen har sin bio-pappa men han tar inget ansvar över sina barn utan är bara där ibland ngn helg här och där. Han är helt enkelt inget att "hänga upp i granen" och har valt bort sina barn för några år sen. Nu till frågan, Jag och min sambo älskar varandra och vill leva ihop. Men jag känner att jag vill inte leva tsm med hennes son. Jag har försökt ALLT men hans beteende har gjort att "botten is nådd" och jag klarar inte av honom. Ska jag flytta och vi blir särbos tar jag med mig vår gemensamma. Men det var inte så här jag hade tänkt mitt liv skulle se ut. Jag ville ju ha barn tsm och leva ihop alla på ett bra och harmoniskt sätt men harmoni är det sista jag eller min sambo känner. Kan en särbo lösning funka eller kommer det sluta med att vi gör slut?

    Någon med erfarenhet av liknande situation?

  • Svar på tråden Är det ens lönt längre??
  • Chattisen

    Lev det liv som passar er, ni kanske räddar relationen och vill flytta tillbaka sen. Annars är ett alternativ familjerådgivning eller att du och sonen umgås lite på tu man hand. Om hans far är oengagerad / frånvarande så saknar han troligtvis en fadersfigur och egentligen vill han nog att du ska ta den rollen eftersom att du redan är en del av familjen. Ge honom tid ensam med dig och skapa en relation.

  • Tow2Mater

    Du och din sambo är de vuxna, pojken är tonåring! Lös det! Man splittrar inte upp en familj med småbarn och skyller på en tonåring. Var anser du att du inte klarar av längre? Vad gör du och din sambo åt det?

    Vad menar du med " tar jag med mig vår gemensamma"? Menar du att de ska bo varannan vecka hos dig och varannan hos sambon?

  • elliss
    Tow2Mater skrev 2019-02-25 01:07:39 följande:

    Du och din sambo är de vuxna, pojken är tonåring! Lös det! Man splittrar inte upp en familj med småbarn och skyller på en tonåring. Var anser du att du inte klarar av längre? Vad gör du och din sambo åt det?

    Vad menar du med " tar jag med mig vår gemensamma"? Menar du att de ska bo varannan vecka hos dig och varannan hos sambon?


    Vi har försökt med Fam-r-givn.

    Jag klarar inte av Pojken. Jag tål han inte längre. Hans beteende är av sådan art att jag inte vill ha med han att göra längre. Bara av att se honom växer min irritation. Så här var det ju inte för några år sen men sista året har det eskalerat. Jag har försökt göra allt det ni skriver men det ger ingenting. Han blir bara jobbigare för varje dag som går. Min sambo håller med mig men är även hans förälder och blir då splittrad. Vilket inte känns bra för mig. Vidare har det här så mkt energi från mig och min tid med mitt första barn. Jag vill minnas denna tid som en fin tid men hennes son förstör den minnesbilder för mig.
  • elliss
    Chattisen skrev 2019-02-24 23:22:48 följande:

    Lev det liv som passar er, ni kanske räddar relationen och vill flytta tillbaka sen. Annars är ett alternativ familjerådgivning eller att du och sonen umgås lite på tu man hand. Om hans far är oengagerad / frånvarande så saknar han troligtvis en fadersfigur och egentligen vill han nog att du ska ta den rollen eftersom att du redan är en del av familjen. Ge honom tid ensam med dig och skapa en relation.


    Ja jag tänker det. Att han kanske flyttar hemifrån (som han själv sagt) när han är 18??

    Fam-rivning har vi försökt. Jag har försökte i över 3 år att göra saker själv med honom men hans beteende förändras ändå inte. Vi har båda funderat om han har ngn diagnos. Låter hårt men ibland tror jag att han har ngn empati störning. Men jag är ingen doktor. Just nu vill jag inte vara med honom alls. Han har förstört så mkt i vår relation att jag tappat all ork för honom. Tyvärr. Tro mig när jag säger att jag tagit på mig mkt ansvar och gett och lagt mkt tid på honom men det ger inget tyvärr. Han utvecklas för varje dag och blir bara drygade och drygade och ju mer jag ser av det ju mer avstånd tar jag från honom.. samtidigt har jag ett litet barn som jag vill ge all min kärlek och tid till. Jag känner att det är där jag ska lägga min energi just nu och inte på honom. Tycker han är min sambos och sin andra förälders ansvar jag måste prioritera min bebis och min och min sambos relation just nu. S0 jag tror det är nog bäst jag söker eget.
Svar på tråden Är det ens lönt längre??