• Anonym (oroligpappa)

    Väntar fel kön, krossat förhållande

    Vi är en  normal familj som har ett barn och väntar vårt andra barn. 


    Problemen började när vi tog reda på kön på andra barnet (nipt). Det fanns starka  önskemål/drömmar från min fru om att även nummer två skulle bli en tjej. 


    Nu verkar det inte bli så utan en lite pojke kommer komma.

    Detta mottogs med en stor besvikelse hos min fru, så pass att hon ville göra abort. Detta hade varit ett alternativ då det var ganska tidigt i graviditeten men jag var inte alls beredd på att min fru skulle påverkas så av detta och under flera veckor diskuterade vi det fram o tillbaka. För mig spelar kön inte någon roll. Huvudsaken att det är ett friskt barn. Men för min fru däremot fanns aldrig det alternativet. Nu ser hon bara två alternativ. Antingen skiljer vi oss eller adopterar vi bort barnet.

    Abort som alternativ föll till slut bort då en sen abort verkade ganska tuff.  Men nu går hon och är så ångerfull och planerar skilsmässa eller hotar med att adoptera bort barnet.
    Hon kan inte se sig som en pojkmamma och säger att hon aldrig kommer klara av att ha en pojke i familjen, att hon hellre är ensam än går och är avundsjuk på andra som fått två tjejer. 


     


    Hels situationen är helt absurd och jag är bokstavligt talad chockad. Hon vill alltså  förstöra familjen.  Låta dottern (och den kommande pojken) växa upp med skilda föräldrar eller adoptera bort barnet  för att det inte motsvarar hennes dröm. 
    Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra längre. 
    Jag är orolig för vår dotter, för vad som kommer att hända. Jag är orolig att min fru mår så pass dåligt psykiskt att hennes förmåga att ta beslut är begränsad. Det känns inte som en normal tanke att ta när vi lever i ett bra förhållande (tills nu då) och har en fin dotter redan. 

    Själv mår jag härefter. Känner mig både dum, ledsen och bedragen. 
    Hade vi diskuterat det helt innan kunde man ju faktiskt på allvar hitta en väg att garantera kön vi a ivf ( till en rätt häftig prispeng)  
    Dum att jag inte har sett detta innan eller att vi inte pratat igenom till 100% samtidigt som jag är sjukt rädd för hur det kommer gå. Vad händer om hon går igenom hela graviditeten och sen vill skiljas och jag blir ensam med pojken med skilsmässa och allt vad det innebär med en nyfödd.  Vad har hänt, kan min fru drabbats av en sådan depression eller chock att hon kan göra så här? Någon som har varit med om liknande?

  • Svar på tråden Väntar fel kön, krossat förhållande
  • Anonym (Lila)

    Nu läste jag bara trådstarten så möjligt att några redan sagt detta men det låter som att din fru har fått en psykos fast det som motsäger det är att hon verkar medveten om sina tankar eftersom hon håller tyst inför mcv. Då återstå det att detta är en med eten handling och tanke och den är ju inte normal. Varför följer du inte med till barnmorskan nästa gång eller ber att få prata i enrum där du berättar allt. Ditt bekymmer är inte att du ev blir ensamstående, bekymret är att du måste fokusera på din fru och ofödda son. Att få henne att inse vad hon håller på med. Det finns hjälp.

  • MaryM
    Anonym (oroligpappa) skrev 2019-04-15 14:24:57 följande:

    Tack för alla super super bra input. 

    Jag kommer såklart kunna hantera att ta barnen. Allt sådant löser sig men det är bara en sådan oro hur hon ställer sig i det ögonblicket. hur hon kommer hantera det att sitta i samma lägenhet och jag har barnet framför henne och dottern förmodligen kommer vara ganska intresserad... hur hanterar man det ...  

    Jag har nu börjat bearbeta min fru att vi ska prata med familjerådgivning och mvc.

    Senast nu gick jag på rätt hårt och sagt att jag pratat med barnmorskan och att vi nästa gång vi ska dit kommer ta upp detta inför henne och få komma vidare. Blev ju ett otroligt liv hemma . blåste rätt kallt där men men ser ingen annan utväg då hon fort säger att hon inte kommer bli en pojkmamma. 


    Bra TS! har du pratat med ditt jobb om att du kommer behöva ta ledigt en längre tid?
    She knows she's more than just a little misunderstood. She has trouble acting normal when she's nervous.
  • Anonym (oroligpappa)
    MaryM skrev 2019-04-16 15:18:25 följande:
    Bra TS! har du pratat med ditt jobb om att du kommer behöva ta ledigt en längre tid?
    Jag har tagit upp det med jobbet med så dom är med på banan. Men svårt att planera såklart. Men nu är även mvc inkopplade . Tyvärr vägrar min fru att ens prata med mvc eller gå dit något mer. Så frågan är hur jag ska gå vidare. Jag såg ingen annan utväg än att officiellt koppla in mvc för att försöka få min fru att prata med dom men det verkar ha gett omvänd effekt. Om hon inte vill gå dit något mer alls så kan det bli riktigt farligt för barnet och mamman om det skulle uppstå komplikationer. 

    Min fru mår fysiskt bättre och det märks på hennes humör men nu kommer den andra delen med graviditeten att man blir tung och trött. Så över lag känns det lite mer positivt men vi skulle behöva prata tillsammans med mvc om hur vi ska göra det för jag vet fort inte vart jag har henne i det? Även om hon senaste tiden känns mer positiv så är personer i en sådan sits experter på att dölja ett psykiskt illamående. 
    Jag hoppas att allt löser sig för jag börjar längta. Det har varit så ledsamt att denna graviditeten har varit som bortblåst av allt lidande och oro som vi gått igenom och jag önskar inte min värsta fiende att behöva gå igenom det som vi går igenom nu. månader av psykiskt terror men värst är det för min fru som förmodligen lever i en annan värld och inte inser hur instängt och ensamt det är. Tack till alla som ger sitt stöd. Jag kommer inte ge upp hoppet.
  • Anonym (X)
    Anonym (oroligpappa) skrev 2019-04-25 11:42:14 följande:

    Jag har tagit upp det med jobbet med så dom är med på banan. Men svårt att planera såklart. Men nu är även mvc inkopplade . Tyvärr vägrar min fru att ens prata med mvc eller gå dit något mer. Så frågan är hur jag ska gå vidare. Jag såg ingen annan utväg än att officiellt koppla in mvc för att försöka få min fru att prata med dom men det verkar ha gett omvänd effekt. Om hon inte vill gå dit något mer alls så kan det bli riktigt farligt för barnet och mamman om det skulle uppstå komplikationer. 

    Min fru mår fysiskt bättre och det märks på hennes humör men nu kommer den andra delen med graviditeten att man blir tung och trött. Så över lag känns det lite mer positivt men vi skulle behöva prata tillsammans med mvc om hur vi ska göra det för jag vet fort inte vart jag har henne i det? Även om hon senaste tiden känns mer positiv så är personer i en sådan sits experter på att dölja ett psykiskt illamående. 

    Jag hoppas att allt löser sig för jag börjar längta. Det har varit så ledsamt att denna graviditeten har varit som bortblåst av allt lidande och oro som vi gått igenom och jag önskar inte min värsta fiende att behöva gå igenom det som vi går igenom nu. månader av psykiskt terror men värst är det för min fru som förmodligen lever i en annan värld och inte inser hur instängt och ensamt det är. Tack till alla som ger sitt stöd. Jag kommer inte ge upp hoppet.


    Det är jättebra att du pratat med mvc, nu måste ju de handla utifrån detta och om inte din fru går på kontrollerna så måste de ju göra något. Håll kontakt med mvc och prata med dem löpande. Om det nu blir så att du får ta allt är det viktigt med etablerad kontakt. Jag tycker med att du ska vara uppmärksam på din fru nu så att det inte går galet. Du kan ju kontakta psyk med. Din fru behöver hjälp och det är bara att kämpa tills hon får det. Jag tänker att er dotter också får illa i detta och du kan vända dig till bvc för att få stöd och hjälp med hur du ska hantera henne i allt detta. Hoppas du känner att du har stöd med för det är viktigt med för att du ska orka. Har mvc sagt vad som händer om hon inte går på sina kontrolmer? Jag känner verkligen för dig.
  • annabellelee
    Anonym (X) skrev 2019-04-25 15:24:53 följande:

    Det är jättebra att du pratat med mvc, nu måste ju de handla utifrån detta och om inte din fru går på kontrollerna så måste de ju göra något. Håll kontakt med mvc och prata med dem löpande. Om det nu blir så att du får ta allt är det viktigt med etablerad kontakt. Jag tycker med att du ska vara uppmärksam på din fru nu så att det inte går galet. Du kan ju kontakta psyk med. Din fru behöver hjälp och det är bara att kämpa tills hon får det. Jag tänker att er dotter också får illa i detta och du kan vända dig till bvc för att få stöd och hjälp med hur du ska hantera henne i allt detta. Hoppas du känner att du har stöd med för det är viktigt med för att du ska orka. Har mvc sagt vad som händer om hon inte går på sina kontrolmer? Jag känner verkligen för dig.


    Kontrollerna på mvc är frivilliga, så slutar hon gå händer ingenting.
  • Meriall

    Var uppmärksam. Många med psykisk ohälsa beter sig som att de mår bättre just innan de gör något riktigt hemskt...

  • trollhona
    Anonym (oroligpappa) skrev 2019-04-15 14:24:57 följande:

    Tack för alla super super bra input. 
    Jag kommer såklart kunna hantera att ta barnen. Allt sådant löser sig men det är bara en sådan oro hur hon ställer sig i det ögonblicket. hur hon kommer hantera det att sitta i samma lägenhet och jag har barnet framför henne och dottern förmodligen kommer vara ganska intresserad... hur hanterar man det ...  
    Jag har nu börjat bearbeta min fru att vi ska prata med familjerådgivning och mvc.
    Senast nu gick jag på rätt hårt och sagt att jag pratat med barnmorskan och att vi nästa gång vi ska dit kommer ta upp detta inför henne och få komma vidare. Blev ju ett otroligt liv hemma . blåste rätt kallt där men men ser ingen annan utväg då hon fort säger att hon inte kommer bli en pojkmamma. 


    Bra kämpat.
    Din fru verkar stå så långt ifrån att må bra just nu. Har du pratat med psykiatrin? Många kommuner har ett akut-team som man kan ringa till och prata för stöd. Man kan vara anonym.

    Om din fru fortsätter agera inför andra som om allt är ok skulle jag se det som ett varningstecken. Du vet vad som pågår men ingen annan. Om något skulle hända barnet så skulle omgivningen inte veta varför. Försök involvera flera, släkt, vänner.. du kommer behöva deras stöd oavsett hur detta slutar.

    Försök också spela in din fru om honyttrar sig kring detta med att hon vill adoptera bort barnet etc. det låter kanske hemskt men om det  skulle gå upp i familjerätten kan det vara värt at ha.
  • Anonym (Jiw)
    trollhona skrev 2019-04-26 00:52:39 följande:

    Bra kämpat.

    Din fru verkar stå så långt ifrån att må bra just nu. Har du pratat med psykiatrin? Många kommuner har ett akut-team som man kan ringa till och prata för stöd. Man kan vara anonym.

    Om din fru fortsätter agera inför andra som om allt är ok skulle jag se det som ett varningstecken. Du vet vad som pågår men ingen annan. Om något skulle hända barnet så skulle omgivningen inte veta varför. Försök involvera flera, släkt, vänner.. du kommer behöva deras stöd oavsett hur detta slutar.

    Försök också spela in din fru om honyttrar sig kring detta med att hon vill adoptera bort barnet etc. det låter kanske hemskt men om det  skulle gå upp i familjerätten kan det vara värt at ha.


    Vad menar du med det sista? Det låter som om du tycker att man ska hålla det emot henne att hon (troligtvis) har blivit psykotisk en gång i tiden?

    Jag hoppas att hon tar sig ur det här och att hon får sjukdomsinsikt. Kan det vara något annat trauma som ligger bakom att det blir så här?

    Jag undrar också om du har stöd ifrån familj och vänner?
  • Anonym (Förstår inte)
    Anonym (oroligpappa) skrev 2019-04-25 11:42:14 följande:

    Jag har tagit upp det med jobbet med så dom är med på banan. Men svårt att planera såklart. Men nu är även mvc inkopplade . Tyvärr vägrar min fru att ens prata med mvc eller gå dit något mer. Så frågan är hur jag ska gå vidare. Jag såg ingen annan utväg än att officiellt koppla in mvc för att försöka få min fru att prata med dom men det verkar ha gett omvänd effekt. Om hon inte vill gå dit något mer alls så kan det bli riktigt farligt för barnet och mamman om det skulle uppstå komplikationer. 

    Min fru mår fysiskt bättre och det märks på hennes humör men nu kommer den andra delen med graviditeten att man blir tung och trött. Så över lag känns det lite mer positivt men vi skulle behöva prata tillsammans med mvc om hur vi ska göra det för jag vet fort inte vart jag har henne i det? Även om hon senaste tiden känns mer positiv så är personer i en sådan sits experter på att dölja ett psykiskt illamående. 

    Jag hoppas att allt löser sig för jag börjar längta. Det har varit så ledsamt att denna graviditeten har varit som bortblåst av allt lidande och oro som vi gått igenom och jag önskar inte min värsta fiende att behöva gå igenom det som vi går igenom nu. månader av psykiskt terror men värst är det för min fru som förmodligen lever i en annan värld och inte inser hur instängt och ensamt det är. Tack till alla som ger sitt stöd. Jag kommer inte ge upp hoppet.


    TS jag förstår inte riktigt vad det är att du vill att MVC ska göra eller bestämma? Eller varför ditt arbete blir svårt att planera?

    I denna situationen behöver du ta(minst) den första perioden föräldraledighet. Skulle din fru ändra sig så är ni hemma tillsammans några månader men ställ in dig på att du gör det. Har du sagt till din fru att du tar föräldraledighet från jobbet så att du kan ta hand om barnet ensam?

    Ska hon gå och prata med någon så måste det antingen komma från henne själv eller få henne att gå på samtalshjälp med något svepskäl där motparten ändå vet situationen

    Mellan raderna så låter det lite som att du vill att någon utomstående ska komma och säga till din fru att skärpa dig och att hon då bara ska släppa det hela? I så fall är detta nog inget hon bara kan skärpa sig från, hon behöver bearbeta med någon professionell och få hjälp med varför hon känner som hon gör och att bryta tankemönstren.
Svar på tråden Väntar fel kön, krossat förhållande