• Anonym (wenddla)

    Problem med bonusbarnet

    Behöver tips och råd vad jag kan göra, har som rubriken lyder problem med mitt bonusbarn. Jag och min man har varit ett par i några år, vi har ett gemensamt barn på några månader samt bonusdottern ?A? som är hos oss varannan vecka.

    Jag lärde känna ?A? när hon var tre,fyra år gammal och när jag tänker tillbaka har jag alltid tyckt hon varit uppkäftig och haft en tråkig personlighet men det har blivit värre med tiden.

    Idag är hon 7,5 år och är ett extremt kaxigt och otrevligt barn. Finns inte många stunder som är trevliga med henne. Får hon inte exakt som hon vill eller om man råkar ställa en enligt henne dum fråga så kan hon skrika och vara riktigt otrevlig mot en. Det är inte bara hemma det varit bekymmer med henne utan även på skolan då hon inte kommer överens med varken klasskompisarna eller fröken då hon ofta är arg och uppkäftig, detta ledde till att hon vid några tillfällen fick prata med skolkuratorn.

    Jag försöker verkligen att ha så trevliga stunder med henne som det går, genom att hitta på saker tillsammans som att laga mat ihop eller spela spel osv men tråkigt nog så tröttnar jag och orkar inte mer pga hennes tråkiga personlighet.

    Jag har klarat av henne och stått ut men nu funkar det inte längre, den fruktansvärda ångesten jag känner varje dag när jag räknar ner att nu är det si och så få dagar kvar tills hon kommer hit osv. Får aldrig njuta när hon inte är här då jag bara tänker att snart så kommer hon hit med sin tråkiga jävla personlighet. Man märker även att mannens föräldrar tycker hon är besvärlig men ingen som vågar säga något.

    Dessutom så jobbar min man konstiga arbetstider vilket leder till att jag varje morgon måste gå upp och väcka henne och fixa samt ta henne till skolan och hem samt aktiviteter oftast vilket betyder att jag spenderar mycket tid med henne.

    Har även börjar störa mig på småsaker som jag egentligen inte annars skulle störa mig på hos någon.

    Har pratat med mannen som inte ser detta som stort problem utan mer att jag ska tänka mer positivt när det gäller henne(?!!!!) och att vi får försöka säga till henne mer när hon är elak(tro mig vi har gjort det, men hon har ingen respekt för vuxna)

    Vill verkligen inte behöva separera med min man pga henne. Vad kan jag göra? Någon som är/varit i samma sits?

  • Svar på tråden Problem med bonusbarnet
  • Anonym (Lina)

    Jobbig situation, och jag förstår verkligen! Skulle tycka det var synd om ni skulle separera pga henne, men något måste till, så här kan du inte ha det. Och du borde inte behöva spendera så mycket egentid med henne. Jag tänker särbo, så kan du träffa din man när du vill dvs när styvdottern inte är där. Resten av tiden myser du på annan plats. När styvdottern flyttat hemifrån så kan ni kanske flytta ihop igen. Alternativet är att göra någon typ av intervention med dottern. Typ bup. Att hon inte har några kompisar etc är ju en riskfaktor för psykisk ohälsa. Och hon mår säkert inte bra. Lycka till!

  • Anonym (???)

    Jag undrar vad pappan egentligen gör kring sin dotter, när du verkar ta typ allt? Är han den skojiga lekpappan på helgen bara? Hur skulle han löst sin vardag om han inte hade dig? 

  • Anonym (???)

    Och vad säger skolan om henne? För är beteendet störande även i skolan ska ju de jobba kring henne på ett bra sätt för att stötta och hjälpa henne där. 

  • Anonym (Bonus)

    Hej!

    Barn har inte samma psykologiska tänkande som oss vuxna, de har inga förfinade vuxna sätt att uttrycka sig på annat än med uppkäftighet eller att dra sig undan. Det låter som om det någonstans på vägen har blivit en fnurra i kommunikationen, troligtvis från början redan.

    Ett bonusbarn har en mamma och en pappa, den nya mamman eller pappan kan göra sig en stor otjänst genom att tro att den direkt kan gå in mellan pappa och barn och styra som om den vore den biologiska! Vänskap, lugn och ro, att hela tiden förklara och ha en öppen kommunikation. "Jag vet att jag kommer utifrån, men jag tycker jättemycket om din pappa och vill gärna vara en del av er. Jag förstår att du är misstänksam. Men du har en mamma redan och vi kan väl börja med att bli vänner? Så får vi se var det tar vägen?" Låta barnet visa vägen.

    Kom ihåg att ett barn som gått igenom en separation ofta lägger den skulden på sig själv och att det kan finnas många underliggande saker som påverkar och har skapat ett beteende!

    Försök prata med barnet, ta ett steg tillbaka och låt det komma till dig. Bryt cirkeln ni hamnat i för den kommer ni aldrig ur annars och skapar bara mer osämja och distans!

  • Anonym (m)

    Skaffa en liten etta som du bor i när sambon har sin dotter

  • Miva

    Jag och min sambo flyttade ihop och vi har mina 2 barn och hans 2 barn på samma vecka. Min son har diagnos så det finns inte en chans att jag kan vara själv med alla 4 i åldern 7-12. Så innan vi flyttade ihop ställde jag krav att min sambo fick byta jobb och vi båda jobbade dag med liknande tider. Det finns inte en chans att jag själv hinner hjälpa alla 4 med läxor, fritidsaktiviteter, kvällsmat osv. efter jag jobbat mellan 7-15.30. Jag tycker du ska prata med din man att han byter jobb så han jobbar rak vecka så ni kan hjälpas åt med morgon och kvällsusdlorna. Dessutom får han mer tid med sin dotter och då kanske hon blir lugnare och trevligare...

  • Ess

    Ställ krav på pappan, ska han ha umgänge så får han ensam rodda detta.
    Bär hon sig illa åt mot dig så vänd ryggen åt henne och gå därifrån utan ett ord.

  • Anonym (A)
    Ess skrev 2019-03-02 16:24:58 följande:
    Ställ krav på pappan, ska han ha umgänge så får han ensam rodda detta.
    Bär hon sig illa åt mot dig så vänd ryggen åt henne och gå därifrån utan ett ord.
    Ja, ställ krav på honom.
Svar på tråden Problem med bonusbarnet