Hur dela upp räkningarna? - kvinnans synvinkel

Jag tycker att snålhet och girighet är det minst attraktiva som finns.
Det är självklart att man dumpar sådana karlskrällen.

Kjell: tack, jag tror att jag har vaknat upp nu. Är jag inte tydlig och glasklar kommer vi att separera inom ett par år. För missnöjet gror mellan oss..

Det här med att han kan betala ränta på hans lån av mig är inte ens något jag över huvud taget funderat på. Det verkar väldigt snålt av mig om jag skulle kräva honom på 3800 kr i månaden. Men det kan vara ett argument, om vi ska förhandla om gemensam ekonomi kanske. Det är väldigt svårt att dela upp kostnaderna procentuellt tycker jag. Då måste vi nästan gå ned i levnadsstandard och köpa billigare mat, skippa uteluncher, skippa semestrar, byta till billigare boende..

Men för att på något sätt försvara min man så har jag ett mycket roligare och mer fritt jobb än vad han har, ett jobb som jag styr själv och det är han lite avundsjuk på tror jag. Han säger att han tycker att han får slita hårdare än mig, och det kan jag på ett sätt förstå.

Å andra sidan tar jag lite mer av hushållsarbetet och bor med hans barn på halvtid, vilket blir mer jobb än om han inte hade haft ett barn sen tidigare, jag tog även hela föräldraledigheten. Och vi är ?låsta? till att bo i det hör området eftersom hans barn bor här med sin mamma halva tiden. Vilket påverkar mina jobbmöjligheter.

Ni har en rätt krånglig ekonomisk situation i grunden, särkullsbarn, olika inkomster, pengar med sig, en tog hela föräldraledigheten mm. Det finns massor av varianter hur ni kan hantera det.

Men - återigen, du måste vara tydlig mot honom. 

"Detta funkar inte! Vi måste ha en långsikig lösning över vår ekonomi som vi båda kan acceptera och leva med och det verkställt innan 1 juni. Annars drar jag!"

Säger du det måste du sen dra 1 juni om ni inte gå i mål med familjeekonomin. Annars har du bara grävs din grop ännu djupare.

Ungefär så.

Män med egna företag brukar säga att de inte kan vara föräldralediga för att de är just egna företagare. Hur kommer det sig att han inte varit föräldraledig? Gör han hälften av allt jobb med barn och hem?

Kjell: återigen, tack för bra råd. Jag pratade nyss med min man i telefon och sa allt detta. Hoppas på ett bättre samarbete denna månad! Vi har som sagt redan startat gemensamma konton.

Nu vet han svart på vitt, min plan. Jag måste som du skriver även hålla mig till den. Det är nog det som blir det svåraste :(

Swagger: jag tog hela föräldraledigheten eftersom jag tjänar mindre än min man. Det var ett gemensamt beslut. Jag vet att det är en klassisk kvinno-fälla. Men så blev det. Jag jobbade en dag i veckan med mitt egna företag under föräldraledigheten, för att kunna få ihop en buffert. Men tyvärr lades alla dom pengarna in i det gemensamma hushållet under året. Så när det var dags för mig att dra igång heltidsjobb med mitt företag igen hade jag noll kr.

Dumt, kan jag se så här i efterhand. Men jag var naiv nog att tro att min man skulle hjälpa mig ekonomiskt mer än han har gjort, efter föräldraledigheten. Han trodde å andra sidan att jag direkt skulle börja tjäna pengar igen, så fort jag började jobba heltid. Men det har stått ganska stilla, det är svårt att komma in i branschen igen.

Och ja, han gör ungefär hälften av hemma-arbetet, hälften med vårt gemensamma barn ochvtar typ allt ansvar över sitt eget barn.

Om det du säger stämmer har du tagit en ekonomiskt inkomstsmäll för att du tagit all föräldraledighet för era gemensamma barn medans han har kunna fortsätta jobba, klättra i lönestege, samla pension mm. Sen vill inte han kompensera dig eknomiskt för detta.

Sa du att det bli separation första juni om inget händer?