Min bästa vän försökte våldta mig eller?

Som titeln lyder. För ungefär 3 eller 4 månader sedan försökte min bästa vän våldta mig när han var berusad. Han kommer inte ihåg händelsen. Jag berättade för honom efteråt.

Han tröck ner mig, tröck och lade sin vikt på mig. Jag försökte knuffa bort honom och vred bort mitt huvud. Han bara tröck ner sig mot mig igen. Jag kunde inte andas för hans tyngd. Jag tröck in fingrarna i hans hals så han vred sig bort av smärta. Jag kom loss. Skymde mig bort. Han skyndade sig efter och tröck ner mig igen. Jag tröck på hans hals direkt och kom loss. Då drar han ner mig i knät och håller fast mitt huvud för att försöka kyssa mig. Jag sliter mig loss i ren panik och tar mig där ifrån.

När det hände såg jag inte allvarligt på det. För han är min bästa vän sedan 12 år tillbaka. Han skulle aldrig skada mig kände jag då. Så han skulle ju aldrig kunna vara allvarlig i sin handling tänkte jag.

Några dagar senare mådde jag jätte dåligt och levde som i trans. Jag insåg vad som hade hänt om jag inte hade kunnat försvara mig. Julledigheten kom och jag tog ut lite extra för att försöka ta hand om mig. Det blev bättre. Vi har pratat några gånger till. Han har verkligen tagit sitt ansvar efteråt. Bet om ursäkt, tagit på sig ansvaret och inte skyllt ifrån sig.

Vi hördes inte på ett tag och det kändes som jag kunde börja gå vidare. Men sen skrev han och frågade hur jag mådde. Nu känns det som allt har rivits upp. Jag känner mig kränkt och äcklad. Jag känner mig förminskad av att han som jag litar på har utnyttjat att jag är svagare. Jag känner mig förnedrad av att min vän som jag alltid har trott har sett mig som jämlike höll fast mig så jag inte kunde röra mig. Jag känner mig kränkt av att min vän inte brydde sig när jag sa nej. Jag känner mig äklad av att min vän försökte tvinga mig till en relation jag inte vill ha med honom. Jag vill inte kyssa eller mer med honom, tanken är äcklande.

Jag känner mig förvirrad över att jag kanske överreagerar? Tänk om jag har utsatt honom för smärtan för en bild som har målats upp större i mitt huvud.

Men det som känns allra jobbigast är det som ska komma. För hur ska jag göra nu? Ska jag offra en tredjedel av min kompiskrets för att slippa träffa honom eller ska vi försöka lösa det? Jag känner mig ledsen över att jag känner att jag inte kan prata med min bästa vän. Jag känner mig skuldsatt över att jag vet att han mår dåligt när jag inte svarar honom.

Jag känner mig kluven. Ska jag försöka reda ut det här med honom? Jag vill inte förlora min vän samtidigt som det känns som jag säger att det är okej ifall jag gör det. Men jag vill inte säga att det är okej. Jag vill inte förminska händelsen. Jag känner mig ledsen varje dag av oron och stressen inför mitt val. Jag känner mig förvirrad över vad som egentligen hände. Skulle min vän ha kunnat gjort så mot mig? Hur långt hade han fått om jag inte tagit mid därifrån?

Någon som känner igen sig? Har erfarenhet att dela med sig av?

Jo det gjorde han, men snälla, det heter TRYCKTE inte tröck!

Jo det gjorde han, men snälla, det heter TRYCKTE inte tröck!

Män och kvinnor kan inte vara vänner. Bli ihop eller ta er s.k. vänskap för vad den är.

Hade jag varit du så hade jag krävt att han aldrig mer dricker i min närhet om det nu var pga alkoholen. Hade han värderat min vänskap hade han självklart gått med på det. Sedan kanske resten hade kunnat gå att hantera men det hade absolut varit steg 1.

Detta har han redan lovat mig. Men vad är steg 2?

Jag ser honom inte som en dålig person. Under alla våra år av vänskap är det här första gången han har gjort illa mig. Men han han verkligen det? Det känns då overkligt att jag inte tror på det själv.

Jag vill inte förlora min bästa vän. Kasta vår vänskap pga. ett misstag. För jag tror aldrig att det kommer hända igen.

Samtidigt så mår jag illa när jag tänker på honom och jag skulle inte vilja träffa honom idag eller snart. Känns konstigt att känna att jag inte vill träffa min bästa vän. Kanske är det just därför jag försöker låtsas att det inte är allvarligt? För att jag vill att allt ska bli som vanligt, innan det hände?

Han är INTE din bästa vän. 1, vänner våldtar inte varandra. 2, vänner vill inte ligga med varandra. Han är ett creep som utnyttjar dig och låtsas vara din vän för att han vill ligga. Bryt kontakten helt. Berätta åt era gemensamma kompisar varför du väljer att bryta och förhoppningsvist är de på din sida och inte en brottslings. Polisanmäl och leta fram bevis/vittnen.

Du verkar redan ha normaliserat och trivialiserat detta i ditt huvud då du undrar om du överreagerar och känner sympati för en våldtäktsman. Det spelar ingen roll att det var ett våldtäktsförsök istället för en fullbordad våldtäkt. Han försökte våldta dig. Det var inget misstag. Han försökte våldta dig, upprepade gånger. Den enda anledningen till att du nu kan säga ordet våldtäktsförsök istället för våldtäkt är för att DU lyckades hitta styrkan och modet att fighta tillbaka flera gånger.

Han har inte råkat försöka våldta dig, han försökte aktivt och aggressivt våldta dig och när du fightade tillbaka och försökte fly såg han till att stoppa dig och försöka igen. Inte heller är det en ursäkt att han var full, hur många människor har du försökt våldta, nästan kvävt och jagat efter när denne försöker fly i panik liksom?

Jag skulle aldrig fortsätta umgås med honom. Han är farlig och han är en våldtäktsman. Han borde sitta i fängelse nu, du borde inte sitta och sympatisera över vilka otroligt milda konsekvenser(att du är distant) han nu hanterar på grund av sina handlingar. Om du absolut vill fortsätta relationen måste du kräva att han aldrig någonsin dricker igen och att han skaffar psykiatrisk hjälp. DET är att ta (visst) ansvar. Att be om ursäkt och erkänna är inte att ta ansvar då det inte kostar honom något och inte på något sätt ser till att det inte händer igen.

Det är helt normalt. Samhället inprintar vilka rena kallhjärtade monster våldtäktsmän är sedan barnsben och man vet att begå en våldtäkt är en av dom värsta sakerna någon kan göra, när man då utsätts av en person man älskar, som annars är världens finaste och som man trodde skulle vara den sista människan på planeten som skulle göra något sådant.. tja då är det otroligt svårt att förena dessa. Det blir enklare att se det som två olika människor, tvivla på sig själv, sakna och hata personen samtidigt. 

Jag blev våldtagen av mitt ex, en gång efter att vi gjort slut. Han var den typiska översnälla killen som aldrig skulle göra illa en fluga. Det gick inte ihop. Han skulle ju aldrig våldta någon. Det behövde vara jag som tolkat något fel eller visat fel signaler. Även fast jag logiskt visste att det inte stämde, det fanns inget riktigt tvivel, han hade våldtagit mig. Så jag förstår hur du känner och tänker, men jag förstår också att man inte får låta tvivlet vinna. Varje gång jag tänker på våldtäkten tvivlar jag lite, jag har fortfarande svårt att koppla ihop allt till samma människa och ibland kan jag sakna honom, men varje gång jag tänker lite längre vet jag vad som är sant. Därför har jag brytit all kontakt med honom.