Forum Provrörsbefr. / IVF - Svårt att få barn
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Genomgår försts IVF, dåliga besked, hopplöshet och längtan!

    Ons 13 mar 16:50 Läst 0 gånger Totalt 137 svar
    Ons 13 mar 16:50

    Vet att det finns liknande trådar och har läst massor, men många är äldre och all forskning och allt går framåt så startar en ny!

    Jag genomgår just nu min och sambons första ivf(icis?) behandling

    Gobal-f i 9 dagar och den andra sprutan 5 dagar och ovitrelle sista

    Fick ut 18 ägg, 11 befruktade med hjälp

    Insättning av ett fint ägg på dag 3, ruvardag 5 nu

    Inga ägg klarade sig till dag 5 och frysning...

    Vi har den manliga faktorn, därav hjälp vid befruktning.

    Men kändes så sjukt tungt att få veta av inga av de 10 fina äggen vi hade kvar klarade sig till frysen, vet att miljön i min livmoder är bättre. Men det känns som hur stor är chansen när de andra inte klarade sig... Hittade även att det oftast beror på dåliga ägg/spermier, men då kommer vi kanske aldrig ens kunna få ett gemensamt barn...

    Jag vet att man inte ska räkna med att bli gravid på första, men man levde på hoppet och någon dag kändes det som om man kunde drömma om framtiden. Nu känns allt så mycket jobbigare ibland. Jag ska egentligen inte klaga, märkte inte direkt av sprutorna eller lutinus just nu. Men nog fan känns det skit om man skulle behöva gå igenom allt fler gånger..

    Någon mer som går igenom ivf just nu? Vi har valt att inte prata om det ännu då jag känner mig sjukt misslyckad och vill inte ha folk som ska fråga mig en massa om det heller.

    Men det är svårt, speciellt när man känner sig nere, men det vardagliga jobbet ska fortsätta som vanligt med jobb och alla människor runt en..

    På något sätt vill jag ha symptom nu med när jag ruvar, lite ont i äggstockarna ibland kanske, beror väl på lutinus? Annars inget... därför känns det väl än mer som vi kommer få ett negativt svar på testdagen..

    Vi är tacksamma att vi i alla fall har chansen att genomgå behandling för att ha en chans att bli gravid, men glädjen i att skaffa barn på så vis försvann. Att inte detta ämne lyfts mer i dagens samhälle om hur vanligt det är och om hur dåligt man mår... Hur jobbigt det är att få en fråga om när det är dags för oss att skaffa barn, varför vi inte skaffar barn snart, vi måste skynda oss innan vi blir för gamla...

    Någon mer som känner samma?

    Vill inte ha sympati, men få skriva av mig och kanske hitta någon i liknande situation.

SE VÅRA MEST POPULÄRA KLIPP JUST NU

  • Ons 13 mar 17:00 #1

    Berättar lite om hur det var för oss:

    Plock 1: ut 8, 6 befruktade. Inget höll att återföras eller frysas.

    Plock 2: ut 11, 8 av dem var mogna, 6 befruktade. Ett enda höll för att återföras.

    Nu ligger han framför mig i sängen, 13 dagar gammal, mitt lilla guldägg.


    Bunnies, it must be bunnies!
  • Ons 13 mar 17:02 #2

    Tryckte lite för fort.

    Vill bara säga att hoppet finns, även om du bara fick ett ägg :)


    Bunnies, it must be bunnies!
  • Ons 13 mar 17:15 #3

    Åh. Än är det inte kört!

    Jag har inte genomgått IVF men jag har genomgått insemination med donerande spermier pga avsaknad av spermier (min man har inga spermier öht). Jag förstår att det är tufft men det är inte kört. Jag tvekade på om vi någonsin skulle få barn, även genom donation då allt kändes så mörkt. Jag hamnade i en svår depression efter vi fick beskedet att vi aldrig skulle få biologiska barn ihop. Nu, snart två år senare är jag gravid med vårt efterlängtade donatorbarn. Livet blev inte som planerat men jag hade aldrig bytt ut resan mot något i världen. Den har gjort mig så ödmjuk och tacksam inför livet.

    Jag vill verkligen med detta inlägg skänka hopp från en som var nere i botten. Det finns en väg till ert barn också. Ang symtom kan sådant variera jättemycket. Vid vårt första försök hade jag alla möjliga symtom sen den gången jag blev gravid hade jag mensvärk och ömma bröst (precis som innan mens).

    Stor kram till dig. Det kommer lösa sig, jag lovar! :)

  • Ons 13 mar 17:54 #4
    Bunny on speed skrev 2019-03-13 17:00:20 följande:

    Berättar lite om hur det var för oss:

    Plock 1: ut 8, 6 befruktade. Inget höll att återföras eller frysas.

    Plock 2: ut 11, 8 av dem var mogna, 6 befruktade. Ett enda höll för att återföras.

    Nu ligger han framför mig i sängen, 13 dagar gammal, mitt lilla guldägg.


    Tack för ditt svar!

    Vilken lycka att ni fick ett barn <3

    Blir så glad när man får höra om lyckliga slut, än fast resultatet för er kanske kändes tråkigt där och då med.. Vilka sprutor tog du vid första och andra?
  • Ons 13 mar 18:00 #5
    askyfullofstars skrev 2019-03-13 17:15:32 följande:

    Åh. Än är det inte kört!

    Jag har inte genomgått IVF men jag har genomgått insemination med donerande spermier pga avsaknad av spermier (min man har inga spermier öht). Jag förstår att det är tufft men det är inte kört. Jag tvekade på om vi någonsin skulle få barn, även genom donation då allt kändes så mörkt. Jag hamnade i en svår depression efter vi fick beskedet att vi aldrig skulle få biologiska barn ihop. Nu, snart två år senare är jag gravid med vårt efterlängtade donatorbarn. Livet blev inte som planerat men jag hade aldrig bytt ut resan mot något i världen. Den har gjort mig så ödmjuk och tacksam inför livet.

    Jag vill verkligen med detta inlägg skänka hopp från en som var nere i botten. Det finns en väg till ert barn också. Ang symtom kan sådant variera jättemycket. Vid vårt första försök hade jag alla möjliga symtom sen den gången jag blev gravid hade jag mensvärk och ömma bröst (precis som innan mens).

    Stor kram till dig. Det kommer lösa sig, jag lovar! :)


    Tack för svar!

    Nej vad jobbigt, kan inte ens tänka mig in i eran situation... men vad skönt att ni äntligen ska få erat efterlängtade barn <3

    Jo jag hoppas att vi någon dag kommer få ett barn, men när jag fick beskedet om att ingen klarade sig till frysning så kändes det som om det kommer bli en sån lång resa..

    Ibland vill man bara spola fram 10 år, så att jag kan få veta hur allt kommer gå, men slippa de jobbiga motgångarna.

    Men du har rätt, man blir ödmjuk och uppskattar allt så mycket mer runt omkring en
  • Ons 13 mar 22:44 #6
    Snöoväder skrev 2019-03-13 18:00:19 följande:

    Tack för svar!

    Nej vad jobbigt, kan inte ens tänka mig in i eran situation... men vad skönt att ni äntligen ska få erat efterlängtade barn <3

    Jo jag hoppas att vi någon dag kommer få ett barn, men när jag fick beskedet om att ingen klarade sig till frysning så kändes det som om det kommer bli en sån lång resa..

    Ibland vill man bara spola fram 10 år, så att jag kan få veta hur allt kommer gå, men slippa de jobbiga motgångarna.

    Men du har rätt, man blir ödmjuk och uppskattar allt så mycket mer runt omkring en


    Det är många som jag följde som fick samma besked som ni men hade guldläget ändå. När har ni testdag? Hur gamla är ni? Har ni fått någon förklaring till den manliga orsaken?
  • Ons 13 mar 22:44 #7
    Snöoväder skrev 2019-03-13 16:50:20 följande:

    Vet att det finns liknande trådar och har läst massor, men många är äldre och all forskning och allt går framåt så startar en ny!

    Jag genomgår just nu min och sambons första ivf(icis?) behandling

    Gobal-f i 9 dagar och den andra sprutan 5 dagar och ovitrelle sista

    Fick ut 18 ägg, 11 befruktade med hjälp

    Insättning av ett fint ägg på dag 3, ruvardag 5 nu

    Inga ägg klarade sig till dag 5 och frysning...

    Vi har den manliga faktorn, därav hjälp vid befruktning.

    Men kändes så sjukt tungt att få veta av inga av de 10 fina äggen vi hade kvar klarade sig till frysen, vet att miljön i min livmoder är bättre. Men det känns som hur stor är chansen när de andra inte klarade sig... Hittade även att det oftast beror på dåliga ägg/spermier, men då kommer vi kanske aldrig ens kunna få ett gemensamt barn...

    Jag vet att man inte ska räkna med att bli gravid på första, men man levde på hoppet och någon dag kändes det som om man kunde drömma om framtiden. Nu känns allt så mycket jobbigare ibland. Jag ska egentligen inte klaga, märkte inte direkt av sprutorna eller lutinus just nu. Men nog fan känns det skit om man skulle behöva gå igenom allt fler gånger..

    Någon mer som går igenom ivf just nu? Vi har valt att inte prata om det ännu då jag känner mig sjukt misslyckad och vill inte ha folk som ska fråga mig en massa om det heller.

    Men det är svårt, speciellt när man känner sig nere, men det vardagliga jobbet ska fortsätta som vanligt med jobb och alla människor runt en..

    På något sätt vill jag ha symptom nu med när jag ruvar, lite ont i äggstockarna ibland kanske, beror väl på lutinus? Annars inget... därför känns det väl än mer som vi kommer få ett negativt svar på testdagen..

    Vi är tacksamma att vi i alla fall har chansen att genomgå behandling för att ha en chans att bli gravid, men glädjen i att skaffa barn på så vis försvann. Att inte detta ämne lyfts mer i dagens samhälle om hur vanligt det är och om hur dåligt man mår... Hur jobbigt det är att få en fråga om när det är dags för oss att skaffa barn, varför vi inte skaffar barn snart, vi måste skynda oss innan vi blir för gamla...

    Någon mer som känner samma?

    Vill inte ha sympati, men få skriva av mig och kanske hitta någon i liknande situation.


    Vill också sprida lite hopp.

    17 ägg första plocket, hälften befruktade med icsi. Insättning dag 5 som inte tog sig och inget till frysen.

    20 ägg andra gången och runt hälften befruktade. Nu satte de in dag två för att det just är bättre i livmodern och inget klarade sig första gången. Inget till frysen den gången heller...men...

    Nu ligger han i min famn och även om det var hemskt att kämpa och ännu värre att misslyckas så finns det hopp. Och att vi misslyckades första gången och inget klarade sig betyder bara att det var just vår kille vi har här nu. Och jag hade gått igenom allt igen om det bara betytt att jag fått just honom.

    Lycka till och kämpa på!
  • Ons 13 mar 23:05 #8

    Här är ännu en som vill ge dig lite styrka och framtidshopp. För jag vet precis hur det känns, och hur allt kan vara svart och hopplöst. Men försök att se detta som en process, en resa, istället för att fokusera allt för mycket på varje enskilt försök.

    Så många gånger som jag gråtit tills tårarna tagit slut och varit helt förstörd över rädslan att vi aldrig skulle få barn. Nu har vi två underbara flickor och all den smärta vi genomlevt är som bortblåst. Försök att fokusera på målet, de flesta når faktiskt dit med hjälp. För oss krävdes det totalt 4 IVF/ICSI (också manlig faktor) och 8 embryoåterföringar för att få våra älskade barn. Första barnet var värst med totalt 3 IVF/ICSI och 5 återföringar innan vi blev gravida. Bara vid 2 av 4 IVF/ICSI har vi fått embryon till frysen, och lillasyster blev till på en behandling där hon var det enda embryot men man behöver ibland bara ett guldägg! Lycka till!

  • Ons 13 mar 23:15 #9
    Snöoväder skrev 2019-03-13 17:54:54 följande:

    Tack för ditt svar!

    Vilken lycka att ni fick ett barn <3

    Blir så glad när man får höra om lyckliga slut, än fast resultatet för er kanske kändes tråkigt där och då med.. Vilka sprutor tog du vid första och andra?


    Jag fick samma behandling bägge gånger.

    Men vad hette sakerna? Först nässpray (körde långa), sedan puregon (De borde bytt ut den tycker jag när alla ägg fragmenterade), sedan älspruta och lutinus. Jag tog Lutinus till v 10-12 nånting. Skulle bara ta till testdag men amerikanska studier har visat det kan minska risken för mf, så jag hämtade ut alla mina (hade utskrivet för 3 cykler) och trappade ner för att få dem räcka längre.
    Bunnies, it must be bunnies!
  • Tor 14 mar 21:00 #10

    Jag och sambon hade börjar ställa in oss på att aldrig bli föräldrar, men bestämde ändå att testa ett IVF-försök.

    Vi grät och firade i chock över att hela 6 ägg blivit befruktade och väntar nu på (eventuell) instängning på lördag. Den är tråden gjorde mig otroligt deppig och orolig. Har ni som haft många befruktade ägg, där ändå inget gått att göra in på dag 5, fått någon förklaring till varför? Jag trodde vi var rätt säkra med hela 6 chanser.

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll