• Äldre 13 Mar 22:44
    4876 visningar
    137 svar
    137
    4876

    Genomgår försts IVF, dåliga besked, hopplöshet och längtan!

    Snöoväder skrev 2019-03-13 16:50:20 följande:

    Vet att det finns liknande trådar och har läst massor, men många är äldre och all forskning och allt går framåt så startar en ny!

    Jag genomgår just nu min och sambons första ivf(icis?) behandling

    Gobal-f i 9 dagar och den andra sprutan 5 dagar och ovitrelle sista

    Fick ut 18 ägg, 11 befruktade med hjälp

    Insättning av ett fint ägg på dag 3, ruvardag 5 nu

    Inga ägg klarade sig till dag 5 och frysning...

    Vi har den manliga faktorn, därav hjälp vid befruktning.

    Men kändes så sjukt tungt att få veta av inga av de 10 fina äggen vi hade kvar klarade sig till frysen, vet att miljön i min livmoder är bättre. Men det känns som hur stor är chansen när de andra inte klarade sig... Hittade även att det oftast beror på dåliga ägg/spermier, men då kommer vi kanske aldrig ens kunna få ett gemensamt barn...

    Jag vet att man inte ska räkna med att bli gravid på första, men man levde på hoppet och någon dag kändes det som om man kunde drömma om framtiden. Nu känns allt så mycket jobbigare ibland. Jag ska egentligen inte klaga, märkte inte direkt av sprutorna eller lutinus just nu. Men nog fan känns det skit om man skulle behöva gå igenom allt fler gånger..

    Någon mer som går igenom ivf just nu? Vi har valt att inte prata om det ännu då jag känner mig sjukt misslyckad och vill inte ha folk som ska fråga mig en massa om det heller.

    Men det är svårt, speciellt när man känner sig nere, men det vardagliga jobbet ska fortsätta som vanligt med jobb och alla människor runt en..

    På något sätt vill jag ha symptom nu med när jag ruvar, lite ont i äggstockarna ibland kanske, beror väl på lutinus? Annars inget... därför känns det väl än mer som vi kommer få ett negativt svar på testdagen..

    Vi är tacksamma att vi i alla fall har chansen att genomgå behandling för att ha en chans att bli gravid, men glädjen i att skaffa barn på så vis försvann. Att inte detta ämne lyfts mer i dagens samhälle om hur vanligt det är och om hur dåligt man mår... Hur jobbigt det är att få en fråga om när det är dags för oss att skaffa barn, varför vi inte skaffar barn snart, vi måste skynda oss innan vi blir för gamla...

    Någon mer som känner samma?

    Vill inte ha sympati, men få skriva av mig och kanske hitta någon i liknande situation.


    Vill också sprida lite hopp.

    17 ägg första plocket, hälften befruktade med icsi. Insättning dag 5 som inte tog sig och inget till frysen.

    20 ägg andra gången och runt hälften befruktade. Nu satte de in dag två för att det just är bättre i livmodern och inget klarade sig första gången. Inget till frysen den gången heller...men...

    Nu ligger han i min famn och även om det var hemskt att kämpa och ännu värre att misslyckas så finns det hopp. Och att vi misslyckades första gången och inget klarade sig betyder bara att det var just vår kille vi har här nu. Och jag hade gått igenom allt igen om det bara betytt att jag fått just honom.

    Lycka till och kämpa på!
  • Äldre 14 Mar 21:56
    #17
    Snöoväder skrev 2019-03-14 21:13:06 följande:

    Åh, Grattis till eran lilla älskling! <3

    Så underbart att få läsa detta, ger en lite mer hopp och energi till framtiden!!!


    Tack! Hoppas verkligen det går vägen snart för er också.
    Snöoväder skrev 2019-03-14 21:13:06 följande:

    Åh, Grattis till eran lilla älskling! <3

    Så underbart att få läsa detta, ger en lite mer hopp och energi till framtiden!!!


    Minns själv besvikelsen när vi fick besked om att inget klarat sig. Med så många hade vi ju räknat med något till frysen. Men som sagt så var inte det avgörande för att lyckas. Tack så mycket och hoppas verkligen det är er tur snart!
  • Äldre 19 Mar 18:02
    #28
    Snöoväder skrev 2019-03-19 16:19:22 följande:

    Det enda som är ovanligt för mig just nu är att jag är trött, brukar aldrig gå runt och gäspa mig igenom dagarna men just nu gör jag det. Dock så tycker jag att magsmärtorna är precis som vanligt när jag ska ha mens, så allt känns ju lite hopplöst...

    Ont i brösten har jag alltid innan mens, så det kan jag inte lita på..


    Tröttheten var det som skiljde mitt lyckade försök mot mitt misslyckade. Så håller tummarna!
Svar på tråden Genomgår försts IVF, dåliga besked, hopplöshet och längtan!